Begäran om handlingar delvis hemlig

En journalist begärde ut en begäran om allmänna handlingar som hade kommit in till Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun. Stadsdelsnämnden lämnade ut den aktuella begäran men maskerade uppgifterna om sökandens namn och personnummer. Det här med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att inget i begäran avslöjade att sökanden var aktuell inom socialtjänsten. Däremot hade nämnden, efter det att den maskade begäran lämnats ut, informerat journalisten om att sökanden eller någon närstående till denne var aktuell inom socialtjänsten. Mot den bakgrunden var sökandens namn och personnummer hemligt, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_1254_17

Videoförhör gick inte att ”maska”

Ett barns vårdnadshavare hade rätt att få ut en tjänsteanteckning med en sammanfattning av ett polisförhör som hade hållits med barnet. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Vårdnadshavaren fick ut de delar av sammanfattningen som gällde barnet men inte de uppgifter som barnet hade lämnat om en tredje person. Enligt kammarrätten hade vårdnadshavaren inte rätt att få ut en kopia av videoförhöret eftersom uppgifterna om barnet och den tredje personen gick i varandra.

KR_Sthlm_6042_16

Hade inte rätt att få ut originalhandling

En person begärde ut en skrivelse från Gymnasieförvaltningen i Kungsbacka kommun och fick då en avskrift av skrivelsen där namnen på ett antal personer utelämnats på grund av sekretess. Personen överklagade och begärde att få se handlingen i original men kammarrätten avslog. Domstolen skrev ”Någon rätt att ta del av originalhandlingen finns inte när handlingen ifråga innehåller delar, t.ex. namn, som inte får röjas”.

KR_Goteborg_12_05

KR Jönköping 2150-14

Sjöfartsverket hade inget stöd för att maskera uppgifter om mottagare, avsändare respektive ärendemening i en e-postlogg på den grunden att de aktuella mejlen var privata. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

KR_Jonkoping_2150_14

KR Sthlm 5456-14

En journalist från SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut en övervakningsfilm från Husbykravallerna våren 2013 med sekretessförbehåll. Men AB Svenska bostäder som hade filmen nekade och journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att klaganden var journalist och att det därför var troligt att han tänkte sprida filmen vidare. Att journalisten lovade avidentifiera personerna på filmen var inte tillräckligt för kammarrätten. Det gick inte heller att utforma ett sekretessförbehåll som undanröjde risken för de enskilda, enligt domstolen.

KR_Sthlm_5456_14

Se även KR Sthlm 2849-14

KR Sthlm 2849-14

Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:3 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.

KR_Sthlm_2849_14

Se även KR Sthlm 5456-14

KR Sthlm 5905-12

Bara det faktum att ett visst läkemedelsföretag har lämnat in en ansökan om godkännande av ett visst läkemedel till Läkemedelsverket är inte hemligt. Det slog kammarrätten fast i denna dom. En person hade begärt ut en specifik inkommen ansökan och Läkemedelsverket vägrade bekräfta att en sådan ansökan hade kommit in. Myndigheten hänvisade till att en ansökan av den aktuella typen alltid innehåller känsliga uppgifter om forskningsresultat och att i stort sett alla uppgifter måste maskeras före ett utlämnande. Myndigheten menade att den då inte var skyldig att lämna ut sådana handlingar eftersom innehållet blir meningslöst för mottagaren (se RÅ 1989 ref. 111). Men kammarrätten konstaterade att handlingen inte kunde bli meningslös för sökanden mot bakgrund av hur han formulerat sin begäran. Det framgick av begäran att mannen i första hand var intresserade av att få veta om en ansökan hade kommit in.

KR_Sthlm_5905_12

KR Sthlm 2474-09

En journalist på Ekot begärde ut handlingar från Barn- och elevombudet, Beo, i ärenden där myndigheten hade stämt kommuner för kränkningar som elever hade utsatts för i skolan. Beo lämnade ut handlingarna efter att ha maskerat bland annat de inblandades personuppgifter, kontaktuppgifter samt uppgifter om de kränkande uttalanden som hade förekommit. Journalisten överklagade och förklarade att Ekot är återhållsamt med att publicera uppgifter som gör att enskilda kan identifieras och lida skada. Skälet till att han ville ha ut föräldrarnas kontaktuppgifter var att han ville kontakta dem och ställa kompletterande frågor. Men kammarrätten fastställde Beo:s beslut.

KR_Sthlm_2474_09_Kort

 

KR Jonkoping 2439-12

En övervakningsfilm i en förundersökning hos polisen omfattades av sekretess till skydd för enskilda eftersom filmen inte hade överlämnats till domstolen i samband med åtalet. Att förundersökningsprotokollet hos domstolen innehöll en hänvisning till filmen påverkade inte den bedömningen. Kammarrätten menade också att det inte gick att maska filmen på något meningsfullt sätt, vilket betydde att filmen inte kunde lämnas ut i någon del.

KR_Jonkoping_2439_12

KR Sthlm 4267-12

En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_4267_12