Inte okej att hänvisa sökande till hemsidan

När en journalist vände sig till Finspångs kommun och begärde ut listor över alla förtroendevalda i kommunen inklusive personnummer blev det avslag. Kommunen hänvisade journalisten till hemsidan där han kunde sammanställa de önska listorna själv. På hemsidan fanns visserligen inte de förtroendevaldas personnummer men det spelade ingen roll för de var ändå sekretessbelagda, enligt kommunen. Det här eftersom man inte kunde utesluta att journalisten tänkte använda uppgifterna i strid med GDPR. Journalisten överklagade och kammarrätten gav kommunen bakläxa. Domstolen konstaterade att kommunen inte hade uppfyllt sina skyldigheter genom att hänvisa till hemsidan och att den åberopade sekretessregeln inte kan tillämpas på personuppgifter som begärs ut av en journalist. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för ny prövning.

Journalist fick ut anmälares kontaktuppgifter

En journalist hade rätt att få ut kontaktuppgifter till personer som hade anmält farliga leksaker till Konsumentverket. Tillsynssekretessen som gäller hos Konsumentverket innebär att det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden för dem som har ”trätt i affärsförbindelse” med myndighetens tillsynsobjekt. Många av myndighetens tillsynsärenden har sitt ursprung i att en privatperson har trätt i affärsförbindelse med ett företag och sedan anmäler företaget när något går snett i affärsförbindelsen. Anmälarna omfattas i dessa fall av den absoluta sekretessen. Men kammarrätten ansåg i den här domen att den absoluta sekretessen bara skyddar mycket känsliga uppgifter och skrev: ”Namn, personnummer och kontaktuppgifter på anmälare i ärenden om farliga eller misstänkt farliga leksaker kan inte anses höra till den kategori av uppgifter som avses med bestämmelsen och som därmed skulle omfattas av den absoluta sekretess som föreskrivs”. Kammarrätten slog fast att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut till journalisten.

Göteborg KR 4150-18

Fick inte ut Tinderanvändares personnummer

Polismyndigheten vägrade lämna ut personnummer ur passregistret för de kvinnor som hade ”svept höger” på sökandens profil på Tinder. Polismyndigheten menade att sökandens begäran var så oprecis att det inte gick att hitta de aktuella uppgifterna. Han hade till exempel skrivit: ”Ebba, 20, folkbokförd någonstans i Skåne. Se bifogade tre bilder. Vad har hon för personnummer?” I avslagsbeslutet skrev Polismyndigheten att man inte har någon programvara för ansiktsjämförelse knuten till pass- eller körkortsregistret.

Polismyndigheten menade att kvinnornas personnummer dessutom var hemliga eftersom det kunde antas att de skulle lida men om uppgifterna lämnades ut till sökanden. Det gällde även om kvinnorna hade svept höger på hans profil, alltså uttryckt ”en positiv inställning gentemot vederbörandes fysiska uppenbarelse”.  Sökanden överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med hänvisning till att begäran inte var tillräckligt preciserad.

KR_Sthlm_7665_18

Psykologers födelseår kunde lämnas ut

En journalist begärde ut en förteckning över anställda och före detta anställda psykologer på Barn- och ungdomspsykiatrin i Region Örebro. Han fick ut en förteckning som innehöll uppgifter om psykologernas namn, tjänst, lön,  tjänstgöringstid och slutdatum för anställning men nekades att få ut de berörda psykologernas personnummer eller ens födelseår. Han överklagade beslutet till kammarrätten. Domstolen kom fram till att Region Örebro skulle lämna ut de berörda personernas födelseår. Domstolen tog hänsyn till att journalisten skulle använda uppgifterna för en artikel i Psykologtidningen där den insamlade datan skulle publiceras i form av anonymiserade tabeller.

KR_Goteborg_3669_18

Efterfrågeförbud även vid muntlig begäran

En länsstyrelse vägrade att lämna ut ett personnummer via telefon om inte sökanden uppgav sitt namn och syftet med begäran. JO konstaterade att ett personnummer är en neutral, snarare än en ömtålig, uppgift och att personnummer normalt ska lämnas ut utan att sökandens namn eller syfte efterfrågas. JO konstaterade också att efterfrågeförbudet gäller oavsett om uppgifterna begärs ut på papper eller muntligen.

JO_1978_79_220

Timpriser i avtal offentliga

En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut avtal mellan kommunen och två företag som hyr ut socialsekreterare och socionomer. Journalisten fick ut avtalen men kommunen hade maskerat uppgifter om konsulternas namn, personnummer samt timpriset för deras tjänster. Journalisten överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Kammarrätten fastställde kommunens beslut att sekretessbelägga konsulternas personnummer. Den sekretess som gäller i myndigheters personaladministrativa verksamhet enligt OSL 39:3 2 st omfattar inte bara anställda utan också inhyrd personal, ansåg domstolen. Däremot slog domstolen fast att uppgifter om konsulternas namn och timpriser skulle lämnas ut.

KR_Goteborg_226_17

Vägrade uppge personnummer – nekades kopior

En person som begärde ut kopior av allmänna handlingar från Hovrätten för västra Sverige fick avslag. Personen godtog inte att betala for de begärda handlingarna på annat sätt än mot faktura och eftersom han vägrade uppge sitt personnummer blev det avslag. Personen överklagade till Högsta domstolen men domstolen avvisade överklagandet. Domstolen ansåg att personen hade fått möjlighet att ta del av handlingarna mot fastställd avgift. Hans rätt att ta del av allmänna handlingar i den ordning som föreskrivs i TF hade inte inskränkts. Därför gick hovrättens beslut inte att överklaga, enligt HD.

 

HD_O_412_17

Uppgifter om ordningsvakter och nattklubbspersonal offentliga

En person hade rätt att få ut kopior av krogtillsynsprotokoll och ordningsvaktsrapporter avseende tio nattklubbar i Malmö som hade upprättats under en viss tidsperiod. Det ansåg kammarrätten i denna dom. Handlingarna innehöll bland annat namn, tjänstenummer och personnummer på ordningsvakter och personal vid nattklubbarna.

KR_Sthlm_2469_16

Sommarnotariers födelseår hemliga

När Kammarrätten i Jönköping lämnade ut två sommarnotariers ansökningshandlingar till en person så maskerade domstolen en rad uppgifter. Det handlade om de anställda notariernas personnummer, bostadsadresser, e-postadresser, telefonnummer och mobiltelefonnummer. Personen som hade begärt ut ansökningshandlingarna överklagade och yrkade att han åtminstone skulle få ut de två anställdas födelsedatum eller födelseår. Men HFD gjorde samma bedömning som kammarrätten och avslog överklagandet.

HFD_1428_16

Se även KR Sthlm 1615-12 och KR Jönköping 3545-12 där kammarrätterna ansåg att födelseår kunde lämnas ut.

 

HFD: Fyra till sex timmars arbete inte rutinbetonat

En journalist begärde hos Skatteverket att få ut uppgifter om personnummer på samtliga personer som utvandrat från Sverige till Estland, Lettland och Litauen under åren 2009-2013. Skatteverket avslog med motiveringen att det skulle krävas 4-6 timmars arbete med programmering och kvalitetskontroller för att få fram en läsbar sammanställning. Efter överklagande fastställde HFD beslutet med hänvisning till att den beräknade arbetsinsatsen gick utöver vad som kan anses utgöra en begränsad
arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Sammanställningen kunde alltså inte göras med rutinbetonade åtgärder och var därför inte en allmän handling hos myndigheten.

HFD_4266_14