Kommundirektör erbjöd sig ta bort allmän handling

Kommundirektören i Nyköpings kommun frågade avsändaren till ett kritiskt mejl om han ville att mejlet skulle tas bort. Avsändaren svarade att han ville att mejlet skulle diarieföras, vilket kommunen gjorde ett par dagar senare. Kommundirektörens mejlsvar, med erbjudandet om att ta bort det kritiska mejlet, diariefördes däremot först flera månader senare då en tidning hörde av sig och ifrågasatte hela hanteringen. I en intervju med tidningen sade kommundirektören att om avsändaren inte hade velat att handlingen skulle diarieföras så hade direktören diariefört den som ”arbetsmaterial”.

JK kritiserade kommundirektören för hur han uttryckt sig i svaret till den kritiska avsändaren: ”Formuleringen i det mejlsvar som kommundirektören skickade till avsändaren kan tolkas som att han var beredd att radera den allmänna handlingen för det fall personen önskade det.” JK var också kritiskt till kommundirektörens idé om att diarieföra det inkomna kritiska mejlet som ”arbetsmaterial” eftersom det var en missvisande benämning. JK konstaterade slutligen att det hade dröjt alldeles för länge innan kommundirektörens mejlsvar diariefördes.

JK_7013_16

Kritik mot användning av privata e-postadresser

JO riktade allvarlig kritik mot Sjöfartsverket och Näringsdepartementet för att tjänstemän där hade använt privata e-postadresser för myndighetskorrespondens och dessutom struntat i att diarieföra allmänna handlingar. Myndigheterna fick också kritik för att hanteringen resulterade i att allmänna handlingar inte kunde lämnas ut på begäran. Vidare fick Sjöfartsverket kritik för att ha kallat offentlighetsprincipen för ”direkt kontraproduktiv” och för att ha lämnat ut handlingar utan att först sekretesspröva dem.

JO_5883_15

Vilseledande om handlings blotta existens

När en redaktör på Östersunds-Posten efterfrågade ett brev som kommit in till Fjällsjö kommunalkontor från en namngiven person fick han vilseledande besked från tre olika tjänstemän. Samtliga påstod att de inte kände till brevets existens trots att de visste att det förvarades på kontoret. Två av tjänstemännen hade också sett till att plocka undan diariekortet där brevet fanns registrerat. Redaktören anmälde de tre tjänstemännen till JO som i sin tur åtalsanmälde dem. Samtliga tre dömdes till böter för tjänstefel. I domen skrev häradsrätten att oavsett om brevet, helt eller delvis, skulle kunna bli föremål för sekretess ”…har någon laga grund för att hemlighålla dess blotta existens ej förelegat .”

JO 1970 s. 285

Noll koll på diarieföringen i Hässleholm

JO såg allvarligt på att det inom Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun saknats grundläggande kunskaper om diarieföring av allmänna handlingar. En chef vid kommunen hade berättat för lokaltidningen att man kunde ”…gå runt i Hässleholms kommuns korridorer och hitta obegränsat med handlingar som inte är inscannade eller diarieförda”. En annan chef hade låtit bli att diarieföra ett avtal med en artist eftersom artisten skulle vara hemlig gäst vid en konsert som kommunen arrangerade. Kommunstyrelsens ordförande hade dröjt flera månader med att diarieföra ett mejl om att det fanns planer på att starta ett flyktingboende i kommunen. Ordföranden motiverade detta med att mejlet var av ringa betydelse för kommunens verksamheten, vilket motsades av att kommunen faktiskt hade diariefört mejlet vid en senare tidpunkt. Men JO tyckte sig inte ha tillräckligt underlag för kritik i den delen.

JO_5527_2014

JO 2214-13

En inkommen handling om att en anställd missbrukade skollokaler och utrustning diariefördes inte av kommunen förrän handlingen begärdes ut nio månader senare. Det här trots att handlingen enligt kommunens egna regler skulle diarieföras. JO kritiserade kommunen för detta.

Journalisten som begärde ut handlingen fick avslag men överklagade och fick rätt i kammarrätten som menade att handlingen inte omfattades av sekretess.

JO_2214_13

JO 1992/93 s. 628

JO kritiserade Simrishamns kommun för att kommunen låtit sökande till två chefsbefattningar skicka sina ansökningar till en rekryteringskonsult istället för direkt till kommunen. JO har i tidigare beslut godkänt ett förfarande där sökande skickar intresseanmälningar till en rekryteringskonsult som har myndighetens uppdrag att sondera marknaden innan det egentliga tillsättningsförfarandet inleds. Men i det här fallet var det alltså ansökningshandlingarna som skickades till konsulten. Kommunen fick också allvarlig kritik för att den inte betraktat ansökningshandlingarna som inkomna till kommunen ens när konsulten vidarebefordrade dessa till två kommunala rekryteringsgrupper.

I beslutet uttalade JO också att ”…allmänheten måste ges omedelbar tillgång till diarier, andra register eller särskilda förvaringsanordningar (pärmar, aktsystem m.m.), som finns inrättade.”

JO_1992_93_s_628