Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 18:1 2 st 2 p
Polisens utryckningstider var hemliga
En journalist kunde inte få ut statistik om utryckningstider från polisen som avsåg en mindre geografisk yta än en polisregion. Det slog kammarrätten fast i flera domar. Kammarrätten hänvisade både till försvarssekretess och sekretess till skydd för polisens brottsbekämpande verksamhet.
Polisens utryckningstider hemliga
En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje. Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.
Övertid på ledningscentralen var hemlig
En journalist begärde ut uppgifter om antalet övertidstimmar per månad för vissa befäl vid polisens regionledningscentral i Umeå. Polismyndigheten avslog begäran eftersom ett utlämnande skulle avslöja detaljer om hur polisen är bemannad och organiserad. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde polisens avslagsbeslut.
Namn i incidentrapporter offentliga
Namn på räddningstjänstpersonal som förekom i avvikelse- och incidentrapporterna som hade kommit in till Storstockholms brandförsvar var offentliga uppgifter. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Rapporterna hade begärts ut av en journalist och det fanns inte skäl att tro att hon skulle utsätta den berörda personalen för våld eller annat allvarligt men. Därför var namnuppgifterna inte hemliga enligt personalsekretessen i OSL 39:3, menade kammarrätten. Det fanns däremot andra uppgifter i rapportera som var hemliga med hänvisning till att ett utlämnande skulle skada brottsbekämpande verksamhet och användandet av telekommunikationssystemet RAKEL.
Offentligt vilka poliser som önskar delpension
En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.
Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.
Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.
Slagningar i polisregister hemliga
En person begärde hos Polismyndigheten att få veta om någon hade gjort slagningar på honom i polisens it-system. Han misstänkte att vissa poliser hade varit inne och gjort slagningar på honom och han övervägde att göra en polisanmälan om dataintrång. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till myndighetens brottsbekämpande arbete kunde skadas om uppgifterna lämnades ut. Personen överklagade beslutet men fick avslag även i kammarrätten.
KR Sundsvall 966-14
En journalist på SVT Västerbottensnytt fick inte vet hur många poliser som var placerade i var och en av Västerbottens kommuner under åren 2005 respektive 2013 samt hur många av länets poliser som var utredare och i yttre tjänst under 2005 respektive 2013. Västerbottenspolisen menade att uppgifterna skulle kunna skada den framtida verksamheten om de offentliggjordes. Kammarrätten gjorde samma bedömning efter att journalisten överklagat.
HFD 7304-13
Polisförbundet hade inte rätt att få ut namnuppgifter på de medlemmar i förbundet som blivit slumpmässigt kontrollerade av Polismyndigheten i Västernorrland genom så kallade loggutdrag. Kontrollerna görs för att upptäcka poliser som gör olagliga slagningar i i polisens it-system. HFD ansåg att kontrollerna utgjorde brottsbekämpande verksamhet och att den verksamheten skulle skadas om uppgifterna lämnades ut. Domstolen såg också en risk för att de enskilda poliserna skulle lida men av ett utlämnande. Ett justitieråd var skiljaktigt och menade att poliserna inte kunde anses lida men eftersom uppgifterna skulle lämnas ut till deras eget fackförbund för att användas i facklig verksamhet. Justitierådet tyckte inte heller att ett utlämnande skulle skada den brottsbekämpande verksamheten. Men uppgifterna kunde eventuellt vara sekretessbelagda enligt OSL 18:8 p 3. Sekretessregeln avser sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder. Polismyndigheten hade inte prövat om denna sekretessregel var tillämplig och därför ansåg justitierådet att ärendet skulle återförvisas till myndigheten.
KR Jönköping 3262-13
En journalist ville veta hur Kustbevakningen skötte sin tillsyn av yrkesfiskare och begärde ut information om var kustbevakningens fartyg befunnit sig vid olika tidpunkter. Myndigheten vägrade bland annat med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens fartygsrörelser. Det skulle då vara möjligt att upptäcka områden, platser och tider som var mindre övervakade och planera brottslig verksamhet utifrån denna kunskap. I sitt överklagande påtalade journalisten att kontrollerna var av stickprovskaraktär och inte avslöjade några mönster men kammarrätten delade Kustbevakningens bedömning utan närmare motivering.
KR Jönköping 3149-13
En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.