Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga

Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.

RA_2007_not_154

Produktval i upphandling hemligt

En av de förlorande leverantörerna i Riksdagsförvaltningens upphandling av audiovisuella produkter begärde ut konkurrenternas anbud. Riksdagsförvaltningen beslutade att lämna ut anbuden med undantag för bland annat uppgifter om vilka produkter som bolagen erbjudit och om priserna på de enskilda produkterna. Leverantören överklagade till HFD som avslog. Domstolen konstaterade att konkurrenterna hade uppgett att deras val av produkter var ett viktigt konkurrensmedel. HFD tyckte att det saknades anledning att ifrågasätta den uppgiften. Därför fanns det, enligt domstolen, särskild anledning att tro att ett utlämnande skulle skada bolagen.

HFD_5887_16

KR 8459-12

SKL kommentus inköpscentral (SKI) omfattas inte av offentlighetsprincipen. Det slog kammarrätten fast i denna dom. SKI ägs av ett bolag, som ägs av ett bolag, som ägs av organisationen Sveriges kommuner och landsting. Det är en konstruktion som innebär att ingen kommun, ensam eller tillsammans med andra kommuner, har ett rättsligt bestämmande inflytande i SKI. Det spelar ingen roll att SKI har som syfte att genom offentliga upphandlingar teckna ramavtal med leverantörer som sedan kommuner och landsting kan göra avrop från.

KR_Sthlm_8459_12

KR Jönköping 9413-12

En journalist begärd att få ut anteckningar om de muntliga kompletteringar som Aleris gjort i samband med att vårdbolaget lade ett anbud om att driva ett äldreboende på entreprenad åt Linköpings kommun.  Kommunen avslog med hänvisning till att det inte fanns några sådana allmänna handlingar. Journalisten överklagade och i kammarrätten kom det fram att kommunen hade haft ett möte med Aleris under upphandlingen och anteckningar då hade gjorts av kommunens tjänstemän. Kammarrätten upphävde kommunens beslut med hänvisning till att den inte hade gjort en tillräckligt noggrann prövning av om anteckningarna var allmänna och offentliga.

KR_Jonkoping_94_13 kopia

KR Göteborg 4610-12

Varbergs kommun hade inte rätt att hemlighålla uppgifter i en upphandling enbart med hänvisning till att den berörda anbudsgivaren hade önskemål om sekretess för de begärda uppgifterna. Det slog kammarrätten fast. Domstolen konstaterade också att kommunen inte hade konkretiserat riskerna med ett utlämnande.

KR_Goteborg_4610_12

KR Sundsvall 319-12

En journalist fick inte ut mejlkorrespondens mellan Umeå kommun och kommunens advokat rörande en byggupphandling. Kammarrätten hänvisade till att kontakten mellan advokat och klient ska kunna ske i förtroende även i fall när klienten är en kommun. Kammarrätten hänvisade också till att uppgifterna rörda affärsförhållanden samt en eventuell framtida tvist och därmed omfattades av sekretess enligt OSL 19:3.

KR_Sundsvall_319_12

KR Sthlm 1478-12

Stockholms stad hade rätt att sekretessbelägga det timpris som de två vinnande företagen i en upphandling av kommunikationstjänster hade erbjudit staden. Båda företagen hade begärt sekretess för uppgifterna med hänvisning till att det erbjudna timpriset var lägre än vad bolagen vanligtvis erbjuder och att ett offentliggörande därmed skulle kunna skada bolagens relationer till andra kunder.

KR_Sthlm_1478_12

KR Göteborg 1457-12

Det kommunala bolaget Landskrona kraft hade inte stöd för att sekretessbelägga hur mycket bolaget hade betalat för ett konstverk. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Bolaget hävdade att ett offentliggörande skulle skada konstnärens möjligheter att sluta uppgörelser med andra köpare i framtiden. Men domstolen konstaterade att det inte fanns något villkor om sekretess i köpeavtalet och tyckte inte att det skäl som bolaget anfört vägde tillräckligt tungt för att göra undantag från offentligheten.

KR_Goteborg_1457_12

JO 1979/80 s. 334

Även i andra ärenden än dem som gäller myndighetsutövning mot enskilda (FL 15 §) finns en skyldighet för myndigheter att dokumentera det som är ”av betydelse för ärendets avgörande”. Det får anses höra till god förvaltningsordning enligt JO. Ombudsmannen såg dock ingen anledning att kritisera Statens vägverk för att myndigheten inte hade dokumenterat en uppgift i ett upphandlingsärende. Det här eftersom uppgiften saknade betydelse för utgången i målet.

JO_1979_80_s_334