Riktlinjer för diarieföring var hemliga

En journalist begärde ut Polismyndighetens riktlinjer för saknummersystemet samt myndighetens riktlinjer för diarieföring i det allmänna diariet. Myndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat exempel på ärenden som ska diarieföras under olika saknummer samt exempel på ingivare i dessa saknummer. Myndigheten motiverade detta med att uppgifterna gav en kännedom om myndighetens verksamhet på detaljnivå. Journalisten överklagade och hänvisade till att diariet är offentligt i sin helhet och att det därför går att ta ut listor som visar vilka ärenden som faktiskt diarieförs under olika saknummer. Kammarrätten bemötte inte den invändningen utan avslog med följande motivering: ”Kammarrätten, som tagit del av de aktuella handlingarna, bedömer att de begärda uppgifter ger en sådan bild av polisens verksamhet att det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgifterna lämnas ut”.

Fick inte ut övervakningsfilm mot sekretessförbehåll

En journalist begärde ut en övervakningsfilm i en polisutredning och var beredd att underkasta sig ett sekretessförbehåll med innebörden att personerna på filmen skulle avidentifieras/maskeras innan filmen publicerades. Polismyndigheten nekade med hänvisning till att risken för men inte kunde undanröjas genom ett sekretessförbehåll. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning och fastställde beslutet.

Arkivförteckning var hemlig i stora delar

En journalist begärde ut handlingsslagsredovisningen i Polismyndighetens arkivförteckning samt myndighetens förteckning över personuppgiftsbehandlingar. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat stora stycken i dessa med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens verksamhet. Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut i den del som avsåg arkivförteckningen. Domstolen skrev att
”…de begärda uppgifterna är av sådan karaktär att
de sammantaget ger en sådan överblick över Polismyndighetens organisation och arbetsmetoder att de omfattas av sekretess. I fråga om förteckningen över personuppgiftsbehandlingar kom domstolen fram till att Polismyndigheten inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning och återförvisade ärendet i den delen till Polismyndigheten.

Kritik mot polischef som använde privat mejl

JO kritiserade en regionpolischef som vid ett stort antal tillfällen hade använt sin privata e-postadress för att kommunicera i tjänsteärenden. Det hade visserligen inte framkommit att några sekretessbelagda uppgifter hade röjts eller att allmänna handlingar inte hade diarieförts men riskerna med en så omfattande användning av privat e-post var tillräckligt för att JO skulle vara kritisk.

”Användningen av en privat e-postadress i tjänsten innebär en risk för att allmänna handlingar inte blir diarieförda och för att handlingsutlämnanden försvåras. Det finns dessutom en risk att det uppstår misstankar om att den privata e-postadressen används för att kringgå handlingsoffentligheten”, står det bland annat i JO-beslutet.

Även Polismyndigheten fick kritik av JO eftersom myndigheten hade tillhandahållit en e-postapp för mobiler som ökade risken för att personal förväxlade sin privata e-postadress med tjänsteadressen.

Möbelpriser var offentliga

Prisuppgifter i två anbud som hade kommit in till Polismyndigheten i en upphandling av kontorsmöbler var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det fanns ingen särskild anledning att anta att enskilda skulle lida skada av ett utlämnande.

KR_Goteborg_1635_06

Anmälan om falsk tillvitelse inte beaktansvärt skäl

En person begärde ut en polisanmälan som hade riktats mot honom eftersom han ville göra en anmälan om falsk tillvitelse. Han fick ut anmälan men utan uppgiften om målsägandens namn. Polismyndigheten menade att målsäganden kunde lida men av ett utlämnande. Personens önskan om att anmäla målsäganden för falsk tillvitelse var inte ett sådant beaktansvärt skäl som krävs för att bryta sekretessen, ansåg Polismyndigheten. Personen överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning.

KR_Sthlm_9034-18

Fick inte ut underlag för underkänd säkerhetsprövning

En person som hade nekats en tjänst inom polisen på grund av att han hade blivit underkänd vid säkerhetsprövningen begärde ut underlaget för underkännandet. Polisen avslog med hänvisning till underrättelse- och försvarssekretess. Personen överklagade men kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.


KR_Sthlm_8126_18

Hemligt om namngiven person var polisanmäld

Förfrågningar om att ta del av alla eventuella polisanmälningar mot vissa angivna personer kunde inte bifallas på grund av sekretess. Det slog kammarrätten fast i de här domarna.

KR_Sthlm_7729_18

KR_Sthlm_8094_18

Polisens utryckningstider var hemliga

En journalist kunde inte få ut statistik om utryckningstider från polisen som avsåg en mindre geografisk yta än en polisregion. Det slog kammarrätten fast i flera domar. Kammarrätten hänvisade både till försvarssekretess och sekretess till skydd för polisens brottsbekämpande verksamhet.

KR_Sthlm_5348_18

KR_Sthlm_5349_18

KR_Sthlm_5403_18

KR_Sthlm_5377_18

KR_Sthlm_5410_18

KR_Sthlm_5514_18

 

Fick inte ut Tinderanvändares personnummer

Polismyndigheten vägrade lämna ut personnummer ur passregistret för de kvinnor som hade ”svept höger” på sökandens profil på Tinder. Polismyndigheten menade att sökandens begäran var så oprecis att det inte gick att hitta de aktuella uppgifterna. Han hade till exempel skrivit: ”Ebba, 20, folkbokförd någonstans i Skåne. Se bifogade tre bilder. Vad har hon för personnummer?” I avslagsbeslutet skrev Polismyndigheten att man inte har någon programvara för ansiktsjämförelse knuten till pass- eller körkortsregistret.

Polismyndigheten menade att kvinnornas personnummer dessutom var hemliga eftersom det kunde antas att de skulle lida men om uppgifterna lämnades ut till sökanden. Det gällde även om kvinnorna hade svept höger på hans profil, alltså uttryckt ”en positiv inställning gentemot vederbörandes fysiska uppenbarelse”.  Sökanden överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med hänvisning till att begäran inte var tillräckligt preciserad.

KR_Sthlm_7665_18