Kommundirektör erbjöd sig ta bort allmän handling

Kommundirektören i Nyköpings kommun frågade avsändaren till ett kritiskt mejl om han ville att mejlet skulle tas bort. Avsändaren svarade att han ville att mejlet skulle diarieföras, vilket kommunen gjorde ett par dagar senare. Kommundirektörens mejlsvar, med erbjudandet om att ta bort det kritiska mejlet, diariefördes däremot först flera månader senare då en tidning hörde av sig och ifrågasatte hela hanteringen. I en intervju med tidningen sade kommundirektören att om avsändaren inte hade velat att handlingen skulle diarieföras så hade direktören diariefört den som ”arbetsmaterial”.

JK kritiserade kommundirektören för hur han uttryckt sig i svaret till den kritiska avsändaren: ”Formuleringen i det mejlsvar som kommundirektören skickade till avsändaren kan tolkas som att han var beredd att radera den allmänna handlingen för det fall personen önskade det.” JK var också kritiskt till kommundirektörens idé om att diarieföra det inkomna kritiska mejlet som ”arbetsmaterial” eftersom det var en missvisande benämning. JK konstaterade slutligen att det hade dröjt alldeles för länge innan kommundirektörens mejlsvar diariefördes.

JK_7013_16

Fånge hade rätt till lista över mejl

En fånge begärde ut en lista över alla mejl som avsåg honom själv och som fanns  i vissa angivna tjänstemäns e-postbrevlådor. Kriminalvården avslog begäran. Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen menade att Kriminalvården utan större problem kunde sammanställa listor över mejl där fångens namn förekom i ärendemeningen. Dessa listor var alltså förvarade hos Kriminalvården och myndigheten var skyldig att pröva om de kunde lämnas ut. Däremot gick det inte att med ”rutinbetonade åtgärder” sammanställa listor som grundade sig på ”uppgifter i enskilda e-postmeddelanden”, enligt kammarrätten. Den typen av listor var därför inte allmänna handlingar. Kammarrätten konstaterade också att en rad mejl som hade skickats mellan tjänstemän på Kriminalvården inte var allmänna handlingar eftersom de utgjorde utkast eller minnesanteckningar enligt TF 2:9.

KR_Jonkoping_2016_3469

Fick inte veta när mejl hade raderats

En person begärde ut 119 mejl som hade skickats mellan Luleå kommun och kommunikationsföretaget Vinter. I ett avslagsbeslut fick sökanden veta att 22 av mejlen hade raderats. Hon begärde då uppgifter om vid vilken tidpunkt mejlen hade raderats. Kommunen avslog begäran nummer två och sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen fastställde kommunens beslut med hänvisning till att de begärde uppgifterna inte fanns i kommunens e-postlogg och inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

KR_Sundsvall_2996-16

HFD godtog uppgift om att e-postserver saknade logg

En journalist begärde hos Riksdagsförvaltningen att få en förteckning över e-post som skickats mellan riksdagen och Transportstyrelsen under ett antal månader. Riksdagsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till att myndigheten inte har någon ”loggning i den externa e-postservern”. I sitt överklagandet till HFD invände journalisten att e-postservern har en SMTP-logger som kan ta fram e-post som har gått från riksdagen. Hon anförde vidare att riksdagen bör ha ett back up-system och att e-post loggas i spamfiltret. HFD såg ingen anledning att ifrågasätta Riksdagsförvaltningens uppgift att myndigheten inte kunde ta fram den begärda förteckningen. Därmed fanns ingen allmän handling att lämna ut.

HFD_3879_16

Säkerhetskopior borde ha bevarats

En journalist begärde ut tre mejl från Hässleholms kommun som vid tiden för begäran bara fanns bevarade som säkerhetskopior. Kommunen avslog begäran men journalisten gick vidare till högsta instans som slog fast att mejlen hade raderats felaktigt från det ordinarie mejlsystemet och att kommunen därför var skyldig att återskapa dem från säkerhetskopiorna. Problemet var att kommunen då hade raderat även säkerhetskopiorna. Journalisten anmälde kommunen till JK som i detta beslut riktade kritik mot kommunen. JK menade att kommunen borde ha återskapat mejlen från säkerhetskopiorna eller ha bevarat säkerhetskopiorna så länge som frågan om utlämnande av mejlen var under prövning.

JK_3891_14_21

Avslutad anställning var avslutat ärende

En tidigare anställd på Riksantikvarieämbetet begärde ut mejl som skickats mellan två chefer. Hon menade att dessa innehöll uppgifter om skälen till att hennes vikariat avslutats i förtid. Myndigheten identifierade ett mejl som stämde inpå hennes begäran men avslog med hänvisning till att det inte var en upprättad handling, bland annat därför att det inte hade ”tillförts” något ärende. Den tidigare anställda överklagade beslutet. Kammarrätten gjorde bedömningen att kvinnans vikariat vid myndigheten var ett ärende som avslutades i och med att hon kom överens med arbetsgivaren om att sluta i förtid med bibehållen lön. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Riksantikvarieämbetet för bedömning av om det aktuella mejlet hänförde sig till det avslutade ärendet och därmed var en allmän handling.

