Hade rätt till studentadresser för reklamutskick

Dåvarande Regeringsrätten bestämde att ett utdrag ur Centrala studiestödsnämndens register över mottagare av studiemedel (namn och adress) kunde lämnas ut till Mecenat AB. Bolaget tänkte använda uppgifterna för att skicka ett rabattkort avsett för studenter. Bolaget hade ett berättigat intresse av att behandla personuppgifterna på det aktuella sättet, konstaterade domstolen. Det intresset vägde också över integritetsintresset för de berörda mottagarna av studiemedel. Vid den avvägningen tog domstolen hänsyn till att bolaget bara tänkte göra ett utskick per termin, att det inte fanns något som tydde på att innehållet i utskicken skulle vara integritetskränkande, att uppgifterna som bolaget begärde ut inte var känsliga och att studiemedelsmottagarna hade rätt att säga nej till direktmarknadsföring om de så önskade.

RA_2002_ref_54

Ingen PUL-sekretess för cv

Länsstyrelsen i Halland avslog en begäran från en person som ville ha ut cv för en av myndighetens enhetschefer. Länsstyrelsen hänvisade till att personen bakom begäran tidigare hade publicerat uppgifter om offentligt anställd djurskyddspersonal på Facebookgruppen ”Djurskyddsinspektörerna – den dolda sanningen”. I den aktuella Facebookgruppen hade enskilda personer som arbetar med djurskyddsfrågor beskrivits som klandervärda, brottsliga och inkompetenta, menade länsstyrelsen. Myndigheten befarade mot den bakgrunden att personen skulle använda den begärda handlingen i strid med personuppgiftslagen. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde länsstyrelsens beslut. Domstolen konstaterade att personen inte hade begärt ett massuttag eller uppgifter för något särskilt känsligt urval av personer. Hon hade uppgett att hon inte tänkte publicera handlingen i sociala medier och att hon inte hade någon koppling till den Facebooksida som länsstyrelsen refererade till. Vid en samlad bedömning ansåg kammarrätten att det inte fanns någon konkret omständighet som talade för att personen tänkte behandla den begärda handlingen i strid med personuppgiftslagen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till länsstyrelsen för prövning av om den begärda handlingen var hemlig enligt någon annan sekretessbestämmelse.

KR_Goteborg_953_17

Fick inte ut lista med fuskare

Universitets- och högskolerådet, UHR, vägrade lämna ut en lista med 51 personer som hade skrivit högskoleprovet men blivit utan resultat på grund av fusk. Myndigheten hänvisade till vad som hände senast myndigheten lämnad ut liknande uppgifter – då blev fuskarna uthängda på nätforumet Flashback. Det spelade ingen roll att sökanden i det nu aktuella fallet uppgav att han skulle använda uppgifterna för privat bruk. Sökanden överklagade till kammarrätten som fastställde UHR:s sekretessbeslut. Kammarrätten bedömde, i likhet med UHR, att uppgifterna skulle komma att användas i strid mot personuppgiftslagen och därmed var sekretessbelagda.

Sökanden hade uppgett att han var bosatt i Norge, vilket hade betydelse för om han omfattades av personuppgiftslagen. Lagen gäller bara personuppgiftsansvariga som är etablerade i Sverige. Men kammarrätten tyckte inte att det fanns bevis för att sökanden verkligen var bosatt i Norge och  inte i Sverige.

KR_Sthlm_8316_16

Utgivningsbevis trumfade PUL

Ett företag begärde hos Chalmers tekniska högskola att få ut uppgifter om samtliga studenter som genomgått en ingenjörs- eller civilingenjörsutbildning från 1980 och framåt. Chalmers avslog med hänvisning till uppgifterna antagligen skulle användas i strid med personuppgiftslagen om de lämnades ut. Företaget överklagade till kammarrätten och påpekade att det hade ett utgivningsbevis för den databas där uppgifterna skulle publiceras. Kammarrätten gav företaget rätt eftersom en behandling av personuppgifterna inom ramen för utgivingsbeviset inte kunde anses stå i strid med personuppgiftslagen.

KR_Goteborg_288_17

Fjärrvärmekostnad inte hemlig

En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av  bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.

KR_GBG_2800_16

Toppbetalda på AP-fond offentliga

En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.

KR_Sthlm_1845_16

 

Klasslistor med särskoleelever hemlighölls på felaktig grund

En person begärde ut klasslistor för årskurserna 1-4 i grundsärskolor i Västerås Stad men fick avslag av kommunen. Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut. Enligt kammarrätten fanns det ingen känd hotbild mot någon av eleverna på klasslistorna. Eventuellt skulle klasslistorna kunna sekretessbeläggas därför att personen som begärt ut listorna kunde förväntas använda dem i strid mot personuppgiftslagen. Men eftersom kommunen inte hade gjort någon sådan prövning så skickade kammarrätten tillbaka ärendet till kommunen.

KR_Sthlm_1889_14

E-postadresser till lärare hemlighölls på fel grund

Skolverket hade inte stöd för att avslå ett företags begäran om att få ut e-postadresser till lärare på den grunden att företaget planerade att använda adresserna i strid mot marknadsföringslagen. Det slog HFD fast i denna dom. Sekretessregeln i OSL 21:7 kan bara tillämpas i fall där det kan antas att uppgifter kommer att användas i strid mot personuppgiftslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av personuppgiftslagen.

HFD_6121_15

Fackförbund fick rätt till adresser för utskick

Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.

KR_Sundsvall_2539_15

HD Ö 6229-14 och HD Ö 2345-15

En person begärde att få ut en fil från Svea hovrätt med samtliga dagboksblad i mål inkomna under 2013. Domstolen vägrade och personen överklagade. Högsta domstolen, HD, avslog överklagandet med hänvisning till att uppgifterna skulle användas i strid mot personuppgiftslagen. Undantaget för personuppgiftsbehandling av rent privat natur var inte tillämpligt enligt HD, trots att personen uppgett att han bara tänkte lagra uppgifterna lokalt i sin egen dator för att kunna söka efter intressanta rättsfall. Domstolen tog hänsyn till att det var fråga om ett massuttag samt att filen innehöll personuppgifter om brottslighet och personnummer.

HD_O_6229_14

Samma person begränsade senare sin begäran till till att gälla enbart dagboksblad ”…med så många personuppgifter som omfattas av undantaget för privat behandling av personuppgifter i personuppgiftslagen”. HD avslog även denna gång. Domstolen konstaterade att mängden personuppgifter inte har någon självständig betydelse för om behandlingen omfattas av undantaget för verksamhet av rent privat natur. Men om begäran avser ett stort antal personuppgifter kan detta i sig tala mot ett undantag. HD tog hänsyn till att den aktuella begäran handlade om att i elektronisk form, få ut dagboksblad i största allmänhet, och då så många som möjligt. Det personen berättat om hur han tänkte använda dagboksbladen tydde inte på att det rörde sig om en verksamhet av rent privat natur, enligt domstolen.

HD_O_2345_15