Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 28:12
Tipslista var löpande förteckning
En lista med kontrollerade tips som förvarades hos Tillväxtverket var en sådan löpande förd förteckning som blir allmän redan när den färdigställts för anteckning eller införing. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Listan innehöll information om de näringsidkare som hade kontrollerats med anledning av inkomna tips, och innehöll bland annat en kolumn där myndigheten i vissa fall hade gjort noteringen ”till utredn”.
Kammarrätten ansåg att listan var en löpande förd förteckning eftersom den fördes kontinuerligt och på obestämd tid. Den uppdaterads varje gång ett tips om en viss näringsidkare hade kontrollerats och därmed uppfyllde den kriteriet att händelser registrerades i listan varefter de inträffade. ”Något krav på att det av förteckningen ska framgå vid vilken tidpunkt en anteckning har införts finns inte”, konstaterade kammarrätten.
En journalist begärde ut de tips som inte hade lett till någon ytterligare kontroll. Tillväxtverket avslog med hänvisning till den sekretess som gäller i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder till skydd för enskildas affärsförhållanden och till skydd för anmälare. Myndigheten tillämpade också den sekretess som skyddar uppgifter om planläggning och förberedelser för granskning och pågående granskning.
Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Tillväxtverkets beslut. De åberopade sekretessreglerna gäller enbart uppgifter i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder, respektive planerade och pågående granskningar. Ett inkommet tips som Tillväxtverket inte har gått vidare med kunde inte anses ingå i sådana ärenden eller granskningar, enligt kammarrätten.
Tips om företags fusk hemliga
En journalist vände sig till Tillväxtverket och begärde ut inkomna tips om fusk och brottslighet kopplat till stöd vid korttidsarbete. Myndigheten sekretessbelade namn och andra uppgifter som visade vilka företag det rördes sig om, tipsarnas identitet och datum när tipsen hade kommit in. Grunden var den sekretess som skyddar uppgifter om enskildas affärsförhållanden i ärenden om arbetsmarknadspolitiskt stöd.
Journalisten överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att ankomstdatum för tipsen var hemliga. Anmälarnas identitet kunde inte sekretessbeläggas med stöd av den åberopade sekretessbestämmelsen, och i den delen skickade kammarrätten tillbaka ärendet till Tillväxtverket för en bedömning av om någon annan sekretessregel var tillämplig.
Vad gällde de delar av tipsen som innehöll uppgifter om ett utpekat företags misstänkta fusk och brottslighet, ansåg kammarrätten att dessa var sekretessbelagda enligt den åberopade sekretessregeln.
Nekades uppgifter om inkomna tips
En journalist vände sit till Tillväxtverket för att få ut namnen på de personer som hade gett in tips om näringsidkare som misstänks ha fuskat med korttidsstödet. Han ville också ha namnen på de berörda näringsidkarna. Anledningen var att han ville kontakta anmälarna och näringsidkarna i samband med en granskning av hur Tillväxtverket hade hanterat tipsen. Han kunde tänka sig att få ut uppgifterna med sekretessförbehåll om att inga enskilda fick pekas ut vid en eventuell publicering.
Journalisten ville också ha ut uppgifter om vilka tips som Tillväxtverket hade gått vidare med och vad myndigheten i så fall hade gjort.
Tillväxtverket avslog begäran med hänvisning till den sekretess som skyddar myndigheters pågående inspektioner och granskning samt planläggning av sådana granskningar. Man hänvisade också till den sekretess som skyddar uppgifter om enskilda personer och företag i ärenden om arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.
Hemligt om företag mejlat om korttidsstöd
Tillväxtverket ville inte bekräfta om myndigheten hade tagit emot ett brev eller ett mejl från ett visst företag gällande stöd vid korttidsarbete. Bara det faktum att ett visst företag tagit kontakt med myndigheten i ett sådant ärende var hemligt, enligt myndigheten. Kammarrätten instämde efter att sökanden hade överklagat avslagsbeslutet.
Uppgifter om korttidspermittering var hemliga
En journalist begärde hos Tillväxtverket att få uppgifter om sex utpekade bolag hade fått stöd vid korttidsarbete och i så fall med vilket belopp. I andra hand ville han ha ut begärda handlingar i maskerat skick och i tredje hand med sekretessförbehåll.
Tillväxtverket avslog och journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Förekomsten av en ansökan om stöd vid korttidsarbete säger något om den sökandes ekonomiska ställning, konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen var det inte heller möjligt att lämna ut handlingarna i maskerat skick, eftersom: ”…enbart vetskapen om förekomsten av någon av de begärda handlingarna skulle röja uppgift om huruvida ett visst bolag har ansökt om
stöd vid korttidsarbete.” Av samma skäl gick det inte att undanröja risken för skada med ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.
Hemligt vilka som fått stöd vid korttidspermittering
Det är hemligt om ett visst företag har ansökt om eller beviljats stöd vid korttidspermittering i samband med coronapandemin, slog kammarrätten fast i dessa domar. Stödet ska bara ges till arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem, vilket är att betrakta som känslig information ur affärssynpunkt. Den omfattas därför av den sekretess som gäller för affärsförhållanden i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder.
Kammarrätten avslog överklagandena och fastställde Tillväxtverkets sekretessbeslut.
Lönestöd till konkursade arbetsgivare offentliga
En person hade rätt att få ut sammanställningar av utbetalda lönestöd till ett antal arbetsgivare eftersom dessa hade gått i konkurs och konkurserna var avslutade. Det slog kammarrätten fast i denna dom och ändrade därmed Arbetsförmedlingens beslut att inte lämna ut sammanställningarna för dessa arbetsgivare. Arbetsförmedlingen hade bedömt att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att arbetsgivarna skadades av det.
Två arbetsgivare hade försatts i konkurs men konkurserna var inte avslutade. Därmed bedömde kammarrätten att dessa arbetsgivare fortfarande kunde lida skada av ett utlämnande.
HFD 2015 ref. 11
Arbetsförmedlingen nekade en journalist att få ut en förteckning över de företag och organisationer som på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Linköping sysselsätter och handleder personer inom Fas 3. Kammarrätten avslog journalistens överklagande. Men HFD upphävde Arbetsförmedlingens beslut och skickade tillbaka ärendet till förmedlingen för ny prövning. HFD pekade på att vissa av anordnarna i den begärda förteckningen var myndigheter och därför inte omfattades av den åberopade sekretessbestämmelsen som skyddar enskildas affärsförhållanden. Detsamma gällde enligt domstolen anordnare där arbetslösa sysselsätts i en verksamhet som inte kan anses utgöra affärsverksamhet.
KR Sthlm 3217-12
Arbetsförmedlingen vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om hur mycket stöd som betalats ut under 2011 till olika anordnare av sysselsättningsplatser i Dalarna. Kammarrätten fastställde Arbetsförmedlingens beslut med hänvisning till att uppgifterna rörde anordnarnas affärs- och driftsförhållanden och att det inte stod klart att dessa kunde lämnas ut utan skada för de berörda företagen.
KR Sthlm 8017-08
Sekretessen för uppgifter om ”enskilds” affärsförhållanden hos Arbetsförmedlingen syftar på enskilda företag och inte enskilda personer. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. En journalist som hade nekats uppgifter om vilka företag som varslat arbetstagare om uppsägning argumenterade i sitt överklagande för att sekretessen bara avsåg att skydda enskilda personer.