Offentligt vilka poliser som önskar delpension

En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.

KR_Sthlm_253_17

Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.

Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.

KR_Stockholm_2418_17

Slagningar i polisregister hemliga

En person begärde hos Polismyndigheten att få veta om någon hade gjort slagningar på honom i polisens it-system. Han misstänkte att vissa poliser hade varit inne och gjort slagningar på honom och han övervägde att göra en polisanmälan om dataintrång. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till myndighetens brottsbekämpande arbete kunde skadas om uppgifterna lämnades ut. Personen överklagade beslutet men fick avslag även i kammarrätten.

KR_Sthlm_3959_17

KR Sundsvall 966-14

En journalist på SVT Västerbottensnytt fick inte vet hur många poliser som var placerade i var och en av Västerbottens kommuner under åren 2005 respektive 2013 samt hur många av länets poliser som var utredare och i yttre tjänst under 2005 respektive 2013. Västerbottenspolisen menade att uppgifterna skulle kunna skada den framtida verksamheten om de offentliggjordes. Kammarrätten gjorde samma bedömning efter att journalisten överklagat.

KR_Sundsvall_966_14

HFD 7304-13

Polisförbundet hade inte rätt att få ut namnuppgifter på de medlemmar i förbundet som blivit slumpmässigt kontrollerade av Polismyndigheten i Västernorrland genom så kallade loggutdrag. Kontrollerna görs för att upptäcka poliser som gör olagliga slagningar i i polisens it-system. HFD ansåg att kontrollerna utgjorde brottsbekämpande verksamhet och att den verksamheten skulle skadas om uppgifterna lämnades ut. Domstolen såg också en risk för att de enskilda poliserna skulle lida men av ett utlämnande. Ett justitieråd var skiljaktigt och menade att poliserna inte kunde anses lida men eftersom uppgifterna skulle lämnas ut till deras eget fackförbund för att användas i facklig verksamhet. Justitierådet tyckte inte heller att ett utlämnande skulle skada den brottsbekämpande verksamheten. Men uppgifterna kunde eventuellt vara sekretessbelagda enligt OSL 18:8 p 3. Sekretessregeln avser sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder. Polismyndigheten hade inte prövat om denna sekretessregel var tillämplig och därför ansåg justitierådet att ärendet skulle återförvisas till myndigheten.

HFD_7304_13

KR Jönköping 3262-13

En journalist ville veta hur Kustbevakningen skötte sin tillsyn av yrkesfiskare och begärde ut information om var kustbevakningens fartyg befunnit sig vid olika tidpunkter. Myndigheten vägrade bland annat med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens fartygsrörelser. Det skulle då vara möjligt att upptäcka områden, platser och tider som var mindre övervakade och planera brottslig verksamhet utifrån denna kunskap. I sitt överklagande påtalade journalisten att kontrollerna var av stickprovskaraktär och inte avslöjade några mönster men kammarrätten delade Kustbevakningens bedömning utan närmare motivering.

KR_Jonkoping_3262_13

KR Jönköping 3149-13

En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.

KR_Jonkoping_3149_13

RÅ 1993 not. 472

En person som var dömd för grov organiserad brottslighet och hade gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet fick inte ut vissa delar av verksamhetsplanen för Polismyndigheten i Västerås. De sekretessbelagda delarna innehöll uppgifter om utryckningsverksamhet, bemanning och resurser samt material i tabellform som vid sammanställning och analys röjer uppgifter av vital betydelse om organisation, lokalisation, omfattning och tider för verksamheten. Polismyndigheten tyckte inte att det kunde uteslutas att personen kunde komma att använda uppgifterna som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätten och Regeringsrätten höll med.

RA_1993_not_472

KR Sthlm 1615-12

En företrädare för det företag som ger ut Statskalendern hade rätt att få ut en rad uppgifter om samtliga anställda åklagare vid Åklagarmyndigheten. Uppgifterna rörde namn, tjänstgöringsort, titel, födelseår och år när angiven tjänst tillträtts. Kammarrätten kunde inte se att Åklagarmyndighetens förmåga att utföra sin arbetsuppgifter skulle skadas av att de uppgifterna lämnades ut.

KR_Sthlm_1615_12

Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.

KR Göteborg 185-13

Polisen i Skåne gjorde fel som maskerade vilken polisanställd som hade anmält ett tillbud till Lisa, polisens rapporteringssystem för tillbud och arbetsskador. Kammarrätten slog fast att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt och att polisers namn i de flesta fall är offentliga. Polismyndigheten hade däremot stöd för att hemlighålla uppgifter om den anmälda händelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens brottsbekämpande verksamhet, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_185_13

Se även denna dom i liknande fråga.

RÅ 1993 not. 401

Polisen i Växjö vägrade lämna ut sin verksamhetsplan till en person som dömts för ”grov och organiserad brottslighet” och som man misstänkte höll på att kartlägga polisen genom att begära ut verksamhetsplaner vid flera polismyndigheter. Kammarrätten ändrade beslutet delvis och menade att verksamhetsplanen kunde lämnas ut med undantag för de känsliga delar som rörde bland annat den planerade bemanningen och polisens arbetsmetoder. Regeringsrätten fastställde kammarrättens dom.

Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 400.

RA_1993_not_401