Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: namn
Fastighetsbolags lönelista var offentlig
En person begärde ut en förteckning över samtliga tjänstemän och medlemmar i ledningsgruppen vid det kommunala fastighetsbolaget MKB. Förteckningen innehöll uppgifter om namn och lön. För vissa av dessa personer vägrade bolaget lämna ut uppgifter om lön, för andra vägrade bolaget lämna ut namnuppgifter.
Sökanden överklagade. Kammarrätten underkände bolagets grunder för sekretess och bestämde att förteckningen skulle lämnas ut i dess helhet.
Namn på katthem var hemligt
En person begärde hos länsstyrelsen att få ta del av dokumentation om de djurhem där hennes omhändertagna katter hade placerats. Myndigheten lämnade ut dokumentationen men med djurhemmens namn och kontaktuppgifter maskerade.
Personen överklagade för att få ut samtliga uppgifter i handlingarna. Kammarrätten avslog med hänvisning till affärssekretess. Domstolen ansåg att djurhemmens namn och kontaktuppgifter var sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som omfattas av affärssekretessen.
Mot bakgrund av att djurhem vid flera tillfällen har utsatts för brottsliga gärningar, tyckte kammarrätten att det fanns särskild anledning att anta att djurhemmen skulle lida skada om dessa uppgifter lämnades ut.
Polis namn hemlighölls på felaktig grund
En person som hade blivit föremål för ett polisingripande begärde ut namnet på polisen som hade fattat beslut om husrannsakan, medverkat vid ingripandet och upprättat en promemoria om händelsen. Polismyndigheten sade nej med hänvisning till personalsekretess, eftersom det kunde antas att polisen eller dennes anhöriga skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjdes. Polismyndigheten påpekade att polisens bricknummer framgick av handlingarna, vilket gjorde polisen ”…identifierbar inom myndigheten” om någon ville rikta klagomål mot vederbörande.
Personen bakom begäran överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att personalsekretessen, som Polismyndigheten hade tillämpat, gäller i en myndighetens personaladministrativa verksamhet, vilket det inte var fråga om i det här fallet. Domstolen påpekade också att beslutsfattare och andra som utövar offentlig makt inte kan uppträda anonymt. Dock kan en polismans namn hållas hemligt i vissa fall av hänsyn till det allmänas verksamhet, ansåg kammarrätten. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Polismyndigheten för prövning i den delen.
Hemlighöll namn på personliga assistenter på fel grund
En journalist begärde ut ett antal fakturor från Göteborgs kommun gällande personlig assistans. När hon fick ut fakturorna var namnen på de personliga assistenterna maskerade med hänvisning till socialtjänstsekretess.
Journalisten överklagade till kammarrätten som konstaterade att personliga assistenter är personal verksamma inom socialtjänsten och att deras namn inte kan ses som personliga förhållanden. Därmed omfattas namnuppgifterna inte av socialtjänstsekretessen.
Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en prövning av om uppgifterna omfattades av personalsekretess.
Handläggares namn var inte hemligt
Socialtjänstsekretessen omfattade inte uppgiften om namnet på en handläggare på Polismyndigheten och dennes telefonnummer. Det slog kammarrätten fast i den här domen och skickade tillbaka ärendet till Individ- och familjenämnden i Umeå för en prövning av om det fanns någon annan grund för sekretess.
Tjänstemäns kontaktuppgifter inte hemliga
Namn och kontaktuppgifter till chefer och andra tjänstemän på överförmyndarnämnden och socialtjänsten skyddas inte av den sekretess som avser uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Journalist fick ut anmälares kontaktuppgifter
En journalist hade rätt att få ut kontaktuppgifter till personer som hade anmält farliga leksaker till Konsumentverket. Tillsynssekretessen som gäller hos Konsumentverket innebär att det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden för dem som har ”trätt i affärsförbindelse” med myndighetens tillsynsobjekt. Många av myndighetens tillsynsärenden har sitt ursprung i att en privatperson har trätt i affärsförbindelse med ett företag och sedan anmäler företaget när något går snett i affärsförbindelsen. Anmälarna omfattas i dessa fall av den absoluta sekretessen. Men kammarrätten ansåg i den här domen att den absoluta sekretessen bara skyddar mycket känsliga uppgifter och skrev: ”Namn, personnummer och kontaktuppgifter på anmälare i ärenden om farliga eller misstänkt farliga leksaker kan inte anses höra till den kategori av uppgifter som avses med bestämmelsen och som därmed skulle omfattas av den absoluta sekretess som föreskrivs”. Kammarrätten slog fast att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut till journalisten.
Lönelista hos bostadsbolag var offentlig
En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.
Larmoperatörs namn hemlighölls på fel grund
En person begärde ut namnet på en larmoperatör vid polisen som han hade pratat med vid en händelse. Polisen sekretessbelade operatörens namn med hänvisning till OSL 39:3 2 st. Personen överklagade. Kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessregeln inte tar sikte på namnuppgifter och återförvisade ärendet till polisen för prövning av om larmoperatörens namn var hemligt enligt första stycket i samma paragraf, det vill säga på den grunden att operatören riskerade att utsättas för våld eller annat allvarlig men om uppgiften lämnades ut.
Läkares namn var inte hemliga
En journalist begärde ut namnen på de läkare som tjänstgjorde vid kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset under april – juni 2017. Landstinget avslog begäran, journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Namnuppgifter omfattas inte av den starkare sekretess som gäller för anställdas personuppgifter vid vissa myndigheter. Det fanns inte heller något som tydde på att ett utlämnande skulle leda till att läkarna utsattes för våld eller annat allvarligt men, enligt kammarrätten. De begärda namnuppgifterna skulle alltså lämnas ut till journalisten.