Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Polismyndigheten i Stockholms län vägrade lämna ut en lista med namn och personnummer för samtliga civilanställda inom myndigheten till fackförbundet SEKO. Det här med hänvisning till försvarssekretess och sekretessen som ska skydda polisens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten fastställde polisens beslut.
Kriminalvården vägrade lämna ut en enda uppgift ur personakterna för tre anställda vid fängelset Rödjan. Det här med hänvisning till att de anställda kunde lida men av ett utlämnande. Beslutet överklagades och kammarrätten ifrågasatte om Kriminalvården verkligen gjort en noggrann sekretessprövning av det omfattande materialet. Domstolen skrev att ”det närmast framstår som uteslutet att en del av de aktuella handlingarna inte skulle kunna lämnas ut”. Domstolen undanröjde beslutet och skickade tillbaka ärendet till Kriminalvården.
Landstinget i Jönköpings län dröjde ett knappt år med att diarieföra en varning som utfärdats mot en anställd inom landstinget. JO var kritisk till att varningen inte diariefördes i anslutning till att den utfärdades.
En företrädare för nämndemannaföreningen i Västmanland fick inte ut uppgifter från Västmanlands tingsrätt om mejladresser och mobiltelefonnummer till domstolens nämndemän. Kammarrätten fastslog sekretessbeslutet med hänvisning till det omvända skaderekvisit som gäller för kontaktuppgifter till domstolspersonal.
Intresseanmälningar som hade kommit in till ett rekryteringsföretag ansågs inte förvarade där för landstingets räkning och var därmed inte allmänna handlingar. Kammarrätten ansåg att rekryteringsföretaget bara ägnat sig åt förberedande rekryteringsåtgärder före det egentliga tillsättningsförfarandet hos landstinget och att myndigheten under dessa förberedelser inte hade haft tillgång till intresseanmälningarna.
Melleruds kommun var inte skyldig att ta fram 10.000 löne- och anställningsbeslut som förvarades på olika förvaltningar åt en person som hade begärt att få ta del av handlingarna på plats. Kammarrätten ifrågasatte inte kommunens uppgift om att det skulle möta betydande hinder att tillhandahålla handlingarna.
Domstolsverket gjorde rätt som avslog en begäran från en journalist på Sveriges television om att myndigheten skulle skicka samtliga nämndemäns personnummer till Statistiska centralbyrån och Brottsförebyggande rådet för en samkörning mot deras register. Journalisten vill inte själv ta del av personnumren utan ville endast ta del av de avidentifierade statistiska uppgifter som skulle komma fram vid samkörningen. Kammarrätten konstaterade att det inte går att utforma ett sekretessförbehåll som innebär att den som begär ut uppgifter inte själv får ta del av dem.
En journalist på Sveriges radio hade rätt att få ut uppgifter i en utredning om sexuella trakasserier vid det kommunala bolaget Jönköpings rådhus AB. Kammarrätten tyckte inte att ett offentliggörande kunde skada bolagets ställning som part i en kommande rättstvist med den berörde anställde. Det här eftersom personen som hade varit föremål för utredningen redan kände till uppgifterna. Personen i fråga kunde inte heller anses riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men på grund av ett offentliggörande. Kammarrätten konstaterade också att en publicering av uppgifterna i radio inte kunde ses som ett allvarligt men.