Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polis
KR Göteborg 9011-12
Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.
KR Jönköping 3943-12
En spegelkopia av en beslagtagen hårddisk i en polisutredning är en elektronisk handling som har ett bestämt och fixerat innehåll. Det krävs ingen sammanställning av uppgifter för att skapa handlingen och därför anses handlingen förvarad hos myndigheten oavsett om myndigheten kan göra den tillgänglig med rutinbetonade åtgärder eller inte. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
KR Göteborg 185-13
Polisen i Skåne gjorde fel som maskerade vilken polisanställd som hade anmält ett tillbud till Lisa, polisens rapporteringssystem för tillbud och arbetsskador. Kammarrätten slog fast att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt och att polisers namn i de flesta fall är offentliga. Polismyndigheten hade däremot stöd för att hemlighålla uppgifter om den anmälda händelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens brottsbekämpande verksamhet, enligt kammarrätten.
Se även denna dom i liknande fråga.
KR Göteborg 2161-13, 185-13, 5974-10, 5975-10 och 5976-10
Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.
KR Sthlm 7993-12
En journalist hade rätt att få ut handlingar ur en nedlagd förundersökning efter att kopiorna hade avidentifierats. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Polismyndigheten menade att sekretesskyddet riskerade att bli illusoriskt om kopiorna lämnades ut i avidentifierat skick men domstolen höll alltså inte med om det.
KR Sthlm 7532-12
Kammarrätten fastställde Rikspolisstyrelsens, RPS, beslut att inte lämna ut rapporten ”Lönebilden inom polisen”. Det här eftersom rapporten utgjorde ett första led i kartläggningen av lönebilden. Rapporten som hade tagits fram av en konsult var ett grundmaterial som parterna sedan kunde fortsätta arbeta med. Därmed hade inte ärendet slutbehandlats menade kammarrätten. Domstolen köpte också RPS uppfattning att konsulten inte hade en sådan självständig ställning att rapporten skulle anses som inkommen när konsulten gav in den till RPS.
JO 6180-11
En person som begärde ut handlingarna i sitt ärende hos polisen fick avslag med hänvisning till att handlingarna inte kunde lämnas ut med rutinbetonade åtgärder. JO konstaterade att det inte var en laglig grund för avslag. Det är bara om sökanden har begärt en sammanställning av uppgifter ur en upptagning (potentiell handling) som en myndighet kan avslå med hänvisning till den grunden.
KR Jonkoping 2439-12
En övervakningsfilm i en förundersökning hos polisen omfattades av sekretess till skydd för enskilda eftersom filmen inte hade överlämnats till domstolen i samband med åtalet. Att förundersökningsprotokollet hos domstolen innehöll en hänvisning till filmen påverkade inte den bedömningen. Kammarrätten menade också att det inte gick att maska filmen på något meningsfullt sätt, vilket betydde att filmen inte kunde lämnas ut i någon del.
KR Sthlm 4267-12
En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.
KR Sthlm 7558-08
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Uppsala län betalat ut i “gratifikationspengar” till informatörer under åren 2003-2007. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.