KR_Sthlm_8963_15

Kritik mot att hemliga uppgifter mejlades okrypterat

Under en revision av ett bolag skickade Skatteverket okrypterade mejl till bolaget trots att mejlen innehöll sekretessbelagda uppgifter. Myndigheten fick kritik av JO för detta. Bolaget hade visserligen bett Skatteverket kommunicera via mejl men JO ansåg att Skatteverket borde ha upplyst bolaget om att sekretesskyddet då inte kunde garanteras. Dessutom innehöll vissa av mejlen uppgifter om tredje man och de fick i vilket fall som helst inte mejlas enligt JO.

JO_1193_2014

JO 6083-13

En man begärde ut en förteckning (e-postlogg) över samtliga mejl som kommit in till fyra handläggare på Försäkringskassan som varit inblandade i hans ärende. Myndigheten avslog med hänvisning till att det skulle kräva ett för stort arbete att sammanställa förteckningarna. Mannen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Försäkringskassan lämnade då ut förteckningarna men informerade inte mannen om att förteckningarna saknade uppgifter om interna mejl eftersom dessa raderas efter 30 dagar. Dessutom maskerade myndigheten uppgifter i förteckningarna som rörde externa mejl med privat innehåll. Trots att de utlämnade förteckningarna inte motsvarade mannens begäran så fick han ingen information om att han kunde begära ett överklagbart beslut. Mannen hörde av sig på eget initiativ och begärde ett sådant beslut. Han överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen slog fast att uppgifterna om privata mejl i förteckningarna var offentliga och skulle lämnas ut.  Senare hörde mannen av sig och begärde ut nya förteckningar för samma handläggare och tidsperiod eftersom han ansåg att det fanns ytterligare e-postmeddelanden rörande hans ärende. Försäkringskassan svarade att förteckningarna hade lämnats ut tidigare men att man beklagade att mannen inte hade informerats om att förteckningarna saknade uppgifter om interna meddelanden. Någon information om rätten att begära ett överklagbart beslut fick mannen inte heller denna gång. JO kritiserade Försäkringskassan för att den vid två tillfällen missade att informera mannen om rätten att begära överklagbart beslut.

JO_6083_13

Se även KR Sthlm 3234-13 och KR Sthlm 4961-13

 

Kommun skyldig ta fram mejl med ordet ”tiggare”

En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut mejl som politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige skickat under en viss tidsperiod och som innehöll vissa ord. De aktuella orden var tiggare, tiggeri, tiggar- (valfri ändelse), hemlös, hemlösa, hemlöshet, zigenar- (valfri ändelse), romer, uteliggare och missbrukare. Kommunen avslog med hänvisning till att mejlen inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan önskade ta del av de enskilda mejlen, det vill säga ett antal färdiga elektroniska handlingar. Kommunen hade alltså avslagit begäran på felaktiga grunder. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för ny prövning.

KR_Goteborg_514_15

Kommunen gjorde en sökning utifrån journalistens önskemål och den visade att 13 politiker hade skickat sammanlagt 171 mejl som innehöll de uppräknade orden. Kommunen bedömde att 25 av dessa mejl vara allmänna handlingar och lämnade ut dem till journalisten. Kommunen ansåg att övriga mejl inte vara allmänna handlingar därför att de,
1. avsåg mejl av privat karaktär,
2. avsåg mejl som avsändaren sänt i annan egenskap än som företrädare för kommunstyrelsen eller fullmäktige som myndigheter,
3. eller avsåg mejl som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen.
Journalisten överklagade återigen. Kammarrätten återförvisade ärendet på nytt eftersom kommunen inte prövat om mejlen som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen ändå var allmänna handlingar därför att de var färdigställda.

KR_Goteborg_2326_15

Kommunen prövade ärendet en tredje gång och kom fram till att mejlen som bara skickats intern inom kommunstyrelsen inte heller vara allmänna handlingar på den grunden att de blivit färdigställda. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut.

KR_Goteborg_4111_15

Mejlade sig själv – mejlet blev inte allmän handling

Kriminalvården vägrade lämna ut ett mejl som en tjänsteman skickat från sin privata mejl till sin jobbmejl. Mejlet innehöll material till en rättsutredning som tjänstemannen arbetade med och till mejlet fanns bilagor med hovrättsavgöranden. Personen bakom begäran överklagade men kammarrätten fastställde Kriminalvårdens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att avsändaren var anställd hos myndigheten och hade skickat meddelandet till sig själv på arbetet. Därför hade e-postmeddelandet skickats inom myndigheten, enligt domstolen. Att det hade skickats till myndighetens e-postserver från en extern e-postadress förändrade inte domstolens bedömning. Mejlet med bilagor var alltså inte en inkommen handling och kunde inte heller anses som upprättat eftersom det inte var färdigställt. En av rättens ledamöter var skiljaktig och menade att mejlet var en inkommen handling bland annat eftersom bilagorna med hovrättsavgöranden ursprungligen kom från en annan myndighet.

KR_Jonkoping_1424_15