Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 25:1 1 st
Patientsekretess skyddade inte vårdpersonal
En journalist begärde ut den utredning som en chefsläkare hade gjort av en 20 månader gammal pojkes dödsfall. Region Västernorrland avslog begäran med stöd av patientsekretess. Som skäl angavs att omständigheterna i fallet var så speciella och att utredningen innehöll så detaljerade uppgifter om sjukdomsförloppet att dessa kunde kopplas till det avlidna barnet och dennes anhöriga även om man tog bort alla personuppgifter.
Journalisten överklagade och fick delvis rätt. Vissa delar av utredningen kunde lämnas ut, enligt kammarrätten. Det gällde slutsatser rörande vårdpersonalens agerande samt uppgifter om vilket underlag som hade legat till grund för chefsläkarens bedömning.
Obduktionsprotokoll var delvis offentligt
Anhöriga till en avliden person begärde ut obduktionsprotokollet men fick avslag från sjukvården som menade att den tekniska beskrivningen i protokollet inte ”…var till gagn för den dödes minne.” De anhöriga överklagade. Kammarrätten konstaterade först att en av de anhöriga inte hade begärt ut handlingen och därför inte kunde överklaga. Hennes överklagande avvisades. Domstolen prövade däremot överklagandet från den andra anhöriga och kom fram till att hon hade rätt att få ut delar av protokollet. Den anhöriga hade redan fått ta del av den avlidnes patientjournal och fått obduktionsresultatet redovisat för sig per telefon. Mot den bakgrunden kunde första sidan i protokollet lämnas ut samt namnen på den personal som hade utfört eller närvarat vid obduktionen som framgick på den fjärde sidan.
JO: Avidentifiering måste ske med försiktighet
En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.
När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.
KR Göteborg 9063-11, KR Göteborg 7250-11
Kammarrätten avslog överklagandena i två mål som gällde personer som begärt ut sina föräldrars medicinska journaler i syfte att använda dem i arvstvister. I båda fallen hade föräldrarna testamenterat eller gett bort egendom till anhöriga i slutskedet av livet, egendom som annars hade tillfallit de klagande i form av arv. Kammarrätten konstaterade att de anhöriga som fått egendom av den avlidne skulle kunna lida men av ett utlämnande.