Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polisen
Beslagtagna datafiler var inkomna handlingar
En person begärde hos Polismyndigheten att få ta del av ett antal filer som hade funnits på hårddiskar som tagits i beslag i en utredning. En domstol hade förklarat hårddiskarna förverkade och därefter hade de förstörts. Men polisen hade gjort spegelkopior av filerna och de fanns kvar på en server hos myndigheten. Polisen bedömde att filerna inte var allmänna handlingar eftersom de kom från handlingar som hade förverkats och förstörts efter ett domstolsbeslut och avslog därför hans begäran. Personen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten hänvisade till att beslutet om förverkande innebar att polisen inte längre fick lämna ut innehållet på spegelkopiorna. Personen gick vidare till HFD och fick rätt. HFD konstaterade att tryckfrihetsförordningen ”…är grundlag och innehåller inte några bestämmelser som föreskriver undantag från regleringen om allmänna handlingars offentlighet såvitt avser handlingar som en myndighet har tagit i beslag (jfr RÅ 1987 not. 150 och RÅ 1990 not. 147)”. Domstolen menade också att en ”…kopia av en allmän handling blir även den allmän handling eftersom kopian bara utgör ytterligare ett exemplar av det informationsinnehåll som finns lagrat på den fysiska informationsbäraren, t.ex. ett papper eller en hårddisk”.
Dygnslistor innehöll mer än enstaka personuppgifter
Enligt polisdatalagen kan polisen lämna ut enstaka personuppgifter på medium för automatiserad behandling. Men så kallade dygnslistor över dagens begångna brott som polisen dagligen lämnade ut till massmedia kunde inte ses som utlämnande av enstaka uppgifter. Det menade Datainspektionen i ett vägledande yttrande till polisen. Datainspektionen pekade på mängden personuppgifter i varje enskild dygnslista, samt till att listorna lämnades ut regelbundet och systematiskt. Dygnslistorna innehöll bland annat diarienummer (K-nummer), vilket Datainspektionen menar är en personuppgift. Utöver K-nummer innehöll listorna även brottskod, län, kommun och brottsdatum. Listorna skrevs ut från Rationell anmälningsrutin, RAR.
Larmoperatörs namn hemlighölls på fel grund
En person begärde ut namnet på en larmoperatör vid polisen som han hade pratat med vid en händelse. Polisen sekretessbelade operatörens namn med hänvisning till OSL 39:3 2 st. Personen överklagade. Kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessregeln inte tar sikte på namnuppgifter och återförvisade ärendet till polisen för prövning av om larmoperatörens namn var hemligt enligt första stycket i samma paragraf, det vill säga på den grunden att operatören riskerade att utsättas för våld eller annat allvarlig men om uppgiften lämnades ut.
Nedlagd förundersökning inte hemlig för försäkringsbolag
Ett försäkringsbolag begärde ut uppgifter ur fem nedlagda förundersökningar för att bedöma om målsäganden hade rätt till ersättning från överfallsskyddet i hennes hemförsäkring. Polisen avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande skulle försvåra förundersökningen om den togs upp igen. Bolaget överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Bolaget gick vidare till dåvarande Regeringsrätten som däremot gav bolaget rätt med följande motivering: ”Enbart det förhållande att en förundersökning, som har lagts ned med motiveringen att den inte givit spaningsresultat, skulle kunna komma att återupptas om nya uppgifter kommer fram och att ett återupptagande av utredningen i sådant fall skulle kunna försvåras av ett utlämnande av uppgifterna, utgör inte tillräcklig grund för att hemlighållande av uppgifterna.”
Ingen försvarssekretess för polisens ingripandemeddelanden
En person begärde hos polismyndigheten att få ta del av ingripandemeddelanden som upprättats under natten mellan den 28 februari och 1 mars 1986. Polismyndigheten lämnade ut meddelandena men maskerade signaturerna på dessa med hänvisning till försvarssekretess. Enigt polisen röjde signaturerna namnen på ett antal personer som arbetade vid polismyndighetens sambandscentral och dessa personer hade viktiga uppgifter inom totalförsvaret. Sökanden överklagade ändå upp till Regeringsrätten som undanröjde polismyndighetens beslut. Domstolen ansåg inte att uppgifterna skyddades av försvarssekretess. För det första hade nästan alla signaturer redan lämnats ut till sökanden i ett annat utlämnandeärende. För det andra avsåg ingripandemeddelandena en mycket begränsad tidsperiod för flera år sedan.
Handling expedierades när den visades upp
En tjänsteman vid Rikskriminalpolisen tog med sig en handling till ett möte med företrädare för polisen i Stockholm, Malmö och Göteborg som på den tiden var självständiga regionala myndigheter. Tjänstemannen delade ut kopior av handlingen till mötesdeltagarna för genomläsning och samlade sedan in kopiorna igen. Kammarrätten bedömde i denna dom att handlingen därmed hade ”tillhandahållits utomstående” och därför var expedierad från Rikskriminalpolisen till de regionala polismyndigheterna.
Offentligt vilka poliser som önskar delpension
En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.
Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.
Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.
Rätt till partsinsyn i avslutad förundersökning
En man begärde ut ett antal förundersökningar som gällde honom själv från polisen men fick avslag. Han överklagade till kammarrätten och skrev att han behövde handlingarna för att kunna motbevisa anklagelser som riktades mot honom i en vårdnadstvist. Kammarrätten ansåg att det var ett sådant beaktansvärt motiv som ger rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3 trots att förundersökningarna där handlingarna ingick var avslutade.
K-nummer var uppgifter om personliga förhållanden
En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos polisen att få ut diarienummer (K-nummer) för samtliga anmälningar rörande grov kvinnofridskränkning under 2016 i Uppsala. Journalisten ville granska hur långt polisarbetet hade kommit i respektive anmält fall. Hon behövde diarienumren för att kontrollera om förundersökning hade inletts, pågick eller hade lagts ner. Polisen vägrade i de fall där de inblandade personerna hade ”skyddade uppgifter”. Som skäl angavs att K-numren kunde hänföras till fysiska personer. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen påpekade att ett K-nummer kan hänföras till de personer som är inblandade i det brott som anmälan avser. Därför, menade domstolen, är det sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan vara sekretessbelagda enligt i OSL 35:1. Domstolen höll med polisen om att det inte stod klart att K-numren kunde röjas i ärenden där de inblandade personer hade skyddade uppgifter. De berörda personerna eller deras anhöriga kunde lida men, enligt domstolen.
Slagningar i polisregister hemliga
En person begärde hos Polismyndigheten att få veta om någon hade gjort slagningar på honom i polisens it-system. Han misstänkte att vissa poliser hade varit inne och gjort slagningar på honom och han övervägde att göra en polisanmälan om dataintrång. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till myndighetens brottsbekämpande arbete kunde skadas om uppgifterna lämnades ut. Personen överklagade beslutet men fick avslag även i kammarrätten.