Matarvattenledning ingen försvarshemlighet

Ett byggföretag begärde hos Storumans kommun att få ut ett antal handlingar gällande en entreprenad som omfattar bygget av en två kilometer lång matarvattenledning i Hemavan. Kommunstyrelsen lämnade ut handlingarna med undantag för inmätning av matarvattenledningen och karta tillhörande markavtal. Dessa handlingar sekretessbelades med hänvisning till försvarssekretess. Även uppgifter om entreprenörens á-priser sekretessbelades med hänvisning till affärssekretess.

Byggföretaget överklagade. Kammarrätten ändrade delvis kommunens beslut och bestämde att handlingar gällande inmätning av matarvattenledning samt karta tillhörande markavtal skulle lämnas ut. Enligt domstolen rörde uppgifter om byns vattenförsörjning visserligen totalförsvaret, men det skulle inte innebära en fara för rikets säkerhet att lämna ut dessa.

Uppgifter om á-priser var däremot hemliga enligt domstolen eftersom det inte fanns anledning att ifrågasätta entreprenörens uppgifter om att ett utlämnande skulle vålla stor skada för framtida prisstrategier.  

Hemligt var djur stallas upp

Det är hemligt vilka djurhem som sköter uppstallningsverksamheten åt Länsstyrelsen i Stockholm. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Anledningen är att djurhemmen löper risk att utsättas för olaga intrång och skadegörelse om uppgifterna blir kända.

À-priser inte hemliga

En person hade rätt att få ut uppgifter om à-priser i en fakturautredning och i anbudshandlingar från det kommunala bostadsbolaget Förvaltaren i Sundbybergs kommun. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon konkret anledning att anta att vare sig bostadsbolaget eller den aktuella leverantören skull lida skada av ett utlämnande. Kammarrätten hänvisade också till att syftet med begäran var att granska myndigheters förvaltning av allmänna medel.

Hjälpmedelsdatabas allmän handling

I den här domen bedömde kammarrätten att landstingsägda Inera AB:s databas Hjälpmedelstjänsten är en allmän handling.

I databasen kan leverantörer av olika hjälpmedel registrera sina produkter och prislistor. Sjukvårdshuvudmän som är kunder hos Inera kan använda databasen för att söka information om de olika hjälpmedlen.

Inera menade att bolaget bara ägnade sig åt teknisk bearbetning eller lagring av databasen och att den därför inte var en allmän handling hos bolaget. Kammarrätten höll inte med utan pekade på att det inte fanns några tekniska eller administrativa begränsningar för hur Inera hanterade informationen och att dabasen därför skulle ses som inkommen och allmän handling hos bolaget.

Efter att ha fått tillbaka ärendet från kammarrätten avslog Inera sökandens begäran på nytt. Den här gången med motiveringen att det inte gick att exportera innehållet i databasen med rutinbetonade åtgärder.

Dessutom menade Inera att uppgifterna i databasen omfattades av affärssekretess. Det gällde till exempel uppgifter om ingångna avtal och överenskomna priser mellan enskilda sjukvårdshuvudmän och deras leverantörer.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde på nytt Interas beslut. Domstolen konstaterade att sökanden inte hade begärt en sammanställning av uppgifter ur databasen utan samtliga uppgifter. Frågan om utlämnandet kunde ske med rutinbetonade åtgärder var därför inte relevant i fallet. Domstolen tyckte inte heller att Inera hade gjort en sådan noggrann och detaljerad sekretessprövning som kunde krävas.

Totalbelopp var offentligt

Antal enheter och pris per enhet var hemligt i en faktura som hade kommit in till Region Jönköpings län. Uppgifter om frakt och totalbelopp kunde däremot lämnas ut. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Standardpriser var inte hemliga

Prisuppgifter i fakturor som Clas Ohlson och Jysk hade skickat till Region Jönköpings län var inte hemliga eftersom det var samma priser som företagen erbjuder i sina webbutiker till vilken företagskund som helst. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Antal levererade enheter var offentligt

Antal levererade enheter kunde offentliggöras men inte priset, bedömde kammarrätten i den här domen som gällde utlämnande av fakturor från Region Jönköpings län.

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Hemligt vilka som fått hyresrabatt

En journalist begärde ut de tilläggsavtal om hyresrabatt som kommunala Katrineholms fastighets AB hade tecknat med olika företag som drabbats av ekonomiska problem i samband med coronakrisen. Det kommunala bolaget vägrade lämna ut de begärda handlingarna med hänvisning till att dessa kunde avslöja känsliga uppgifter om företagens ekonomiska ställning.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen konstaterade att vissa uppgifter i de begärda handlingarna var offentliga, till exempel redogörelser för författningstext, men bedömde att dessa uppgifter saknade ”betydelse i sammanhanget”.

Uppgifter i fakturor var hemliga

Ett företag begärde ut ett stort antal fakturor som olika leverantörer skickat till Täby kommun. I fakturorna framgick bland annat vad kommunen hade köpt respektive beställt, när detta skedde, i vilken omfattning eller till hur många enheter, styckpris på material, timkostnad för arbete och eventuella rabatter och paketpris. Kammarrätten kom i den här domen fram till att fakturorna omfattades av affärssekretess till skydd för leverantörerna och bara kunde lämnas ut i maskerat skick.