Utskrivna förhör behövde inte lämnas ut på ljudfil

Polisen kan välja att lämna ut utskrifter av förhör i stället för ljudfiler med de inspelade förhören. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och avvisade ett överklagande från en person som inte nöjde sig med utskrifterna utan ville lyssna på förhören. Kammarrätten menade att personen i fråga hade fått ta del av de begärda handlingarna genom utskrifterna. Polisens beslut hade alltså inte ”gått henne emot” och kunde inte överklagas enligt TF:s och OSL:s regler.

SthlmKRbeslut_2700_17

Jmf med KR Sthlm 3158-15 där utgången blev en annan.

Hemliga försvarare brott mot Europakonventionen

Det var ett brott mot artikel 10 i Europakonventionen när Ungersk polis nekade frivilligorganisationen Magyar Helsinki Bizottság uppgifter om offentliga försvarare. Det slog Europadomstolen fast i denna dom.

Magyar Helsinki Bizottság ville granska hur det går till när Ungersk polis utser offentliga försvarare åt misstänkta personer. Därför begärde organisationen ut uppgifter om namn på förordnade försvarare samt uppgifter om hur många gånger respektive försvarare hade blivit förordnad. Syftet var bland annat att kontrollera om samma advokater utsågs gång på gång och om det därmed fanns en grupp advokater som var beroende av dessa uppdrag för sin försörjning. Den gruppen kunde då ha hamnat i ett beroendeförhållande till polisen som gjorde att de till exempel drog sig för att ifrågasätta polisens utredningar.

Den ungerska polisen menade att ett utlämnande skulle innebära ett otillåtet intrång i de berörda försvararna personliga integritet enligt den ungerska personuppgiftslagen. Och beslutet fastställdes senare av högre rätt i Ungern.

Magyar Helsinki Bizottság tog ärendet vidare till Europadomstolen och hävdade att Ungern brutit mot artikel 10 i Europakonvention som rör yttrandefrihet.

Europadomstolen konstaterade först att rätten till yttrandefrihet enligt artikeln kan omfatta en rätt att få ut information från offentliga myndigheter under följande förutsättningar:

  1. Syftet bakom begäran ska vara att sprida informationen vidare till andra som ett underlag för allmän debatt.
  2. Informationen som begärs ut måste ha ett allmänintresse.
  3. Personen eller organisationen som begär ut informationen ska ha funktionen av en ”allmänhetens vakthund”. Det kan handla om journalister, författare, frivilligorganisationer, forskare eller bloggare.
  4. Informationen ska finnas ”färdig och tillgänglig” hos myndigheten. Det ska med andra ord inte krävas någon stor arbetsinsats för att sammanställa det begärda materialet.

I fallet Magyar Helsinki Bizottság mot Ungern fann domstolen att dessa kriterier var uppfyllda. Domstolen prövade sedan om behovet av att skydda försvararnas personliga integritet stod i proportion till den inskränkning av yttrandefriheten som blev följden om informationen hölls hemlig. Det tyckte inte domstolen. Information om hur många gånger en namngiven person utsetts till offentlig försvarare utgör visserligen personuppgifter. Men domstolen menade att det är en typ av uppgifter som får anses ligga inom den ”offentliga domänen”.

CASE OF MAGYAR HELSINKI BIZOTTS_G v. HUNGARY

Uppgifter om ordningsvakter och nattklubbspersonal offentliga

En person hade rätt att få ut kopior av krogtillsynsprotokoll och ordningsvaktsrapporter avseende tio nattklubbar i Malmö som hade upprättats under en viss tidsperiod. Det ansåg kammarrätten i denna dom. Handlingarna innehöll bland annat namn, tjänstenummer och personnummer på ordningsvakter och personal vid nattklubbarna.

KR_Sthlm_2469_16

Region ansågs inte självständig i polisens nya organisation

En journalist begärde hos Polismyndigheten att få ta del av en handling som innehöll Polisregion Syds regionala lägesbild av sexuella ofredanden mot unga på offentliga platser. Regionen hade sammanställts lägesbilden på uppdrag av rikspolischefen och överlämnat den till nationella operativa avdelningen (NOA). Polisen avslog begäran. Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen hänvisade till att de tidigare myndighetsgränserna inom polisen upphävdes när polisen omorganiserades och de gamla länspolismyndigheterna försvann. Lägesbilden blev därför inte en allmän handling genom att den skickades från en polisregion till en central enhet inom samma myndighet. Handlingen var inte heller upprättad på någon annan grund, enligt kammarrätten, eftersom den tillhörde ett ärende som inte var avslutat.

KR_Sthlm_2470_16

Polisen får bakläxa om Alma

Det var fel av Polismyndigheten att vägra lämna ut händelserapporter med hänvisning till att dessa ingick i den pågående särskilda händelsen Alma. En journalist hade begärt ut händelserapporterna och kammarrätten konstaterar att dessa gällde olika händelser som fick antas höra till skilda ärenden eller utredningar. Bedömningen av om ett ärende är slutbehandlat och om handlingarna är allmänna måste göras ärende för ärende, enligt domstolen. Det spelar ingen roll om ärendena i sin tur är sammankopplade till ett mer övergripande ärende som ännu inte är slutbehandlat. Kammarrätten skickar tillbaka ärendet till polisen för ny prövning.

KR_Sthlm_475_16

Får inte ut polisens telefonkatalog

En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.

KR_Sthlm_8150_15

Testresultat hemliga – gick inte att avidentifiera

En forskare nekades att få ut sammanställningar av resultat från tester och intervjuer som genomförts med sökande till chefstjänster inom polisen. Forskaren hade begärt att få sammanställningarna i avidentifierat skick men enligt polisen var det inte möjligt att avidentifiera handlingarna. Forskaren överklagade men fick avslag i kammarrätten.

KR_Sthlm_5649_15

Utskick från polisen centralt till regionerna blev allmänt

En lista med frågor att ställa till utsatta EU-medborgare som skickats från Polisens nationella operativa avdelningen, Noa, till landets polisregioner var en allmän handling enligt kammarrätten. Noa kunde visserligen inte betraktas som en självständig del av Polismyndigheten i det här fallet men listan blev ändå allmän genom att den upprättats vid Noa. Kammarrätten motiverade detta med att listan skickats till landets polisregioner för att utgöra ett stöd i deras arbete och att den därmed fått sin slutliga utformning. Listan var med andra ord färdigställd och därmed upprättad.

KR_Sthlm_7000_15

Arkivets sortering begränsar inte efterforskningsskyldighet

En journalist begärde hos Polismyndigheten att få ut vissa preciserade grupper av ordningsböter som utfärdats av Polisregion Stockholm under en angiven vecka. Polismyndigheten vägrade på den grunden att det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att lokalisera de begärda handlingarna. Det var i och för sig tekniskt möjligt att söka i Polismyndighetens datorregister över utfärdade ordningsböter men en sekretessregel förbjöd sådana sökningar, hävdade myndigheten. En manuell sökning var inte heller möjlig eftersom ordningsböter arkiveras i föreläggande- eller bokstavsordning och inte efter utfärdandedatum. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att begäran var tillräckligt specifik och att Polismyndigheten var skyldig att leta fram de begärda handlingarna även om det skulle ta lång tid.

KR_Sthlm_3647_15

KR Jönköping 2428-14

En journalist hade rätt att få ut ett förundersökningsprotokoll från polisen i en utredning om barnpornografibrott som avslutats med ett strafföreläggande. Kammarrätten hänvisade till det undantag från förundersökningssekretessen som gäller i ärenden om strafföreläggande.

KR_Jonkoping_2428_14