Konsultande terapeut inte personalvårdsfunktionär

En journalist begärde ut en utredning som privata Pe3 företagshälsa hade gjort på uppdrag av Halmstads kommun. Utredningen gällde samarbetssvårigheter mellan två skolledare vid vuxenutbildningen och hade utförts av beteendevetare/legitimerad psykoterapeut vid företagshälsan. Kommunen maskerade stora delar av utredning med hänvisning till att de berörda skolledarna skulle lida men om uppgifterna lämnades ut. Journalisten överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att beteendevetare/terapeut vid Pe3 företagshälsa hade utfört utredningen som konsulter till kommunen och att det därför inte rörde sig om sådana personalvårdsfunktionärer som avses i OSL 39:1 1 st som stadgar sekretess med omvänt skaderekvisit. I stället var det OSL 39:1 2 st som skulle tillämpas. Kammarrätten konstaterade att vissa av de maskerade uppgifterna inte rörde personliga förhållanden och därför skulle lämnas ut. Övriga maskerade uppgifter var av ”personlig och känslig natur” och skulle vara fortsatt hemliga, bedömde kammarrätten.

KR_Goteborg_693_18

Smygfilmares namn och lön inte hemlig

En person hade rätt att få ut namn, lön och sysselsättningsgrad för en tidigare anställd i Jönköpings kommun som hade placerat en kamera i ett omklädningsrum i kommunhuset. Det slog kammarrätten fast i den här domen. I sitt överklagande till kammarrätten uppgav personen att syftet med begäran var att  ”se om myndigheten förfarit på ett adekvat arbetsrättsligt sätt.” Kammarrätten ansåg, till skillnad från kommunen, att det inte fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle innebära en fara för den tidigare anställda eller dennes anhöriga. Att fallet hade fått uppmärksamhet i media var inte tillräckligt skäl för sekretess, konstaterade domstolen.

KR_Jonkoping_54_18

Namn i incidentrapporter offentliga

Namn på räddningstjänstpersonal som förekom i avvikelse- och incidentrapporterna som hade kommit in till  Storstockholms brandförsvar var offentliga uppgifter. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Rapporterna hade begärts ut av en journalist och det fanns inte skäl att tro att hon skulle utsätta den berörda personalen för våld eller annat allvarligt men. Därför var namnuppgifterna inte hemliga enligt personalsekretessen i OSL 39:3, menade kammarrätten. Det fanns däremot andra uppgifter i rapportera som var hemliga med hänvisning till att ett utlämnande skulle skada brottsbekämpande verksamhet och användandet av telekommunikationssystemet RAKEL.

KR_Sthlm_5662_17

Skadeståndsanspråk inte personalvård

En person vände sig till Falkenbergs kommun och begärde ut ut ett krav på skadestånd som en anställd vid kommunen hade riktat mot sin arbetsgivare på grund av en felaktig uppsägning. Kommunen lämnade ut handlingen men maskerade den anställdas namn samt vissa uppgifter om dennes arbetsmiljö med hänvisning till den personalsociala sekretessen i OSL 39:1. Sökanden överklagade och yrkade hos kammarrätten att få ut skadeståndsanspråket i sin helhet. Kammarrätten upphävde kommunens beslut eftersom domstolen menade att uppgifterna i handlingen inte avsåg den typ av personalvårdande verksamhet som skyddas av bestämmelsen i OSL 39:1. Ärendet gick tillbaka till kommunen för ny prövning.

KR_Goteborg_ 5406_17

Journalist fick ut fritextsvar från enkät

En journalist hade rätt att få ut fritextsvaren från en enkät som hade gått ut till Gävleborgs läns landstings personal. Det bestämde kammarrätten i den här domen. Landstinget hade inte ifrågasatt att fritextsvaren utgjorde en allmän handling men hade vägrat lämna ut dessa eftersom deltagarna i enkäten utlovats anonymitet. Kammarrätten konstaterade att fritextsvaren inte gick att koppla till enskilda personer och att det dessutom inte fanns någon tillämplig sekretessregel.

KR_Sundsvall_2595_16

Uppgifter om ordningsvakter och nattklubbspersonal offentliga

En person hade rätt att få ut kopior av krogtillsynsprotokoll och ordningsvaktsrapporter avseende tio nattklubbar i Malmö som hade upprättats under en viss tidsperiod. Det ansåg kammarrätten i denna dom. Handlingarna innehöll bland annat namn, tjänstenummer och personnummer på ordningsvakter och personal vid nattklubbarna.

KR_Sthlm_2469_16

Fick ut resultat av medarbetarenkät på Chalmers

En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.

KR_Goteborg_2686_15

 

Födelsedatum kunde lämnas ut med förbehåll

En SVT-journalist hade rätt att få ut uppgifter om namn, befattning, arbetsort och födelsedatum för samtliga anställda vid Skatteverket. Födelsedatum kunde enligt kammarrätten lämnas ut med ett förbehåll som inskränkte journalistens rätt att sprida eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Kammarrätten överlät åt Skatteverket att utforma förbehållet och bestämma på vilket sätt uppgifterna skulle lämnas ut.

KR_Stockholm_8221_12

Fackförbund fick rätt till adresser för utskick

Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.

KR_Sundsvall_2539_15

Inte hemligt vem som lappat bil

En man i Umeå som fått sin bil lappad hade rätt att få veta vilken tjänsteman som utfärdat parkeringsanmärkningen. Det slog HFD fast i den här domen. På anmärkningen fanns endast beslutsfattarens tjänstenummer antecknat och Umeå parkerings AB ville inte avslöja vilket namn som var kopplat till numret. Det kommunala bolaget hänvisade till personalsekretess och pekade på de speciella förhållanden som parkeringsvakter arbetar under. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet eftersom det fanns grundad anledning att tro att den berörda parkeringsvakten skulle utsattas för våld eller hot om uppgiften lämnades ut. Men HFD pekade på att en parkeringsvakts beslut är myndighetsutövning och att ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande är att beslutsfattaren inte kan vara anonym. HFD konstaterade också att ett beslut om parkeringsanmärkning inte kan vara personaladministrativ verksamhet. En uppgift om vem som fattat beslutet kunde då inte heller vara av personaladministrativ karaktär. Mot den bakgrunden biföll HFD överklagandet.

HFD_7009_14 (HFD 2015 ref. 57)