Brev hemlighölls på fel grund

En person begärde hos regionstyrelsen i Norrbotten att få ta del av ett brev som hade kommit in till en avdelningschef på Regional Utveckling. Regionstyrelsen lämnade ut handlingen men hade först maskerat uppgifter om namn, titel, telefonnummer och arbetsort på personer som enligt skrivelsen kan berätta om mobbning, trakasserier och dålig arbetsmiljö. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller i personalsocial verksamhet.

Sökanden överklagade beslutet till kammarrätten som underkände den angivna sekretessgrunden. Enligt kammarrätten rörde uppgifterna inte personalsocial verksamhet vid regionen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till regionstyrelsen för prövning av om någon annan sekretessbestämmelse var tillämplig på uppgifterna.

Kränkningar på jobbet var hemliga

”Att en viss identifierbar person upplevt sig utsatt för kränkande särbehandling, och de närmare redogörelserna för sådana händelser, får typiskt sett anses innebära men för de inblandade om uppgifterna skulle röjas”. Det konstaterade kammarätten i den här domen som gällde utlämnande av en rapport om kränkande särbehandling på en arbetsplats. Domstolen fastställde därför Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut att sekretessbelägga den delen av rapporten. Andra delar som länstyrelsen hade sekretessbelagd menade kammarrätten kunde offentliggöras.

Utredning om kränkningar var hemlig

En person begärde ut handlingar i en utredning om kränkande särbehandling som en extern konsult hade gjort på uppdrag av Räddningstjänsten i Storgöteborg. Räddningstjänsten avslog och personen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att utredningen innehöll uppgifter om personen som hade anmälts för kränkningar, andra anställdas agerande och vilka slutsatser som kunde dras utifrån dessa uppgifter. Därmed föll den inom området personalsocial verksamhet och var hemlig eftersom personerna i utredningen kunde antas lida men av ett utlämnande, enligt kammarrätten.

Mobbningsutredning hemlighölls på fel grund

Uppgifter i en utredning om kränkande särbehandling i en verksamhet i Vansbro kommun omfattades inte av den starka sekretess som gäller för uppgifter i psykologisk undersökning eller behandling eller som finns hos särskild personalvårdsfunktionär. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Utredningens syfte var att utreda om det förekommit mobbning och ge rekommendationer om förebyggande åtgärder. Enligt kammarrätten var det möjligt att uppgifterna omfattades av den svagare sekretess som gäller för annan personalsocial verksamhet men det låg på kommunen att pröva som första instans. Ärendet återförvisades därför dit.

RÅ 1997 ref. 26

Föreningen mot mobbning anmälde ett mobbningsfall på Alby Ängsskolan till skolans rektor. I anmälan pekade föreningen ut tre elever som skyldiga till mobbningen. En av de utpekade elevernas föräldrar begärde ut anmälan och rektorns svar på anmälan men fick avslag med hänvisning till att handlingarna omfattades av elevvårdssekretess. Ärendet överklagades ända upp till Regeringsrätten som konstaterade att föräldrarna skulle betraktas som parter i mobbningsärendet och att de därför hade rätt till partsinsyn. Det fanns inga synnerliga skäl för sekretess enligt domstolen som bestämde att handlingarna skulle lämnas ut till föräldrarna.

RA_1997_ref_26

KR Sthlm 2474-09

En journalist på Ekot begärde ut handlingar från Barn- och elevombudet, Beo, i ärenden där myndigheten hade stämt kommuner för kränkningar som elever hade utsatts för i skolan. Beo lämnade ut handlingarna efter att ha maskerat bland annat de inblandades personuppgifter, kontaktuppgifter samt uppgifter om de kränkande uttalanden som hade förekommit. Journalisten överklagade och förklarade att Ekot är återhållsamt med att publicera uppgifter som gör att enskilda kan identifieras och lida skada. Skälet till att han ville ha ut föräldrarnas kontaktuppgifter var att han ville kontakta dem och ställa kompletterande frågor. Men kammarrätten fastställde Beo:s beslut.

KR_Sthlm_2474_09_Kort