Polisens utryckningstider hemliga

En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje.  Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.

KR_Sthlm_2275_18

2275-18 överklagat beslut

Beslutslogg i polisutredning delvis offentlig

En person fick ut den så kallade slasken i en polisutredning med undantag för beslutsloggen. Loggen är ett slags register med sammanfattande anteckningar, åtgärder och händelser i en utredning. Polismyndigheten menade att loggen innehöll känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden och därför var hemlig. Personen bakom begäran överklagandet avslagsbeslutet till kammarrätten. Domstolen konstaterade att flera uppgifter i loggen avsåg offentligt anställda personer som inte skyddas av den sekretess som gäller enskilda. Vidare innehöll loggen neutrala uppgifter om utredningens fortskridande som det inte heller fanns skäl att hemlighålla. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.

KR_Sthlm_7730_17

Nedlagd förundersökning inte hemlig för försäkringsbolag

Ett försäkringsbolag begärde ut uppgifter ur fem nedlagda förundersökningar för att bedöma om målsäganden hade rätt till ersättning från överfallsskyddet i hennes hemförsäkring. Polisen avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande skulle försvåra förundersökningen om den togs upp igen. Bolaget överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Bolaget gick vidare till dåvarande Regeringsrätten som däremot gav bolaget rätt med följande motivering: ”Enbart det förhållande att en förundersökning, som har lagts ned med motiveringen att den inte givit spaningsresultat, skulle kunna komma att återupptas om nya uppgifter kommer fram och att ett återupptagande av utredningen i sådant fall skulle kunna försvåras av ett utlämnande av uppgifterna, utgör inte tillräcklig grund för att hemlighållande av uppgifterna.”

RA_2003_not_174

Rätt till partsinsyn i avslutad förundersökning

En man begärde ut ett antal förundersökningar som gällde honom själv från polisen men fick avslag. Han överklagade till kammarrätten och skrev att han behövde handlingarna för att kunna motbevisa anklagelser som riktades mot honom i en vårdnadstvist. Kammarrätten ansåg att det var ett sådant beaktansvärt motiv som ger rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3 trots att förundersökningarna där handlingarna ingick var avslutade.

KR_Sthlm_4030_17

K-nummer var uppgifter om personliga förhållanden

En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos polisen att få ut diarienummer (K-nummer) för samtliga anmälningar rörande grov kvinnofridskränkning under 2016 i Uppsala. Journalisten ville granska hur långt polisarbetet hade kommit i respektive anmält fall. Hon behövde diarienumren för att kontrollera om förundersökning hade inletts, pågick eller hade lagts ner. Polisen vägrade i de fall där de inblandade personerna hade ”skyddade uppgifter”. Som skäl angavs att K-numren kunde hänföras till fysiska personer. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen påpekade att ett K-nummer kan hänföras till de personer som är inblandade i det brott som anmälan avser. Därför, menade domstolen, är det sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan vara sekretessbelagda enligt i OSL 35:1. Domstolen höll med polisen om att det inte stod klart att K-numren kunde röjas i ärenden där de inblandade personer hade skyddade uppgifter. De berörda personerna eller deras anhöriga kunde lida men, enligt domstolen.

SthlmKRdom_4459_17

Videoförhör gick inte att ”maska”

Ett barns vårdnadshavare hade rätt att få ut en tjänsteanteckning med en sammanfattning av ett polisförhör som hade hållits med barnet. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Vårdnadshavaren fick ut de delar av sammanfattningen som gällde barnet men inte de uppgifter som barnet hade lämnat om en tredje person. Enligt kammarrätten hade vårdnadshavaren inte rätt att få ut en kopia av videoförhöret eftersom uppgifterna om barnet och den tredje personen gick i varandra.

KR_Sthlm_6042_16

Tonläge avgjorde sekretessfråga

Kammarrätten bedömde att ljudfiler i en polisutredning från två inspelade samtal med en taxichaufför var offentliga och skulle lämnas ut till en journalist. Innehållet i filerna hade transkriberats till text och ingått i en förundersökning som lämnats till domstol. Informationsinnehållet i det som sades i ljudfilerna var därmed redan offentliggjort, enligt kammarrätten. Men röster och tonlägen kunde däremot fortfarande omfattas av sekretess. Men eftersom samtalen inte fördes i någon särskilt utsatt situation och rösterna inte tydde på att de inblandade var i affekt så kunde ljudfilerna lämnas ut utan risk för men, bedömde kammarrätten.

KR_Sthlm_3158_15

Jmf med KR Sthlm 2700-17 där utgången blev en annan.

KR Jönköping 2428-14

En journalist hade rätt att få ut ett förundersökningsprotokoll från polisen i en utredning om barnpornografibrott som avslutats med ett strafföreläggande. Kammarrätten hänvisade till det undantag från förundersökningssekretessen som gäller i ärenden om strafföreläggande.

KR_Jonkoping_2428_14

Polisen får ofta bakläxa i sekretessmål

Kammarrätterna har vid upprepade tillfällen under de senaste åren gett olika polismyndigheter bakläxa efter slarviga sekretessprövningar. Enligt kammarrätterna har polisen sekretessbelagt handlingar och uppgifter som uppenbarligen är offentliga. Polismyndigheterna har fått ärendena i retur med krav på nya mer noggranna sekretessprövningar.

KR_Sundsvall_474_13

KR_Sthlm_1910_13

KR_Sthlm_978_13

KR_Goteborg_2195_10

KR_Goteborg_1744_11

KR_Goteborg_3819_10

KR_Goteborg_571_12

KR_Goteborg_4582_12

KR_Goteborg_6381_11

KR_Sthlm_4918_11

KR_Sthlm_7007_12

KR_Sundsvall_1811_10

KR_Sundsvall_2010_12

 

 

 

 

 

KR Jonkoping 2439-12

En övervakningsfilm i en förundersökning hos polisen omfattades av sekretess till skydd för enskilda eftersom filmen inte hade överlämnats till domstolen i samband med åtalet. Att förundersökningsprotokollet hos domstolen innehöll en hänvisning till filmen påverkade inte den bedömningen. Kammarrätten menade också att det inte gick att maska filmen på något meningsfullt sätt, vilket betydde att filmen inte kunde lämnas ut i någon del.

KR_Jonkoping_2439_12