”Nisse” fick inte ut driftshandböcker

Kammarrätten prövade ett överklagande trots att klaganden, som kallade sig ”Nisse”, ville vara anonym och endast hade uppget e-postadressen nissepptofflan@gmail.com som kontaktuppgift. ”Nisse” fick dock avslag på sitt överklagande. Kammarrätten tyckte inte att han kunde få del av Luftfartsverkets drifthandböcker eftersom ett utlämnande av böckerna skulle kunna gynna myndighetens affärskonkurrenter. Det här trots att en lagändring hade gjort att Luftfartsverket hade fått monopol på att trafikleda statliga flygplatser.

Hemligt vad konsertarrangör betalade för att hyra Slottsskogen

En journalist begärde ut avtalet mellan Park- och naturnämnden i Göteborg och konsertarrangören Lugerinc gällande hyra av Slottsskogen för festivalen Way Out West. Nämnden lämnade inte ut hela avtalet utan tog bort vissa delar, bland annat uppgiften om hyresbeloppet. Det här motiverades med affärssekretess av hänsyn till både kommunens och konsertbolagets intressen. Journalisten överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Den skiljaktiga ledamoten ifrågasatte att någon som driver liknande verksamhet skulle gynnas på nämndens bekostnad om hela avtalet lämnades ut. Det fanns inte heller någon särskild anledning att anta att bolaget skulle lida skada, menade ledamoten.

Malmömodellen delvis hemlig

En person begärde hos kommunala MKB Fastighets AB i Malmö att få ut dokumentation som visade hur den så kallade Malmömodellen hade uppdaterats. Malmömodellen är en partsutvecklad modell för beräkning av hyresnivåer enligt den så kallade bruksvärdesprincipen. MKB hemlighöll vissa delar av dokumentationen med hänvisning till affärssekretess. Bolaget menade att ett offentliggörande kunde skada så väl MKB:s som Hyresgästföreningens affärer. Hyresgästföreningen var en av de aktörer som hade varit med och förhandlat fram modellen. Sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen underkände sekretessen i den del som avsåg Hyresgästföreningens affärsförhållanden men höll med om att ett offentliggörande kunde skada MKB. Överklagandet avslogs bortsett från att domstolen beslutade att MKB skulle offentliggöra alla aktörer som hade deltagit i förhandlingen kring Malmömodellen.

KR_Goteborg_1533_18

Lönelista hos bostadsbolag var offentlig

En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.

KR_Goteborg_2035_18

Sekretess när energibolags samtliga sponsoravtal begärdes ut

En person begärde ut alla sponsoravtal som Värnamo energi hade ingått med olika föreningar för år 2018. Han ville också ha ut de underliggande ansökningarna om sponsorskap. Värnamo energi avslog med hänvisning till att handlingarna var affärshemligheter för både bolaget och de berörda föreningarna. Handlingarna utgjorde ”den samlade dokumentationen av Värnamo Energi AB:s marknadsföringsinsatser av aktuellt slag”, skrev bolaget i sin motivering. Vidare pekade bolaget på att sponsoravtalen var en viktigt del av de berörda föreningarnas ekonomi. Personen som hade begärt ut handlingarna överklagade med kammarrätten fastställde bolagets sekretessbeslut.

KR_Jonkoping_505_18

Hemliga internrevisioner på Luftfartsverket

När Luftfartsverket lämnade ut tre rapporter från myndighetens internrevision var en rad uppgifter maskerade med hänvisning till försvarssekretess, sekretess för säkerhetsåtgärder och affärssekretess. Journalisten, som hade begärt ut rapporterna, överklagade men fick bara ut ytterligare uppgifter från en rapport i delar som rörde Luftfartsverkets hantering av allmänna handlingar och personuppgifter.

KR_Jonkoping_411_18

Landstingsdrivna vårdcentralers resultat hemliga

Organisationen Skattebetalarna begärde ut budgetar, årsredovisningar samt förluster/intäkter och eventuella bidrag avseende år 2016 för Sundsvalls vårdcentraler på enhetsnivå. Regionstyrelsen i Landstinget i Västernorrlands län avslog begäran med hänvisning till att privata vårdcentraler kunde få en konkurrensfördel om de begärda handlingarna lämnades ut. Skattebetalarna överklagade beslutet och menade tvärtom att ett offentliggörande skulle ligga i det allmännas ekonomiska intresse eftersom organisationen misstänkte att det förekom slöseri med skattemedel. Organisationen pekade på att privata vårdcentraler, till skillnad från offentliga, är skyldiga att lämna årsredovisningar till Bolagsverket. De måste alltså redovisa sina resultat medan offentligt ägda vårdcentraler kan driva sin verksamhet helt utan insyn från allmänheten, påpekade Skattebetalarna. En oenig kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till tidigare kammarrättspraxis. Rättens ordförande var skiljaktig och ville att handlingarna skulle lämnas ut. Han hänvisade till ”…att det finns ett betydande intresse av att medborgarna får insyn i hur skattemedlen används”.

KR_Sundsvall_2684_17

Se även KR_Goteborg_5994-17 där samma organisation fick avslag på en motsvarande begäran som gällde primärvården i Västra Götalandsregionen.

Anbudssammanställning var offentlig

Lunds energiverk vägrade lämna ut en sammanställning av inkomna anbud i en upphandling av 1.200 elmätare. Av sammanställningen framgick bland annat namnet på respektive leverantör, erbjudet fabrikat och styckpris. Lunds energiverk menade att ett utlämnande av dessa uppgifter skulle innebära skada för verket vid kommande upphandlingar. Bolaget hävdade rent av att sekretess var en förutsättning för en fortsatt låg prisnivå. Flera leverantörer ställde också krav på sekretess, förklarade energiverket. Sökanden överklagade beslutet ända upp till Regeringsrätten. Domstolen menade att Lunds energiverks skäl för sekretess var allmänt hållna och tyckte inte att man kunde anta att energiverket skulle skadas av ut utlämnande. Det fanns inte heller någon särskild anledning att befara att leverantörerna skulle lida skada, enligt domstolen. Regeringsrätten beslutade att anbudssammanställningen skulle lämnas ut.

RA_1991_ref_56