Anbudssammanställning var offentlig

Lunds energiverk vägrade lämna ut en sammanställning av inkomna anbud i en upphandling av 1.200 elmätare. Av sammanställningen framgick bland annat namnet på respektive leverantör, erbjudet fabrikat och styckpris. Lunds energiverk menade att ett utlämnande av dessa uppgifter skulle innebära skada för verket vid kommande upphandlingar. Bolaget hävdade rent av att sekretess var en förutsättning för en fortsatt låg prisnivå. Flera leverantörer ställde också krav på sekretess, förklarade energiverket. Sökanden överklagade beslutet ända upp till Regeringsrätten. Domstolen menade att Lunds energiverks skäl för sekretess var allmänt hållna och tyckte inte att man kunde anta att energiverket skulle skadas av ut utlämnande. Det fanns inte heller någon särskild anledning att befara att leverantörerna skulle lida skada, enligt domstolen. Regeringsrätten beslutade att anbudssammanställningen skulle lämnas ut.

RA_1991_ref_56

Statligt verk betraktades som ”enskild”

Kammarrätten bedömde att Luftfartsverket, LFV, kunde betraktas som en ”enskild” i OSL:s mening när myndigheten ”såsom anbudsgivare i en offentlig upphandling, agerat inom ramen för en affärsdrivande verksamhet på en öppen marknad.” Därmed kunde prisuppgifter i LFV:s anbud i en upphandling av ”flygtrafiktjänst och MET” vid Halmstads flygplats skyddas med stöd av OSL 31:16. Kammarrätten bedömde att prisuppgifterna var hemliga eftersom ett offentliggörande kunde göra det svårt för LFV att använda samma ”prisöverväganden” i en framtida upphandling. Enligt kammarrätten kunde det ”…inte heller uteslutas att det är möjligt att av prisuppgifterna utläsa den prissättningsstrategi som använts.”

KR_Goteborg_4769_17

Offentligt vilka som visat intresse för vd-tjänst

Kommunala bolaget Karlstad airport hade inte stöd för att sekretessbelägga namnen på de som hade anmält intresse för vd-tjänsten på bolaget. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Karlstad airport menade att bolaget skulle missgynnas om konkurrenter fick veta vilka som hade sökt tjänsten. Det skulle också bli svårare att rekrytera en vd ”…eftersom personer normalt inte vill att deras intresse för en viss tjänst ska röjas då det kan påverka deras situation hos nuvarande arbetsgivare”, menade bolaget. Men kammarrätten ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för sekretess och bestämde att namnen skulle lämnas ut till journalisten som hade begärt dem.

GbgKRdom_954_17

Källkod för myndighetsprogram var offentlig

En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.

RA_2004_ref_74

Fjärrvärmekostnad inte hemlig

En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av  bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.

KR_GBG_2800_16

Brister i fartyg hemliga

När Transportstyrelsens lämnade ut besiktningsprotokollen för 18 fartyg så maskerade myndigheten de brister som hade kommit fram vid besiktningarna. En del av fartygen tillhörde Stena line och en del var Trafikverkets vägfärjor. När det gällde Stena lines fartyg så bedömde Transportstyrelsen att rederiet kunde lida skada om fartygens brister blev kända. När det gällde Trafikverkets vägfärjor så hänvisade Transportstyrelsen till att konkurrerande rederier skulle gynnas om konstaterade brister offentliggjordes. Personen som hade begärt ut besiktningsprotokollen överklagade till kammarrätten och hävdade bland annat att allmänintresset av att bristerna blev kända borde överväga eventuella skador för fartygens ägare. Men Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet och hänvisade till att de tillämpliga sekretessreglerna inte gav utrymme för några intresseavvägningar.

KR_Jonkoping_3149_15

Allvarlig kritik mot snöröjare inte hemlig

En Solnabo begärde ut handlingar gällande Solna stads uppdrag till Peab om att sköta kommunens vinterväghållning. Kommunen sekretessbelade samtliga handlingar men fick bakläxa på flera punkter när ärendet prövades av kammarrätten. Domstolen bestämde att kommunen skulle lämna ut en stor del av den korrespondens som förekommit mellan kommunen och Peab. Det gällde bland annat skrivelser där kommunen riktade allvarlig och detaljerad kritik mot Peabs sätt att utföra det avtalade arbetet. Men kammarrätten fastställde sekretessen för vissa handlingar, bland annat för Peabs projektplan samt CV för Peabs platschef. Det senare med hänvisning till att Peab riskerade att förlora nyckelpersonal till konkurrenter om personalens identitet blev känd.

KR_Sthlm_5113_15

Offentliga vårdcentralers ekonomi en affärshemlighet

Region Skåne vägrade lämna ut Hästveda vårdcentrals budget till en journalist med hänvisning till att den omfattas av affärssekretess. Kammarrätten delade regionens bedömning och avslog överklagandet. Enligt domstolen skulle ett utlämnande kunna gynna privata vårdaktörer som konkurrerar med regionen.

KR_Goteborg_5298_14

Landstingsstyrelsen i Västernorrlands län nekade två journalister att ta del av det ekonomiska resultatet för länets landstingsdrivna vårdcentraler. Journalisterna överklagade och menade att vårdcentralerna inte ägnar sig åt affärsverksamhet och därför inte heller ska skyddas av affärssekretess. Kammarrätten höll inte med utan avslog överklagandet. Domstolen ansåg att vårdcentralerna ägnar sig åt affärsverksamhet eftersom de är konkurrensutsatta och verksamheten inte utgör förvaltningsuppgifter i snäv bemärkelse.

KR_Sundsvall_1253_15

KR Sthlm 5029-14

Kammarrätten tvingade företaget Transitio, som ägs av 20 landsting och regionala kollektivtrafikmyndigheter, att lämna ut lönelistor avseende samtliga sina anställda. Bolaget menade att konkurrerande företag skulle kunna gynnas av ett utlämnande men kammarrätten bedömde att det inte förelåg någon risk för att företaget skulle skadas. .

 

KR_Sthlm_5029_14

KR Sundsvall 3393-13

Uppgifter om gager till solister och dirigenter som anlitats av Norrbottensmusiken omfattades inte av affärssekretess. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen gynnades inte konkurrenter av att uppgifterna blev kända.

KR_Sundsvall_3393_13

Jämför med KR Göteborg 8575-12 där utgången blev den motsatta.