Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 10:14
Skyddsombud fick ut uppgifter
Ett skyddsombud hade rätt att få ut uppgifter ur en utredning om en arbetsmiljöhändelse med stöd av den sekretessbrytande bestämmelse som bland annat gäller skyddsombud.
Maskerad film var ny handling
En journalist begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en fil med en filmsekvens som hade åberopats som bevis i ett mål. Åtal var väckt i målet men filmen hade inte lämnats in till domstolen och inte heller visats upp vid en huvudförhandling ännu. Åklagarmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att enskilda kunde lida men om filmen lämnades ut. Journalisten överklagade och yrkade i första hand att filmen skulle lämnas ut i sin helhet. I andra yrkade han att den skulle lämnas ut med förbehåll om att de inblandades ansikten skulle maskeras vid en publicering. I tredje hand yrkade han att myndigheten själv maskerade personerna på filmen. Kammarrätten avvisade tredjehandsyrkandet med hänvisning till att det yrkandet fick ”…anses innebära en begäran om upprättande av ny handling som inte omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmän handling.” Kammarrätten avslog förstahandsyrkandet eftersom enskilda kunde lida men av ett utlämnande. Även andrahandsyrkandet avslogs eftersom ett förbehåll inte undanröjde risken för men, enligt kammarrätten.
Fullmakt hävde inte sekretess
En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos Omsorgsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av en besökslogg som redovisade kommunens insatser för en viss person. Journalisten hänvisade till en fullmakt som hade undertecknats av den aktuella personen och hans tre släktingar. I fullmakten stod det att sekretessen för uppgifterna i besöksloggen hävdes i förhållande till bland annat journalister från Uppsala Nya tidning. Omsorgsnämnden avslog begäran eftersom den inte kunde avgöra om den berörda personen hade skrivit under fullmakten frivilligt och med full insikt. Journalisten överklagade till kammarrätten som biföll överklagande delvis och bestämde att vissa uppgifter skulle lämnas ut till journalisten. Enligt kammarrätten visade utredningen att journalisten, genom kontakter med personen och hans anhöriga, hade relativt omfattande insyn i kommunens insatser för personen. Därför kunde nämnden, utan att bryta mot sekretessen, bekräfta att det fanns handlingar som motsvarade journalistens begäran och lämna ut uppgifter om dagar och tider för insatser ur dessa handlingar. Andra uppgifter i handlingarna kunde däremot inte lämnas ut, enligt kammarrätten. Kammarrätten underkände fullmakten av samma skäl som omsorgsnämnden.
Kungsörnar hade skyddad adress
En person begärde ut kungsörnsinventeringar i Kronobergs län som Kronobergs ornitologiska förening hade gett in till länsstyrelsen. Personen var främst intresserad av de delar som rörde Uppvidinge kommun. Länsstyrelsen bedömde att vissa uppgifter i inventeringarna var hemliga och skrev bland annat följande i motiveringen:
Kungsörnen är långlivad och ortstrogen. Utlämnande av uppgifter om boplatser och revir påverkar därför populationerna även under flertal år framöver.
Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten fastställde länsstyrelsens beslut om sekretess. Ett utlämnande kunde skada intresset av att bevara skyddsbehövande arter i ett livskraftigt bestånd, enligt kammarrätten. Riskerna kunde inte undanröjas genom att uppgifterna lämnades ut med förbehåll.
Lönelistor för åklagare var inte hemliga
En anställd vid Ekobrottsmyndigheten, EBM, hade rätt att få ut lönelistor som visade löner för samtliga åklagare vid myndigheten. Listorna skulle lämnas ut utan sekretessförbehåll, bedömde kammarrätten i denna dom. Kammarrätten tyckte inte att det hade kommit fram något i målet som tydde på att ett utlämnande skulle skada EBM:s verksamhet.
Resultat från urvalstest hemliga
En person som hade sökt men nekats tjänst som gruppchef vid insatsstyrkan inom Polismyndighetens region väst begärde ut uppgifter om de kandidater som hade fått tjänsterna. Det handlade om resultat från begåvnings- och personlighetstest samt från en av de intervjuer som hade genomförts i rekryteringen. Polismyndigheten vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till att ett utlämnande kunde innebära en allvarlig kränkning av de numera anställda gruppchefernas integritet. Personen överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Domstolen bedömde att personen hade ställning som part i rekryteringen men att han kunde tillvarata sin rätt, bland annat vid ett överklagande till Statens överklagandenämnd, genom uppgifter i andra handlingar som han hade fått ut från Polismyndigheten. De begärda test- och intervjuresultaten kunde därför inte lämnas ut enligt reglerna om partsinsyn. De kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll, enligt kammarrätten.
Patientuppgifter röjdes för privata läkarsekreterare
JO utdelade allvarlig kritik mot två landsting för att ha röjt sekretessbelagda patientuppgifter genom att lämna ut dem till läkarsekreterare vid ett privat företag. De berörda landstingen anlitade företaget vid arbetstoppar när de egna läkarsekreterare hade svårt att hinna med journalföringen. Arbetet var upplagt så att de privata läkarsekreterare loggade in i landstingets journalsystem via en säker anslutning där de kunde lyssna på inlästa diktat från landstingets läkare och sedan skriva in uppgifterna i patienternas journaler. Uppgifterna lagrades därför aldrig utanför landstingens IT-system. JO konstaterade att de privata läkarsekreterarna visserligen hade en slags tystnadsplikt som följde av ett avtal med deras arbetsgivare samt de regler som styr personuppgiftsbehandling. Men det var inte tillräckligt eftersom uppgifterna var så integritetskänsliga att bara en straffsanktionerad tystnadsplikt kunde ge ett tillräckligt skydd för patienterna. Enligt JO fanns det inte heller några sekretessbrytande regler som gav landstinget rätt att lämna ut uppgifterna.
Födelsedatum kunde lämnas ut med förbehåll
En SVT-journalist hade rätt att få ut uppgifter om namn, befattning, arbetsort och födelsedatum för samtliga anställda vid Skatteverket. Födelsedatum kunde enligt kammarrätten lämnas ut med ett förbehåll som inskränkte journalistens rätt att sprida eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Kammarrätten överlät åt Skatteverket att utforma förbehållet och bestämma på vilket sätt uppgifterna skulle lämnas ut.
JO 1992/93 s. 197 (dnr 145-90)
JO kritiserade i detta beslut två polismyndigheter som lämnat ut kopior av brottsanmälningar till brottsofferjourer med stöd av i förväg beslutade sekretessförbehåll för samtliga personer inom brottsofferjourernas verksamhet. JO slog fast att varje handling måste prövas för sig och att bara anmälningar som innehåller sekretessbelagda uppgifter får omfattas av sekretessförbehåll. Ett beslut om förbehåll måste fattas för varje enskilt utlämnande, enligt JO, och av beslutet ska framgå vilken handling som förbehållet gäller, vem handlingen lämnas ut till och vad förbehållet har för innebörd.
KR Sthlm 5456-14
En journalist från SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut en övervakningsfilm från Husbykravallerna våren 2013 med sekretessförbehåll. Men AB Svenska bostäder som hade filmen nekade och journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att klaganden var journalist och att det därför var troligt att han tänkte sprida filmen vidare. Att journalisten lovade avidentifiera personerna på filmen var inte tillräckligt för kammarrätten. Det gick inte heller att utforma ett sekretessförbehåll som undanröjde risken för de enskilda, enligt domstolen.
Se även KR Sthlm 2849-14