Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Bemanningsföretags timpris var hemligt

En journalist fick veta hur mycket fem bemanningsföretag hade fakturerat Skaraborgs sjukhus under en viss period men inte hur många konsulttimmar som sjukhuset hade fått för pengarna. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarrätten. ”Ett offentliggörande av antal timmar, såväl avseende varje leverantör för sig som sammanlagt, skulle ge information om leverantörernas prissättning och kunna utnyttjas av konkurrenter och även medföra svårigheter för leverantören vid förhandlingar med framtida kunder”, skrev kammarrätten.

Timpris för ordningsvakter var hemligt

En person begärde ut en månadsfaktura för arton stycken mobila ordningsvakter som Stockholms stad hade hyrt in från ett bevakningsföretag. Staden lämnade ut fakturan men hade maskerat uppgiften om antalet utförda timmar. Det gick med andra ord inte utläsa timpriset. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen hänvisade till att bevakningsföretaget hade uppgett att uppgifterna var av ”företagskänslig natur”.

Timpriser var offentliga

En person begärde ut avtalen med de snöröjningsentreprenörer som Mora kommun hade anlitat. Kommunen avslog och hävdade att handlingarna skyddades av affärssekretess. Handlingarna innehöll uppgift om märke, typ, årsmodell samt utrustning för varje fordon och det timpris som avtalats. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten som inte tyckte att det fanns några indikationer på att uppgifterna var affärshemligheter hos entreprenörerna eller att de var typiskt sett känsliga ur konkurrenssynpunkt.

Pris för att hyra reklamplats var hemligt

Uppgifter som visade vad reklamföretaget Wennergren-Williams betalade SJ för reklamplatser var hemliga, enligt den här domen i Regeringsrätten. Både SJ och bolaget kunde skadas om sådana uppgifter blev kända. Det här mot bakgrund av att priset i stort sett var det enda som skilda olika reklamföretag åt i konkurrensen om reklamplatserna.

Ekonomiska kalkyler i anbud var hemliga

Företaget Bendex media begärde ut konkurrenten Wennergren-Williams vinnande anbud i SJ:s upphandling av stationsreklam. SJ avslog och Bendex gick vidare till kammarrätten som bedömde att vissa uppgifter i anbudet kunde lämnas ut. Bendex nöjde sig inte med det utan gick vidare till Regeringsrätten. Under processens gång hade SJ bestämt sig för att avbryta upphandlingen utan att teckna något avtal med Wennergren-Williams. Mot den bakgrunden bedömde Regeringsrätten att SJ inte skulle skadas av att uppgifterna lämnades ut. Däremot kunde Wennergren-Williams lida skada om företagets ekonomiska kalkyler i anbudet blev kända, enligt Regeringsrätten. Bolaget hade bett om sekretess eftersom dessa uppgifter kunde utnyttjas av konkurrenter i en framtida upphandling av liknande tjänster. Summa summarum kom Regeringsrätten fram till att ytterligare några uppgifter kunde lämnas ut ur anbudet medan andra behövde vara fortsatt hemliga.

Avtal med prisuppgifter var hemliga

Bolaget Svenska datacentralen begärde ut avtal som Göteborgs servicenämnd, genom sitt ADB-kontor, hade tecknat med två av bolagets konkurrenter. Servicenämnden avslog och Svenska datacentralen överklagade. Kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att avtalen, som bland annat innehöll uppgifter om priser och andra villkor, omfattades av affärssekretess. ADB-kontoret utförde inte bara ADB-tjänster åt Göteborgs kommun och dess bolag utan konkurrerade även på den öppna marknaden om kontrakt på liknande tjänster i andra kommuner. Ett utlämnande av avtalen kunde antas skada ADB-kontoret i förhållande till konkurrenterna, enligt kammarrätten. Dessutom kunde ADB-kontorets avtalsparter skadas om avtalen lämnades ut till ett bolag som var konkurrent till dem. Svenska datacentralen överklagade till Regeringsrätten men fick avslag även där.

Avtal om flygplanshyra delvis hemliga

En person begärde ut tre avtal mellan Överbefälhavaren och Transwede Airways AB gällande hyra av flygplan. Överbefälhavaren avslog begäran helt och personen överklagade. Kammarrätten fastställde beslutet men när personen gick vidare till Regeringsrätten blev det delvis ändring. Domstolen ansåg att avtalen kunde lämnas ut med undantag för de delar som gällde parternas ekonomiska mellanhavanden. Som stöd för att sekretessbelägga dessa delar hänvisade Regeringsrätten till att bolaget hade framfört önskemål om att avtalen skulle hållas hemliga eftersom de innehöll kostnadsberäkningar för flygplanets användning respektive alternativ användning i relation till andra affärsdrivande flygbolag.

Hemligt vad konsertarrangör betalade för att hyra Slottsskogen

En journalist begärde ut avtalet mellan Park- och naturnämnden i Göteborg och konsertarrangören Lugerinc gällande hyra av Slottsskogen för festivalen Way Out West. Nämnden lämnade inte ut hela avtalet utan tog bort vissa delar, bland annat uppgiften om hyresbeloppet. Det här motiverades med affärssekretess av hänsyn till både kommunens och konsertbolagets intressen. Journalisten överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Den skiljaktiga ledamoten ifrågasatte att någon som driver liknande verksamhet skulle gynnas på nämndens bekostnad om hela avtalet lämnades ut. Det fanns inte heller någon särskild anledning att anta att bolaget skulle lida skada, menade ledamoten.

Hemligt vad konserthus betalar sin marknadschef

Uppgiften om ersättningsnivån var hemlig i ett avtal mellan Vara konserthus och det bolag som drivs av konserthusets marknadschef. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Kammarrätten menade att uppgifter av den här typen i vart fall ligger ”…nära vad som normalt kan uppfattas som företagshemligheter.”

Möbelpriser var offentliga

Prisuppgifter i två anbud som hade kommit in till Polismyndigheten i en upphandling av kontorsmöbler var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det fanns ingen särskild anledning att anta att enskilda skulle lida skada av ett utlämnande.

KR_Goteborg_1635_06