Kunde inte överklaga dygnslista på papper

Polismyndigheten avslog en journalists begäran om att få en så kallad dygnslista från polisen i digital form. En dygnslista visar de anmälningar om brott som polisen har upprättat under ett dygn och kruxet i detta fall var att journalisten även ville ha k-numren, det vill säga diarienumren för respektive anmälan. Polisen ville inte lämna ut k-numren digitalt utan skickade i stället listan på papper via post till journalisten. Hon överklagade och yrkade att listans skulle lämnas ut digitalt. Men polisen har ingen sådan skyldighet, konstaterade kammarrätten. Och eftersom journalisten hade fått ut listan på papper hade inte hennes rätt att ta del av handlingen inskränkts. Därför menade kammarrätten att domstolen inte kunde pröva överklagandet och avvisade det.

KR_Sthlm_8251-16

Sekretessundantag oavsett om anmäld delgivits misstanke

Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.

KR_Sthlm_59_18

KR_Sthlm_3492_17

Beslutslogg i polisutredning delvis offentlig

En person fick ut den så kallade slasken i en polisutredning med undantag för beslutsloggen. Loggen är ett slags register med sammanfattande anteckningar, åtgärder och händelser i en utredning. Polismyndigheten menade att loggen innehöll känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden och därför var hemlig. Personen bakom begäran överklagandet avslagsbeslutet till kammarrätten. Domstolen konstaterade att flera uppgifter i loggen avsåg offentligt anställda personer som inte skyddas av den sekretess som gäller enskilda. Vidare innehöll loggen neutrala uppgifter om utredningens fortskridande som det inte heller fanns skäl att hemlighålla. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.

KR_Sthlm_7730_17

Bokningslistor för sporthallar inte allmänna handlingar

En polisanställd begärde ut samtliga bokningslistor för sportahallarna på Polishögskolan i Sörentorp. Polismyndigheten avslog begäran. Av avslagsbeslutet framgick att bokningslistorna hade skapats av personalen i receptionen på polishögskolan med hjälp av ett internetbaserat bokningssystem. Listorna hade inte skickats till någon utanför myndigheten och tillhörde inte heller något ärende där. Enligt Polismyndigheten rörde det sig inte heller om sådana löpande förda förteckningar som enligt praxis blir allmänna handlingar. Den polisanställde överklagade beslutet men även kammarrätten avslog. Domstolen pekade på att listan inte avsåg inträffade händelser utan bokningar av kommande händelser. Därmed var den inte en allmän handling, konstaterade domstolen, och hänvisade till ett tidigare avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2015 ref. 4).

KR_Sthlm_410_18

Beslagtagna datafiler var inkomna handlingar

En person begärde hos Polismyndigheten att få ta del av ett antal filer som hade funnits på hårddiskar som tagits i beslag i en utredning. En domstol hade förklarat hårddiskarna förverkade och därefter hade de förstörts. Men polisen hade gjort spegelkopior av filerna och de fanns kvar på en server hos myndigheten. Polisen bedömde att filerna inte var allmänna handlingar eftersom de kom från handlingar som hade förverkats och förstörts efter ett domstolsbeslut och avslog därför hans begäran. Personen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten hänvisade till att beslutet om förverkande innebar att polisen inte längre fick lämna ut innehållet på spegelkopiorna. Personen gick vidare till HFD och fick rätt. HFD konstaterade att tryckfrihetsförordningen ”…är grundlag och innehåller inte några bestämmelser som föreskriver undantag från regleringen om allmänna handlingars offentlighet såvitt avser handlingar som en myndighet har tagit i beslag (jfr RÅ 1987 not. 150 och RÅ 1990 not. 147)”. Domstolen menade också att en ”…kopia av en allmän handling blir även den allmän handling eftersom kopian bara utgör ytterligare ett exemplar av det informationsinnehåll som finns lagrat på den fysiska informationsbäraren, t.ex. ett papper eller en hårddisk”.

HFD_2687_17

Dygnslistor innehöll mer än enstaka personuppgifter

Enligt polisdatalagen kan polisen lämna ut enstaka personuppgifter på medium för automatiserad behandling. Men så kallade dygnslistor över dagens begångna brott som polisen dagligen lämnade ut till massmedia kunde inte ses som utlämnande av enstaka uppgifter. Det menade Datainspektionen i ett vägledande yttrande till polisen. Datainspektionen pekade på mängden personuppgifter i varje enskild dygnslista, samt till att listorna lämnades ut regelbundet och systematiskt. Dygnslistorna innehöll bland annat diarienummer (K-nummer), vilket Datainspektionen menar är en personuppgift. Utöver K-nummer innehöll listorna även brottskod, län, kommun och brottsdatum. Listorna skrevs ut från Rationell anmälningsrutin, RAR.

DI_1808_16

Larmoperatörs namn hemlighölls på fel grund

En person begärde ut namnet på en larmoperatör vid polisen som han hade pratat med vid en händelse. Polisen sekretessbelade operatörens namn med hänvisning till OSL 39:3 2 st.  Personen överklagade. Kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessregeln inte tar sikte på namnuppgifter och återförvisade ärendet till polisen för prövning av om larmoperatörens namn var hemligt enligt första stycket i samma paragraf, det vill säga på den grunden att operatören riskerade att utsättas för våld eller annat allvarlig men om uppgiften lämnades ut.

KR_Stockholm_7001_17

Överklagat beslut_7001_17

Nedlagd förundersökning inte hemlig för försäkringsbolag

Ett försäkringsbolag begärde ut uppgifter ur fem nedlagda förundersökningar för att bedöma om målsäganden hade rätt till ersättning från överfallsskyddet i hennes hemförsäkring. Polisen avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande skulle försvåra förundersökningen om den togs upp igen. Bolaget överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Bolaget gick vidare till dåvarande Regeringsrätten som däremot gav bolaget rätt med följande motivering: ”Enbart det förhållande att en förundersökning, som har lagts ned med motiveringen att den inte givit spaningsresultat, skulle kunna komma att återupptas om nya uppgifter kommer fram och att ett återupptagande av utredningen i sådant fall skulle kunna försvåras av ett utlämnande av uppgifterna, utgör inte tillräcklig grund för att hemlighållande av uppgifterna.”

RA_2003_not_174

Ingen försvarssekretess för polisens ingripandemeddelanden

En person begärde hos polismyndigheten att få ta del av ingripandemeddelanden som upprättats under natten mellan den 28 februari och 1 mars 1986. Polismyndigheten lämnade ut meddelandena men maskerade signaturerna på dessa med hänvisning till försvarssekretess. Enigt polisen röjde signaturerna namnen på ett antal personer som arbetade vid polismyndighetens sambandscentral och dessa personer hade viktiga uppgifter inom totalförsvaret. Sökanden överklagade ändå upp till Regeringsrätten som undanröjde polismyndighetens beslut. Domstolen ansåg inte att uppgifterna skyddades av försvarssekretess. För det första hade nästan alla signaturer redan lämnats ut till sökanden i ett annat utlämnandeärende. För det andra avsåg ingripandemeddelandena en mycket begränsad tidsperiod för flera år sedan.

RA_1991_not_93

Offentligt vilka poliser som önskar delpension

En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.

KR_Sthlm_253_17

Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.

Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.

KR_Stockholm_2418_17