Riksbanksuppgifter om elderivatstöd lämnas inte ut

Dokument och handlingar som låg till grund för regeringens och Riksbankens beslut i september i fjol, om att ställa ut högst 250 miljarder kronor till elproducenter knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing, ska inte lämnas ut i omaskerad form. Det står Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom, med hänvisning till att uppgifterna om de ekonomiska förhållandena för berörda aktörer omfattas av absolut sekretess.

En överklagandepunkt som gällde vissa övriga handlingar avslås samtidigt för att de inte anses finnas förvarade hos Riksbanken. Det var en privatperson som först gjorde begäran i ärendet till Riksbanken i mars i år, med samma nekande besked.

Dubbel bakläxa för Finansinspektionen

En person begärde att få ta del av samtliga handlingar och
anmälningar som kommit in till Finansinspektionen avseende Aktietorget AB och Interfox Resources AB. Myndigheten avslog begäran i dess helhet med hänvisning till OSL 30:4 b. Personen överklagade då till kammarrätten som konstaterade att Finansinspektionen hade gjort en slarvig sekretessprövning. För det första fanns det uppgifter i de begärda handlingarna som kunde lämnas ut utan att anmälarnas identitet avslöjades. I det begärda materialet fanns också handlingar som varken var anmälningar eller utsagor och därmed inte omfattades av sekretesskyddet i den åberopade bestämmelsen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Finansinspektionen för ny prövning.

KR_Sthlm_262_17

Finansinspektionen lämnade senare ut de begärda handlingarna i delvis maskerat skick. Sökanden överklagade även detta beslut och myndigheten fick återigen bakläxa av kammarrätten. Bland annat hade Finansinspektionen sekretessbelagt uppgifter om Aktietorget AB:s affärsförhållanden trots att dessa redan var allmänt kända och därför inte behövde hemlighållas, enligt kammarrätten. Domstolen bestämde också att Finansinspektionen skulle lämna ut vissa av de uppgifter som myndigheten hade  hemlighållit med stöd av OSL 30:4 b. Bestämmelsen omfattar ”anmälningar” eller ”utsagor” och domstolen menade att myndigheten hade gjort en alltför vid tolkning av dessa begrepp.

KR_Sthlm_2423_17

KR Sthlm 7639-12

Finansinspektionens hade skäl att sekretessbelägga stora delar av det svar som Nordea lämnat på myndighetens frågor i ett tillsynsärende. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Frågorna gällde bankens eventuella affärsförbindelser med ett visst företag. Namnet på företaget var en av de uppgifter som var belagd med sekretess.

KR_Sthlm_7639_12