Testamentstagare var inte anhörig

Två personer hade rätt att få ut hemtjänstens journal avseende deras avlidne farbror i en tvist kring ett testamente. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Journalerna innehöll inte några uppgifter som var så känsliga att ett utlämnande skulle kränka den frid som tillkommer den avlidne, ansåg kammarrätten. Domstolen konstaterade att testamentstagaren inte tillhörde den krets av närstående till den avlidne som skyddas av sekretessen. Att journalerna kunde användas för att ifrågasätta testamentet, vilket kunde innebära obehag för testamentstagaren, kunde inte ses som ett sådant men som avses i sekretessregeln.

KR_Sundsvall_568_18

 

Fel att avslöja kontakt med socialtjänst

Som svar på en fråga från massmedier bekräftade socialchefen i Ljungby kommun vid en presskonferens att socialtjänsten sedan en tid hade kontakt med en viss familj. Att en enskild är aktuell hos en kommuns socialtjänst är typiskt sett en uppgift som skyddas av sekretess, konstaterade JO i det här fallet. Familjen hade visserligen själv berättat om sin sociala situation för massmedia men uppgiften om kontakten med socialtjänsten hade inte förekommit i rapporteringen. JO kritiserade socialchefen för det inträffade.

JO_2013_14_s_578

Fullmakt hävde inte sekretess

En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos Omsorgsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av en besökslogg som redovisade kommunens insatser för en viss person. Journalisten hänvisade till en fullmakt som hade undertecknats av den aktuella personen och hans tre släktingar. I fullmakten stod det att sekretessen för uppgifterna i besöksloggen hävdes i förhållande till bland annat journalister från Uppsala Nya tidning. Omsorgsnämnden avslog begäran eftersom den inte kunde avgöra om den berörda personen hade skrivit under fullmakten frivilligt och med full insikt. Journalisten överklagade till kammarrätten som biföll överklagande delvis och bestämde att vissa uppgifter skulle lämnas ut till journalisten. Enligt kammarrätten visade utredningen att journalisten, genom kontakter med personen och hans anhöriga, hade relativt omfattande insyn i kommunens insatser för personen. Därför kunde nämnden, utan att bryta mot sekretessen, bekräfta att det fanns handlingar som motsvarade journalistens begäran och lämna ut uppgifter om dagar och tider för insatser ur dessa handlingar. Andra uppgifter i handlingarna kunde däremot inte lämnas ut, enligt kammarrätten. Kammarrätten underkände fullmakten av samma skäl som omsorgsnämnden.

KR_Sthlm_2106-18

Kontakter med socialtjänsten var hemliga

En journalist begärde hos socialtjänsten i Umeå kommun att få namnet på den som hade varit handläggare i en viss persons ärende. Journalisten hade fått den aktuella personens namn och personnummer från en tingsrättsdom och användes dessa uppgifter för att specificera sin begäran. Socialtjänsten vägrade dock att svara på frågan eftersom man menade att information som avslöjar om en viss person har haft kontakt med en socialsekreterare är hemlig. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde socialtjänstens beslut. Enligt kammarrätten hade journalisten inte belagt att det framgick av tingsrättsdomen att den berörda personen hade haft kontakt med socialtjänsten. Därför var det rätt av socialtjänsten att inte lämna ut några upplysningar som kunde bekräfta om så var fallet.

KR_Sundsvall_2049_02

Känsliga uppgifter om avliden son hemliga

En mamma nekades att få ut handlingar om sin avlidne son från en stadsdelsförvaltning i Göteborgs kommun. Sonen hade hittats död i sin bostad och mamman menade att kommunens boendestödsgrupp hade misskött sitt uppdrag och att sonen inte hade fått tillräcklig hjälp. Hon överklagade till kammarrätten och hävdade att stadsdelsförvaltningen försökte dölja sina misstag genom att hemlighålla dokumentationen i ärendet. Men kammarrätten gick på stadsdelsförvaltningens linje och avslog överklagandet. Kammarätten hänvisade bland annat till att sonen uttryckligen hade önskat att sekretess skulle gälla för uppgifter i ärendet. Mamman gick då vidare till dåvarande Regeringsrätten som gav henne delvis rätt. Regeringsrätten fann visserligen att det skulle kränka den frid som bör tillkomma sonen om de handlingar som innehöll uppgifter som han själv lämnat om sin bakgrund och om vad han ansåg vara orsaken till sin sjukdom, mot hans uttryckliga vilja, lämnades ut till modern. Regeringsrätten avslog därför begäran när det gällde dessa handlingar. Övriga handlingar kunde däremot lämnas ut, enligt domstolen. Däremot fanns det andra handlingar i ärendet som kunde lämnas ut, enligt Regeringsrätten.

