Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 19:1 1 st
Fel att sekretessbelägga hela huvudboken
En person begärde att få ta del av huvudboken för kommunala Vara konserthus AB. Bolaget avslog begäran helt med följande motivering:
Bolagets huvudbok innehåller uppgifter som är att betrakta som känsliga affärsuppgifter. Vid ett utlämnande riskerar uppgifterna att skada konserthusets affärsrelationer och möjlighet att bedriva verksamhet på ett konkurrenskraftigt sätt.
Personen överklagade och kammarrätten upphävde bolagets beslut. Enligt kammarrättens mening borde det finnas ett stort antal offentliga uppgifter i huvudboken. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till bolaget för en mer detaljerad prövning.
Pris för att hyra reklamplats var hemligt
Uppgifter som visade vad reklamföretaget Wennergren-Williams betalade SJ för reklamplatser var hemliga, enligt den här domen i Regeringsrätten. Både SJ och bolaget kunde skadas om sådana uppgifter blev kända. Det här mot bakgrund av att priset i stort sett var det enda som skilda olika reklamföretag åt i konkurrensen om reklamplatserna.
Avtal med prisuppgifter var hemliga
Bolaget Svenska datacentralen begärde ut avtal som Göteborgs servicenämnd, genom sitt ADB-kontor, hade tecknat med två av bolagets konkurrenter. Servicenämnden avslog och Svenska datacentralen överklagade. Kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att avtalen, som bland annat innehöll uppgifter om priser och andra villkor, omfattades av affärssekretess. ADB-kontoret utförde inte bara ADB-tjänster åt Göteborgs kommun och dess bolag utan konkurrerade även på den öppna marknaden om kontrakt på liknande tjänster i andra kommuner. Ett utlämnande av avtalen kunde antas skada ADB-kontoret i förhållande till konkurrenterna, enligt kammarrätten. Dessutom kunde ADB-kontorets avtalsparter skadas om avtalen lämnades ut till ett bolag som var konkurrent till dem. Svenska datacentralen överklagade till Regeringsrätten men fick avslag även där.
Á-prislistor hemliga i ett fall – offentliga i ett annat
Ett företag begärde ut á-prislistor och mängdförteckningar i anbud som hade kommit in till Vägverket från Vägverket produktion respektive NCC. Vägverket avslog begäran. Företaget överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fann att handlingarna i Vägverket Produktions anbud var hemliga med stöd av den sekretess som skyddar myndigheters affärsförhållanden. Det här eftersom ett utlämnande kunde antas gynna Vägverket Produktions konkurrenter. Däremot ansåg kammarrätten att handlingarna i NCC:s anbud kunde lämnas ut eftersom NCC inte hade anfört några skäl för att handlingarna skulle behandlas konfidentiellt.
Kölista till parkeringshus var affärshemlighet
En person begärde att få ta del av kölistan till ett parkeringshus i Stockholm inklusive uppgifter om de köandes namn och könummer. Kommunala bolaget Stockholm Parkering vägrade med hänvisning till att bolagets konkurrenter skulle kunna utnyttja uppgifterna för att skicka egna erbjudanden till personerna i kön. Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten gick på bolagets linje och avslog.
Vaga farhågor inte skäl för affärssekretess
Diakonstiftelsen Samarithemmet begärde hos Uppsala kommun att få ta del av resultaträkningen för två kommunala äldreboenden. Stiftelsen ville ha resultaträkningen redovisad månadsvis på kontonivå för en period på närmare två år. Kommunen avslog begäran och Samarithemmet överklagade. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att de aktuella boendena tidigare hade upphandlats som driftsentreprenader och att det skulle kunna ske igen. Om kommunen lämnade ut uppgifterna till en leverantör skulle den leverantören få en fördel jämfört med andra leverantörer vid en eventuell framtida upphandling, ansåg kommunen. Om leverantörer fick en detaljerad inblick i hur kommunen driver de aktuella äldreboendena skulle de bara kopiera den driftsstrategin i stället för att erbjuda nytänkande och kostnadsbesparande lösningar, befarade kommunen också. Kammarrätten avfärdade kommunens argument som ”allmänt hållna farhågor” och lämnade ut de begärda handlingarna till Samarithemmet.
Sponsoravtal var offentligt
En person hade rätt att få ut ett sponsringsavtal mellan Öresundskraft AB och en fotbollsklubb. Enligt avtalet skulle Öresundskraft betala ut en viss summa pengar till klubben mot att klubben gav bolaget bland annat namnreklam och PR-mässigt utbyte. Kammarrätten kunde inte se att någon av parterna skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Ett avtal där Öresundskraft förband sig att leverera el till klubben till ett rabatterat pris var däremot hemligt enligt kammarrätten eftersom det innehöll uppgifter som typiskt sett är affärshemligheter.
Toppbetalda på AP-fond offentliga
En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.
Högpresterande tandläkare inte hemliga
Nyhetsbolaget hade rätt att få ut namn på samtliga tandläkare inom Folktandvården som fått prestationsersättning under 2013 respektive 2014 (omkring 300 personer per år). Det slog kammarrätten fast i den här domen. Folktandvården menade att uppgifterna omfattades av affärssekretess eftersom det fanns en risk för att bolaget skulle förlora sina mest högpresterande medarbetare till konkurrenter om deras namn blev kända. Kammarrätten bedömde inte den risken som särskilt stor och hänvisade till att uppgifter om offentliganställdas löner och förmåner som regel är offentliga.
KR Sthlm 6510-13, KR Sthlm 6708-13, KR Sthlm 6544-13, KR Sthlm 6512-13
En journalist hade rätt att få ut uppgifter om vd:ns lön och ersättningar i fyra kommunala bostadsbolag. Kammarrätten trodde inte att ett utlämnande skulle skada bolagen genom att gynna deras konkurrenter, vilket bolagen hade hävdat.
Se fler domar här.