Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 30:23
Inte hemligt vilka djur som fanns på cirkus
Organisationen Djurens rätt hade rätt att få ut hela kontrollrapporten från en inspektion av en cirkus. Det bestämde kammarrätten i den här domen. Länsstyrelsen hade bland annat maskerat uppgifter om vilka djur som fanns på cirkusen. Men det var inga affärshemligheter, enligt kammarrätten.
Cirkusen hävdade att Djurens rätt hade förfalskat förra årets protokoll för att få det att se mer negativt ut. Men kammarrätten tog ingen notis om den invändningen.
Brister i djurskydd var affärshemligheter
I tre domar konstaterade Kammarrätten i Jönköping att länsstyrelsens kontrollrapporter från djurskyddsinspektioner var hemliga i de delar som avslöjade brister i djurskyddet hos de kontrollerade lantbrukarna.
Uppgiftslämnare var offentliga för tillsynsobjekt
Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.
Dala-Demokratens presstödsblankett hemlig
En blankett som AB Nya Dala-Demokraten hade lämnat till Myndigheten för press, radio och tv som underlag för bolagets ansökan om presstöd var sekretessbelagd. Kammarrätten hänvisade till att blanketten innehöll detaljerade uppgifter om storleken och fördelningen av rörelsekostnaderna i mediebolaget. Enligt kammarrätten kunde bolaget lida skada om uppgifterna lämnades ut.
Regelbrott vid läkemedelstillverkning hemliga
Uppgifter om avvikelser från regelverket som Läkemedelsverket konstaterade vid inspektioner hos fyra läkemedelstillverkare är hemliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt domstolen skulle det kunna skada både tillverkarna och deras avtalsparter om det blev känt att tillverkarna hade brutit mot regelverket. Det finns ett undantag som säger att den aktuella sekretessen inte gäller uppgifter i tillsyn över produktsäkerheten hos varor som är avsedda för konsumenter, ”…om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut”. Det undantaget var inte tillämpligt, konstaterade kammarrätten utan närmare motivering.
Brister i fartyg hemliga
När Transportstyrelsens lämnade ut besiktningsprotokollen för 18 fartyg så maskerade myndigheten de brister som hade kommit fram vid besiktningarna. En del av fartygen tillhörde Stena line och en del var Trafikverkets vägfärjor. När det gällde Stena lines fartyg så bedömde Transportstyrelsen att rederiet kunde lida skada om fartygens brister blev kända. När det gällde Trafikverkets vägfärjor så hänvisade Transportstyrelsen till att konkurrerande rederier skulle gynnas om konstaterade brister offentliggjordes. Personen som hade begärt ut besiktningsprotokollen överklagade till kammarrätten och hävdade bland annat att allmänintresset av att bristerna blev kända borde överväga eventuella skador för fartygens ägare. Men Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet och hänvisade till att de tillämpliga sekretessreglerna inte gav utrymme för några intresseavvägningar.
KR Sthlm 55-15
En journalist på SVT begärde ut handlingar som rörde TV4:s ansökan om nytt sändningstillstånd. Myndigheten för radio och TV vägrade lämna ut vissa uppgifter om programtjänsten TV4:s innehåll som inte var allmänt kända. De aktuella uppgifterna avsåg TV4:s affärsförhållanden och bolaget kunde lida skada om de offentliggjordes, menade myndigheten. Kammarrätten fastställde beslutet efter det att journalisten överklagat.
KR Sthlm 7256-13
En del apotekskunder vill inte anlita apotek som bryter mot regelverket och har brister i sin verksamhet, konstaterade Läkemedelsverket. En journalist som begärde ut rapporter från verkets apoteksinspektioner kunde därför inte få ut de delar som visade avvikelser från regelerket. Enligt p. 33 i bilagan till sekretessförordningen gäller inte sekretess vid tillsyn över produktsäkerheten hos varor avsedda för konsumenter om intresset av allmän kännedom väger tyngre. Men i detta fall gällde inspektionerna inte produktsäkerhet utan frågan om apoteken följde lagen om handel med läkemedel. Något motsvarande undantag från sekretessen finns inte vid denna typ av tillsyn menade verket. Journalisten överklagade men kammarrätten delade verkets bedömning. En mängd andra uppgifter om t.ex. apotekens anställda, antal dospatienter samt förvaring och leverans av narkotiska läkemedel ansågs också hemliga.
KR Sthlm 7995-12 och KR Sthlm 4024-13
KR Sthlm 7995-12
Läkemedelsverket gjorde en för slarvig bedömning när myndigheten vägrade lämna ut en preliminär rapport om vaccinet Pandemrix och det misstänkta sambandet mellan vaccinet och uppkomsten av narkolepsi. Myndigheten hade fått den preliminära rapporten från ett finskt forskningsinstitut och menade att det var en underhandsremiss och att handlingen därför inte var allmän. Kammarrätten underkände den bedömningen och konstaterade att en handling som har kommit in från ett utländskt organ ska betraktas som inkommen. Läkemedelsverket menade också att handlingen omfattades av utrikessekretess och sekretess till skydd för enskilds forskningsresultat. Men kammarrätten tyckte inte att verket hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Efter Läkemedelsverkets beslut hade dessutom flera uppgifter i rapporten offentliggjorts genom en annan rapport. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Läkemedelsverket.
KR Sthlm 4024-13
Efter att ha fått bakläxa i kammarrätten lämnade Läkemedelsverket ut den preliminära rapporten men med stora delar maskerade. Även detta beslut överklagades men den här gången fastställde kammarrätten beslutet. Domstolen tyckte att det fanns skäl att sekretessbelägga uppgifterna eftersom forskarna skulle lida skada om deras resultat lämnades ut. Allmänintresset av att offentliggöra uppgifterna var inte så stort enligt kammarrätten eftersom stora delar av innehållet studie n och de slutsatser som kunde dras redan blivit kända på annat sätt.
KR Stockholm 1279-13
Post- och telestyrelsen nekade en journalist att få ut uppgifter om företaget Netetts täckningsgrad i det så kallade 450-nätet. Myndigheten hänvisade till affärssekretess och menade att företaget skulle kunna lida skada om uppgifterna lämnades ut. Kammarrätten fastställde beslutet efter överklagande.