Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:6 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.
Se även KR Sthlm 5456-14
Bara det faktum att ett visst läkemedelsföretag har lämnat in en ansökan om godkännande av ett visst läkemedel till Läkemedelsverket är inte hemligt. Det slog kammarrätten fast i denna dom. En person hade begärt ut en specifik inkommen ansökan och Läkemedelsverket vägrade bekräfta att en sådan ansökan hade kommit in. Myndigheten hänvisade till att en ansökan av den aktuella typen alltid innehåller känsliga uppgifter om forskningsresultat och att i stort sett alla uppgifter måste maskeras före ett utlämnande. Myndigheten menade att den då inte var skyldig att lämna ut sådana handlingar eftersom innehållet blir meningslöst för mottagaren (se RÅ 1989 ref. 111). Men kammarrätten konstaterade att handlingen inte kunde bli meningslös för sökanden mot bakgrund av hur han formulerat sin begäran. Det framgick av begäran att mannen i första hand var intresserade av att få veta om en ansökan hade kommit in.
En journalist på Ekot begärde ut handlingar från Barn- och elevombudet, Beo, i ärenden där myndigheten hade stämt kommuner för kränkningar som elever hade utsatts för i skolan. Beo lämnade ut handlingarna efter att ha maskerat bland annat de inblandades personuppgifter, kontaktuppgifter samt uppgifter om de kränkande uttalanden som hade förekommit. Journalisten överklagade och förklarade att Ekot är återhållsamt med att publicera uppgifter som gör att enskilda kan identifieras och lida skada. Skälet till att han ville ha ut föräldrarnas kontaktuppgifter var att han ville kontakta dem och ställa kompletterande frågor. Men kammarrätten fastställde Beo:s beslut.
En övervakningsfilm i en förundersökning hos polisen omfattades av sekretess till skydd för enskilda eftersom filmen inte hade överlämnats till domstolen i samband med åtalet. Att förundersökningsprotokollet hos domstolen innehöll en hänvisning till filmen påverkade inte den bedömningen. Kammarrätten menade också att det inte gick att maska filmen på något meningsfullt sätt, vilket betydde att filmen inte kunde lämnas ut i någon del.
En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.
Regeringsrätten konstaterade att en myndighet inte behövde lämna ut handlingar där all text var maskad med undantag för själva brevpapprets förtryckta uppgifter om myndighetens namn och adress eller ort och datum för olika meddelanden.
I domen kom Regeringsrätten också fram till att en stor mängd uppgifter som var för sig är harmlösa kan innebära skada vid ett utlämnande om känslig information kan utvinnas genom pusselläggning.
Kammarrätten slog fast att Landstinget Gävleborgs hälsocentralers ekonomiska rapporter omfattades av affärssekretess. Ett företag i Bollnäs fick därför inte ut rapporterna.
En journalist på Alingsås Tidning fick rätt att ta del av ett klagomål mot hemtjänsten i Vårgårda kommun som skickats till en ansvarig i kommunen. Detta enligt en dom i Kammarrätten i Jönköping. Kommunen vägrade att lämna ut handlingen eftersom hemtjänsttagaren som klagomålet rörde skulle kunna identifieras, men domstolen slog fast att brevet kunde lämnas ut sedan vårdtagarens och brevskrivarens namn maskerats.
Kungsbacka kommun vill inte inte lämna ut en lex Sarah-anmälan ens i avidentifierat skick. Kommunen menade att så stora delar av anmälan skulle behöva maskeras att handlingen skulle bli obegriplig. Efter överklagande upphävde kammarrätten beslutet och återförvisade det till kommunen med hänvisning till att vissa avsnitt i handlingen kunde lämnas ut.
En person begärde att få ut samtliga handlingar rörande polisingripanden som skett i Göteborgs polisdistrikt under en angiven helg. Polisen vägrade eftersom handlingarna innehöll hemliga uppgifter men fick bakläxa av Regeringsrätten. Domstolen konstaterade att polisen måste skilja ut de offentliga delarna av materialet och lämna ut dessa. Att detta skulle ta lång tid och kräva stora resurser kunde fördröja utlämnandet men var inte ett skäl för att helt vägra lämna ut handlingarna.