Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 19:3 1 st
Kommuns förhandlingsläge inte skäl att sekretessbelägga anmälningar inför byggplaner
Intresseanmälningar inför en markanvisning i Malmö är inlämnade ”i konkurrens”, och ett utlämnande av de uppgifterna riskerar att försämra stadens position i kommande förhandlingar. Det anser den ansvariga kommunnämnden, med följden att en persons begäran om att få ut samtliga anmälningar i fallet avslogs. Nämnden hänvisar i sitt avslag till OSL 19:3. Men kammarrätten i Göteborg delar inte samma uppfattning, efter att personen tagit ärendet vidare. Nämndens motivering är för allmänt hållen för att det ska finnas skäl att tro att det allmänna kan lida skada, enligt domstolen, som i sammanhanget betonar att det berörda lagrummet i OSL innebär ett rakt skaderekvisit med en presumtion för offentlighet. Därmed krävs ett mer preciserat avslagsskäl.
Kommunnämnden beordras nu, innan ett eventuellt utlämnande, utreda om det finns någon grund för sekretess enligt OSL 31:16. Detta baserat på påståendet att ett röjande av uppgifterna kan påverka de som lämnat in intresseanmälningarna.
Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka
Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.
Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.
En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.
En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.
En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.
Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.
Anbudsgivare var offentliga
Namnen på anbudsgivarna i en avslutad upphandling var offentliga, slog kammarrätten fast i denna dom.
Värdeutlåtande var affärshemlighet
Ett värdeutlåtande om en fastighet som Falu kommun eventuellt skulle sälja var hemligt, enligt denna dom. Kammarrätten menade att ett offentliggörande kunde försämra kommunens förhandlingsläge vid en försäljning.
Pris för att hyra reklamplats var hemligt
Uppgifter som visade vad reklamföretaget Wennergren-Williams betalade SJ för reklamplatser var hemliga, enligt den här domen i Regeringsrätten. Både SJ och bolaget kunde skadas om sådana uppgifter blev kända. Det här mot bakgrund av att priset i stort sett var det enda som skilda olika reklamföretag åt i konkurrensen om reklamplatserna.
Kyrkoantikvarisk ersättning var offentlig
En handling som visade hur den kyrkoantikvariska ersättningen hade fördelats mellan olika projekt i Härnösands stift var offentlig, enligt denna dom. Stiftsstyrelsen hade sekretessbelagt handlingen med hänvisningen till en sekretessregel som skyddar uppgifter i ärende om förvärv, överlåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet. Kammarrätten konstaterade att det här inte var ett sådant ärende och att den aktuella sekretessregeln därmed inte var tillämplig.
Projektbeskrivning för arenabygge inte hemlig
En journalist hade rätt att få ut en projektbeskrivning för ett arenabygge som hade kommit in till Kungsbacka kommun. Kommunen hävdade att projektbeskrivningen var hemlig eftersom ett utlämnande kunde skada både kommunen och företaget som hade gjort projektbeskrivningen. Journalisten överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att kommunen inte hade inlett något formellt ärende om ett arenabygge och det fanns inget som tydde på att kommunen hade beställt den aktuella projektbeskrivningen. Företaget hade inte heller lämnat något anbud och kommunen hade inte startat någon upphandling av arenabygget. Därmed var de sekretessregler som kommunen hade hänvisat till inte tillämpliga, enligt kammarrätten.
KR Goteborg 9219-12
Helsingborgs stad hade ingen lagstöd för att vägra lämna ut de förslag till Helsingborgsambassadörer som hade kommit in till kommunen. Helsingborgs stad ville inte lämna ut förslagen innan ambassadörerna hade utsetts eftersom man riskerade att ”…motiveringarna skulle kunna kopieras och förslagens genuina karaktär gå förlorad.” Kommunen hänvisade till bestämmelsen i OSL 19:3 1 st som är tillämplig när myndigheter upphandlar tjänster. Kammarrätten slog fast att uppdraget som Helsingborgsambassadör inte kunde jämställas med en sådan tjänst som avses i OSL 19:3 1 st.