Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 18:1
KR Sundsvall 1088-13
Det rådde sekretess för den information som hade registrerats av Trafikverkets fartkameror i samband med en polisjakt som slutade med att den förföljda bilen störtade ner från en öppnad vägbro och personerna i bilen dog. Det här eftersom det pågick en förundersökning om händelsen som enligt kammarrätten kunde skadas av ett utlämnande. Det här framgår av två domar som rörde frågan om journalister kunde få ut uppgifterna.
Se även KR Sthlm 2500-13 som rör samma händelse.
Polisen får ofta bakläxa i sekretessmål
Kammarrätterna har vid upprepade tillfällen under de senaste åren gett olika polismyndigheter bakläxa efter slarviga sekretessprövningar. Enligt kammarrätterna har polisen sekretessbelagt handlingar och uppgifter som uppenbarligen är offentliga. Polismyndigheterna har fått ärendena i retur med krav på nya mer noggranna sekretessprövningar.
KR Göteborg 9011-12
Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.
KR Sthlm 4267-12
En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.
KR Sthlm 7558-08
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Uppsala län betalat ut i “gratifikationspengar” till informatörer under åren 2003-2007. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.
KR Sthlm 1040-12
Förundersökningssekretess gällde inte för uppgifter i en nedlagd polisutredning om misshandel. Det här eftersom utredningen lagts ned med hänvisning till att det inte gick att bevisa brott och att ytterligare utredning inte förväntades ändra bevisläget på ett avgörande sätt. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
KR Stockholm 6206-11 och KR Stockholm 7127-11
Två personer, som känt sig utpekade som Stasiagenter i forskaren Birgitta Almgrens bok ”Inte bara spioner”, begärde att få ta del av materialet om dem själva som Säpo lämnat ut till Birgitta Almgren. Säpo avslog begäran och Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet. Domstolen konstaterade att Birgitta Almgren genom en dom i dåvarande Regeringsrätten (mål nr 1516-10) fått ta del av uppgifterna för forskningsändamål, ett ställningstagande som fick ses som ett undantag från den sekretess som normalt gäller för underrättelseuppgifter. Det innebar inte att underrättelsesekretessen upphört att gälla i förhållande till de omskrivna personerna själva, menade domstolen.
KR Sthlm 6699-11
En journalist begärde hos Karolinska institutet att få ut internrevision eller EU-revision av en forskares forskningsprojekt. Karolinska institutet avslog med hänvisning till förundersökningssekretess eftersom institutet höll på att granska den aktuella forskaren och granskningen kunde komma att leda till en anmälan om brott. Kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.
KR Sthlm 610-10
En journalist begärde att få ut samtliga beslut att inte inleda förundersökning, att lägga ned förundersökning samt att väcka åtal som fattats av en specifik åklagare under en period av fem år. Åklagarmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att en sammanställning av det här slaget kunde skada åklagarens oberoende och självständighet på samma sätt som en granskning av i vilken utsträckning enskilda domare ogillar eller bifaller väckta åtal. Kammarrätten gav däremot journalisten rätt att få ut de begärda handlingarna. Domstolen hänvisade till att just den här typen av beslut är undantagna från sekretessen till skydd för enskild, vilket visar på det stora insynsintresset.
KR Jönköping 1952-11
Kammarrätten slog fast att en åtalsanmälan hos Jordbruksverket visserligen kunde omfattas av förundersökningssekretess redan innan den hade skickats till åklagaren men att bara en del av anmälan innehöll uppgifter som var känsliga för förundersökningen och som därför behövde sekretessbeläggas.