Malmömodellen delvis hemlig

En person begärde hos kommunala MKB Fastighets AB i Malmö att få ut dokumentation som visade hur den så kallade Malmömodellen hade uppdaterats. Malmömodellen är en partsutvecklad modell för beräkning av hyresnivåer enligt den så kallade bruksvärdesprincipen. MKB hemlighöll vissa delar av dokumentationen med hänvisning till affärssekretess. Bolaget menade att ett offentliggörande kunde skada så väl MKB:s som Hyresgästföreningens affärer. Hyresgästföreningen var en av de aktörer som hade varit med och förhandlat fram modellen. Sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen underkände sekretessen i den del som avsåg Hyresgästföreningens affärsförhållanden men höll med om att ett offentliggörande kunde skada MKB. Överklagandet avslogs bortsett från att domstolen beslutade att MKB skulle offentliggöra alla aktörer som hade deltagit i förhandlingen kring Malmömodellen.

KR_Goteborg_1533_18

Kölista till parkeringshus var affärshemlighet

En person begärde att få ta del av kölistan till ett parkeringshus i Stockholm inklusive uppgifter om de köandes namn och könummer. Kommunala bolaget Stockholm Parkering vägrade med hänvisning till att bolagets konkurrenter skulle kunna utnyttja uppgifterna för att skicka egna erbjudanden till personerna i kön. Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten gick på bolagets linje och avslog.

KR_Sthlm_6727_18

Lönelista hos bostadsbolag var offentlig

En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.

KR_Goteborg_2035_18

Hemliga internrevisioner på Luftfartsverket

När Luftfartsverket lämnade ut tre rapporter från myndighetens internrevision var en rad uppgifter maskerade med hänvisning till försvarssekretess, sekretess för säkerhetsåtgärder och affärssekretess. Journalisten, som hade begärt ut rapporterna, överklagade men fick bara ut ytterligare uppgifter från en rapport i delar som rörde Luftfartsverkets hantering av allmänna handlingar och personuppgifter.

KR_Jonkoping_411_18

Vaga farhågor inte skäl för affärssekretess

Diakonstiftelsen Samarithemmet begärde hos Uppsala kommun att få ta del av resultaträkningen för två kommunala äldreboenden. Stiftelsen ville ha resultaträkningen redovisad månadsvis på kontonivå för en period på närmare två år. Kommunen avslog begäran och Samarithemmet överklagade. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att de aktuella boendena tidigare hade upphandlats som driftsentreprenader och att det skulle kunna ske igen. Om kommunen lämnade ut uppgifterna till en leverantör skulle den leverantören få en fördel jämfört med andra leverantörer vid en eventuell framtida upphandling, ansåg kommunen. Om leverantörer fick en detaljerad inblick i hur kommunen driver de aktuella äldreboendena skulle de bara kopiera den driftsstrategin i stället för att erbjuda nytänkande och kostnadsbesparande lösningar, befarade kommunen också. Kammarrätten avfärdade kommunens argument som ”allmänt hållna farhågor” och lämnade ut de begärda handlingarna till Samarithemmet.

KR_Sthlm_330_18

Överklagat beslut i mål KR Sthlm 330-18

Anbudssammanställning var offentlig

Lunds energiverk vägrade lämna ut en sammanställning av inkomna anbud i en upphandling av 1.200 elmätare. Av sammanställningen framgick bland annat namnet på respektive leverantör, erbjudet fabrikat och styckpris. Lunds energiverk menade att ett utlämnande av dessa uppgifter skulle innebära skada för verket vid kommande upphandlingar. Bolaget hävdade rent av att sekretess var en förutsättning för en fortsatt låg prisnivå. Flera leverantörer ställde också krav på sekretess, förklarade energiverket. Sökanden överklagade beslutet ända upp till Regeringsrätten. Domstolen menade att Lunds energiverks skäl för sekretess var allmänt hållna och tyckte inte att man kunde anta att energiverket skulle skadas av ut utlämnande. Det fanns inte heller någon särskild anledning att befara att leverantörerna skulle lida skada, enligt domstolen. Regeringsrätten beslutade att anbudssammanställningen skulle lämnas ut.

RA_1991_ref_56

Statligt verk betraktades som ”enskild”

Kammarrätten bedömde att Luftfartsverket, LFV, kunde betraktas som en ”enskild” i OSL:s mening när myndigheten ”såsom anbudsgivare i en offentlig upphandling, agerat inom ramen för en affärsdrivande verksamhet på en öppen marknad.” Därmed kunde prisuppgifter i LFV:s anbud i en upphandling av ”flygtrafiktjänst och MET” vid Halmstads flygplats skyddas med stöd av OSL 31:16. Kammarrätten bedömde att prisuppgifterna var hemliga eftersom ett offentliggörande kunde göra det svårt för LFV att använda samma ”prisöverväganden” i en framtida upphandling. Enligt kammarrätten kunde det ”…inte heller uteslutas att det är möjligt att av prisuppgifterna utläsa den prissättningsstrategi som använts.”

KR_Goteborg_4769_17

Källkod för myndighetsprogram var offentlig

En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.

RA_2004_ref_74

Toppbetalda på AP-fond offentliga

En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.

KR_Sthlm_1845_16

 

Brister i fartyg hemliga

När Transportstyrelsens lämnade ut besiktningsprotokollen för 18 fartyg så maskerade myndigheten de brister som hade kommit fram vid besiktningarna. En del av fartygen tillhörde Stena line och en del var Trafikverkets vägfärjor. När det gällde Stena lines fartyg så bedömde Transportstyrelsen att rederiet kunde lida skada om fartygens brister blev kända. När det gällde Trafikverkets vägfärjor så hänvisade Transportstyrelsen till att konkurrerande rederier skulle gynnas om konstaterade brister offentliggjordes. Personen som hade begärt ut besiktningsprotokollen överklagade till kammarrätten och hävdade bland annat att allmänintresset av att bristerna blev kända borde överväga eventuella skador för fartygens ägare. Men Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet och hänvisade till att de tillämpliga sekretessreglerna inte gav utrymme för några intresseavvägningar.

KR_Jonkoping_3149_15