Ingen försvarssekretess för polisens ingripandemeddelanden

En person begärde hos polismyndigheten att få ta del av ingripandemeddelanden som upprättats under natten mellan den 28 februari och 1 mars 1986. Polismyndigheten lämnade ut meddelandena men maskerade signaturerna på dessa med hänvisning till försvarssekretess. Enigt polisen röjde signaturerna namnen på ett antal personer som arbetade vid polismyndighetens sambandscentral och dessa personer hade viktiga uppgifter inom totalförsvaret. Sökanden överklagade ändå upp till Regeringsrätten som undanröjde polismyndighetens beslut. Domstolen ansåg inte att uppgifterna skyddades av försvarssekretess. För det första hade nästan alla signaturer redan lämnats ut till sökanden i ett annat utlämnandeärende. För det andra avsåg ingripandemeddelandena en mycket begränsad tidsperiod för flera år sedan.

RA_1991_not_93

Får inte ut polisens telefonkatalog

En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.

KR_Sthlm_8150_15

Fängelsepersonals namn skyddas av försvarssekretess

En journalist begärde ut namnen på samtliga anställda på Kirsebergsanstalten. Kriminalvården avslog bland annat med hänvisning till försvarssekretessen eftersom kriminalvårdens personal ingår i totalförsvaret. Myndigheten ansåg att namnen på samtliga anställda vid en anstalt skulle kunna användas för otillåten påverkan som hot eller korruption riktad mot personalen. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen ansåg att det fanns stöd för att hemlighålla namnuppgifterna med försvarssekretessen som grund. Journalisten gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen men nekades prövningstillstånd.

KR_Jonkoping_515_15