Fick inte ut Tinderanvändares personnummer

Polismyndigheten vägrade lämna ut personnummer ur passregistret för de kvinnor som hade ”svept höger” på sökandens profil på Tinder. Polismyndigheten menade att sökandens begäran var så oprecis att det inte gick att hitta de aktuella uppgifterna. Han hade till exempel skrivit: ”Ebba, 20, folkbokförd någonstans i Skåne. Se bifogade tre bilder. Vad har hon för personnummer?” I avslagsbeslutet skrev Polismyndigheten att man inte har någon programvara för ansiktsjämförelse knuten till pass- eller körkortsregistret.

Polismyndigheten menade att kvinnornas personnummer dessutom var hemliga eftersom det kunde antas att de skulle lida men om uppgifterna lämnades ut till sökanden. Det gällde även om kvinnorna hade svept höger på hans profil, alltså uttryckt ”en positiv inställning gentemot vederbörandes fysiska uppenbarelse”.  Sökanden överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med hänvisning till att begäran inte var tillräckligt preciserad.

KR_Sthlm_7665_18

Underrättelseuppslag var hemligt

Polisen vägrade lämna ut underrättelseuppslag och förhör med en uppgiftslämnare i ett ärende om omhändertagande av vapen. Sökanden ville ha ut uppgifterna för att kunna anmäla uppgiftslämnaren för falsk tillvitelse. Kammarrätten konstaterade att det fanns en risk för att uppgiftslämnaren skulle utsättas för våld eller hot om handlingarna lämnades ut till sökanden.  Inte heller bestämmelsen i OSL 35:8 a bröt förundersökningssekretessen eftersom sökanden inte hade anfört tillräckligt beaktansvärda skäl för att få ut handlingarna, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_8119_18

Rekonstruktionsfilm var hemlig

En person begärde ut en rekonstruktionsfilm i en avslutad förundersökning hos Polismyndigheten. Rekonstruktionsfilmen gällde ett dödsfall i tunnelbanan i Stockholm. Myndigheten avslog med hänvisning till att ärendet var väldigt uppmärksammat när det begav sig och att det fortfarande, efter så lång tid, fanns spekulationer om vad som verkligen hade hänt. Genom rekonstruktionsfilmerna kunde vittnena identifieras både till utseende och namn, enligt Polismyndigheten. Personen överklagade och skrev att han hade fått ut förundersökningen i omaskerat skick från Stadsarkivet. Därför kände han redan till identiteten på de vittnen som förekom i rekonstruktionsfilmen och han hade varit i kontakt med dem som fortfarande var i livet. Kammarrätten avslog utan att bemöta klagandens invändningar. Något utlämnande med sekretessförbehåll var inte heller aktuellt, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_7436_18

Polisen behövde inte leta fram statistikunderlag

Polismyndigheten visste inte vilka ärenden som hade ingått i en särskild gänginsats som myndigheten hade gjort i Uppsala. Därför var myndigheten inte skyldig att plocka fram handlingar ur dessa ärenden när en forskare ville granska underlaget för det redovisade resultatet av insatsen.

KR_Sthlm_6643_18

Det överklagade beslutet

Polisens statistik om den särskilda gänginsatsen

Förvrängd ljudupptagning var en ny handling

Polismyndigheten avslog en begäran från en journalist som ville ta del av ett inkommet larmsamtal. Myndigheten menade att personerna som hördes på inspelningen kunde antas lida men om denna lämnades ut. Journalisten överklagade beslutet och yrkade att inspelningen skulle lämnas ut till honom i sin helhet. Han gjorde också ett antal alternativa yrkanden, bland annat att inspelningen skulle lämnas ut efter att alla röster, förutom den som tillhörde person som ringt in, hade klippts bort eller förvrängts. Inringaren hade nämligen gett sitt samtycket till att inspelningen lämnades ut till journalisten. Men enligt kammarrätten gjorde inte samtycket att handlingen kunde lämnas ut i sin helhet eftersom det förekom andra röster på inspelningen. Yrkandena om att inspelningen skulle lämnas ut med vissa röster förvrängda eller bortklippta innebar att det skulle behöva skapas en helt ny handling. En sådan begäran omfattas inte av tryckfrihetsförordningens regler om utlämnande av allmänna handlingar, menade kammarrätten och avvisade dessa yrkanden.

KR_Sthlm_5875_18

Polisens utryckningstider hemliga

En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje.  Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.

KR_Sthlm_2275_18

2275-18 överklagat beslut

Kunde inte överklaga dygnslista på papper

Polismyndigheten avslog en journalists begäran om att få en så kallad dygnslista från polisen i digital form. En dygnslista visar de anmälningar om brott som polisen har upprättat under ett dygn och kruxet i detta fall var att journalisten även ville ha k-numren, det vill säga diarienumren för respektive anmälan. Polisen ville inte lämna ut k-numren digitalt utan skickade i stället listan på papper via post till journalisten. Hon överklagade och yrkade att listans skulle lämnas ut digitalt. Men polisen har ingen sådan skyldighet, konstaterade kammarrätten. Och eftersom journalisten hade fått ut listan på papper hade inte hennes rätt att ta del av handlingen inskränkts. Därför menade kammarrätten att domstolen inte kunde pröva överklagandet och avvisade det.

KR_Sthlm_8251-16

Sekretessundantag oavsett om anmäld delgivits misstanke

Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.

KR_Sthlm_59_18

KR_Sthlm_3492_17

Beslutslogg i polisutredning delvis offentlig

En person fick ut den så kallade slasken i en polisutredning med undantag för beslutsloggen. Loggen är ett slags register med sammanfattande anteckningar, åtgärder och händelser i en utredning. Polismyndigheten menade att loggen innehöll känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden och därför var hemlig. Personen bakom begäran överklagandet avslagsbeslutet till kammarrätten. Domstolen konstaterade att flera uppgifter i loggen avsåg offentligt anställda personer som inte skyddas av den sekretess som gäller enskilda. Vidare innehöll loggen neutrala uppgifter om utredningens fortskridande som det inte heller fanns skäl att hemlighålla. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.

KR_Sthlm_7730_17

Bokningslistor för sporthallar inte allmänna handlingar

En polisanställd begärde ut samtliga bokningslistor för sportahallarna på Polishögskolan i Sörentorp. Polismyndigheten avslog begäran. Av avslagsbeslutet framgick att bokningslistorna hade skapats av personalen i receptionen på polishögskolan med hjälp av ett internetbaserat bokningssystem. Listorna hade inte skickats till någon utanför myndigheten och tillhörde inte heller något ärende där. Enligt Polismyndigheten rörde det sig inte heller om sådana löpande förda förteckningar som enligt praxis blir allmänna handlingar. Den polisanställde överklagade beslutet men även kammarrätten avslog. Domstolen pekade på att listan inte avsåg inträffade händelser utan bokningar av kommande händelser. Därmed var den inte en allmän handling, konstaterade domstolen, och hänvisade till ett tidigare avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2015 ref. 4).

KR_Sthlm_410_18