RA_2007_ref_16

Begäran om handlingar delvis hemlig

En journalist begärde ut en begäran om allmänna handlingar som hade kommit in till Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun. Stadsdelsnämnden lämnade ut den aktuella begäran men maskerade uppgifterna om sökandens namn och personnummer. Det här med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att inget i begäran avslöjade att sökanden var aktuell inom socialtjänsten. Däremot hade nämnden, efter det att den maskade begäran lämnats ut, informerat journalisten om att sökanden eller någon närstående till denne var aktuell inom socialtjänsten. Mot den bakgrunden var sökandens namn och personnummer hemligt, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_1254_17

Socialtjänstsekretess skyddar inte personal

En rapport om arbetsmiljön vid ett HVB-hem kunde inte hållas hemlig med stöd av stocialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Det framgår av propositionen till bestämmelsen att den inte skyddar uppgifter om socialtjänstens personal. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till socialnämnden för att nämnden skulle pröva om rapporten var hemlig enligt någon annan regel.

KR_Sundsvall_339_17

Fullmakt som ombud hävde inte sekretess

Personen A hade utfärdat en fullmakt för två personer att företräda henne gentemot socialförvaltningen i Danderyds kommun. De två personerna begärde ut samtliga handlingar gällande A från socialförvaltningen men fick avslag. De överklagade till kammarrätten och bifogade en skrivelse från A där hon gav dem rätt att ta del av de begärda handlingarna. Kammarrätten avslog överklagandet. En fullmakt att företräda A hävde inte sekretessen, enligt domstolen. Och trots den ingivna skrivelsen var det inte klarlagt att A gett sitt samtyckte till ett utlämnande. Domstolen hänvisade till den starka socialtjänstsekretessen och ”vad som framkommit i målet”.

Socialtjänstsekretess skyddar inte företag

Socialnämnden i Uppsala kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga en promemoria från polisen med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Promemorian hade skrivits av en polis som oroade sig för flyktingbarn som bodde på ett visst boende. Den innehöll uppgifter om personer som praktiserade på boendet, uppgifter om företaget som drev boendet och företagets företrädare samt uppgifter om ett antal ensamkommande ej namngivna barn.
Kammarrätten ansåg inte att innehållet kunde betraktas som uppgifter om enskildas personliga förhållanden enligt den aktuella sekretessregeln. Vad gällde uppgifterna om de oidentifierade barnen så kunde dessa inte härledas till enskilda individer och då fanns det inte heller risk för att någon skulle lida men av ett utlämnande.

KR_Sthlm_8248_15

HFD 2014 not. 44

År 2013 vände sig en man till kammarrätten för att få ut handlingar ur ett antal mål som hade avgjorts under åren 2002 – 2009. Målen gällde tvångsvård av mannens söner och han hade själv varit part i de flesta av målen. Kammarrätten vägrade lämna ut vissa handlingar med hänvisning till socialtjänstsekretess. Mannen överklagade till HFD som prövade om han hade rätt att få ut handlingarna i egenskap av part i målen. Men enligt domstolen hade mannen inte rätt till partsinsyn eftersom målen avslutats för flera år sedan. Det fanns inte heller några konkreta uppgifter om att mannen var på väg att söka resning eller liknande, vilket hade kunna göra honom till part på nytt. Att mannen hade fått del av alla handlingar när processerna om tvångsvård pågick spelade inte heller någon roll eftersom det var så pass länge sedan. HFD återförvisade ändå ärendet till kammarrätten eftersom det var oklart om kammarrätten verkligen prövat sekretessen för varje handling och uppgift individuellt.

HFD_1014_14