Parter hade inte rätt till gratis kopior

Skatteverket har i ett antal beslut slagit fast att rätten till partsinsyn enligt 16 § förvaltningslagen bara ger en rätt att ta del av material på plats hos myndigheten. Parter som vill ha kopior av allmänna handlingar måste betala för dem som alla andra, med undantag för de situationer som anges i 21 § avgiftsförordningen.

Det är till Skatteverket man kan överklaga myndigheters beslut om avgifter för kopior av allmänna handlingar enligt 15 § avgiftsförordningen. Skatteverket är sista instans – myndighetens beslut kan alltså inte överklagas (se 23-24 §§ avgiftsförordningen).

SV_238521_14

SV_302969_15

SV_312818_14

SV_531644_14

Part hade inte rätt till avgiftsfria kopior

En person vände sig till Göta hovrätt och begärde kopior av handlingar som hon själv hade skickat in i ett mål där hon var part. Hovrätten lämnade ut kopiorna i elektronisk form per e-post och tog ut en avgift för det. Sökanden överklagade avgiftsuttaget till Domstolsverket. Hon invände att hovrätten inte i förväg hade informerat henne om avgiften samt att hon borde få kopior gratis eftersom hon var part i målet. Domstolsverket avslog överklagandet. Myndigheten konstaterade att det i och för sig är lämpligt att informera i förväg om att en avgift kommer att tas ut men att det inte är ett krav. Domstolsverket konstaterade också att parter har rätt till gratis kopior av vissa handlingar i ett mål, bland annat domar, beslut och vissa protokoll. Men i det här fallet hade sökanden begärt kopior på handlingar som hon själv gett in och då gällde ingen avgiftsfrihet, enligt Domstolsverket.

DV_1125_13

Rätt till partsinsyn i avslutad förutredning

Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har ”beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.

RA_2001_ref_27

Resultat från urvalstest hemliga

En person som hade sökt men nekats tjänst som gruppchef vid insatsstyrkan inom Polismyndighetens region väst begärde ut uppgifter om de kandidater som hade fått tjänsterna. Det handlade om resultat från begåvnings- och personlighetstest samt från en av de intervjuer som hade genomförts i rekryteringen. Polismyndigheten vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till att ett utlämnande kunde innebära en allvarlig kränkning av de numera anställda gruppchefernas integritet. Personen överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Domstolen bedömde att personen hade ställning som part i rekryteringen men att han kunde tillvarata sin rätt, bland annat vid ett överklagande till Statens överklagandenämnd, genom uppgifter i andra handlingar som han hade fått ut från Polismyndigheten. De begärda test- och intervjuresultaten kunde därför inte lämnas ut enligt reglerna om partsinsyn. De kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_1016_17

Kommunicering innebär expediering

En person anmälde till JO att hon inte hade fått del av försäkringsläkarens yttrande i hennes ärende hos försäkringskassan. Enligt försäkringskassan var yttrandet inte en allmän handling eftersom det inte var undertecknat. JO konstaterade att försäkringsläkarens yttrande normalt blir en allmän handling först när ärendet som det tillhör avslutas. Men att reglerna om partsinsyn och kommunicering kan medföra att myndigheten måste expediera yttrandet redan innan ärendet har avslutats. Det blir då en allmän handling genom själva expeditionen. JO konstaterade att sökanden i detta fall hade rätt att få del av försäkringsläkarens yttrande enligt reglerna om partsinsyn oavsett om handlingen var expedierad eller inte.

JO_1998_99_s_508

Mejl mellan kommun och advokat inte allmänna

Kommunens motpart i en pågående rättsprocess hade inte rätt att få ut mejl som kommunen hade utväxlat med sitt juridiska ombud. Det slog HFD fast i denna dom. Ett rättegångsombud agerar inte självständigt utan företräder sin uppdragsgivare inför domstolen. Handlingar som utväxlas mellan ombud och uppdragsgivare blir därför inte allmänna handlingar, konstaterade HFD.

Motparten kunde inte heller få ut handlingarna med stöd av partsinsyn. HFD påpekade att förvaltningslagens bestämmelse om partsinsyn inte ger rätt för en enskild att ta del av handlingar hos en myndighet som avser en pågående rättsprocess i högre instans där myndigheten intar ställning som den enskildes motpart.

HFD_4533_15

Grannars anmälningar mot granne hemliga

En person begärde hos kommunala bostadsbolaget Huge fastigheter att få ut dels sina egna störningsanmälningar mot en grannfamilj, dels de anmälningar som andra grannar gjort mot samma familj. Bostadsbolaget vägrade lämna ut de andra grannarnas anmälningar. Bolaget ansåg att både den anmälda familjen och anmälarna kunde lida men av att handlingarna lämnades ut. Personen som begärt ut handlingarna ansågs inte ha rätt till partsinsyn. Efter överklagande fastställde kammarrätten bostadsbolagets beslut.

KR_Stockholm_7096_15

Vårdnadshavare fick ut mer uppgifter

En man begärde hos Socialnämnden i Sundsvall att få ut alla orosanmälningar gällande honom själv, hans dotter och dotterns mamma. Socialnämnden vägrade lämna ut vissa av de begärda uppgifterna. Mannen överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och prövade sedan om det fanns någon tillämplig sekretessbrytande bestämmelse. För två av de begärda orosanmälningarna fanns det inte det, enligt domstolen. Men en av anmälningarna hade lett till en utredning om mannens dotters situation  och i den utredningen var mannen part. Men eftersom ärendet var avslutat bedömde kammarrätten att han inte hade ett så beaktansvärt intresse av insyn att det bröt sekretessen. Kammarrätten konstaterade dock att mannen, som vårdnadshavare, hade rätt att få del av uppgifter om dottern eftersom det inte kunde antas att dottern skulle lida betydande men av detta.

KR_Sundsvall_376

RÅ 1997 ref. 26

Föreningen mot mobbning anmälde ett mobbningsfall på Alby Ängsskolan till skolans rektor. I anmälan pekade föreningen ut tre elever som skyldiga till mobbningen. En av de utpekade elevernas föräldrar begärde ut anmälan och rektorns svar på anmälan men fick avslag med hänvisning till att handlingarna omfattades av elevvårdssekretess. Ärendet överklagades ända upp till Regeringsrätten som konstaterade att föräldrarna skulle betraktas som parter i mobbningsärendet och att de därför hade rätt till partsinsyn. Det fanns inga synnerliga skäl för sekretess enligt domstolen som bestämde att handlingarna skulle lämnas ut till föräldrarna.

RA_1997_ref_26

HFD 1014-14

År 2013 vände sig en man till kammarrätten för att få ut handlingar ur ett antal mål som hade avgjorts under åren 2002 – 2009. Målen gällde tvångsvård av mannens söner och han hade själv varit part i de flesta av målen. Kammarrätten vägrade lämna ut vissa handlingar med hänvisning till socialtjänstsekretess. Mannen överklagade till HFD som prövade om han hade rätt att få ut handlingarna i egenskap av part i målen. Men enligt domstolen hade mannen inte rätt till partsinsyn eftersom målen avslutats för flera år sedan. Det fanns inte heller några konkreta uppgifter om att mannen var på väg att söka resning eller liknande, vilket hade kunna göra honom till part på nytt. Att mannen hade fått del av alla handlingar när processerna om tvångsvård pågick spelade inte heller någon roll eftersom det var så pass länge sedan. HFD återförvisade ändå ärendet till kammarrätten eftersom det var oklart om kammarrätten verkligen prövat sekretessen för varje handling och uppgift individuellt.

HFD_1014_14