Offentligt vilka poliser som önskar delpension

En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.

KR_Sthlm_253_17

Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.

Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.

KR_Stockholm_2418_17

Porträttbilder på intranät allmänna handlingar

Fotografier på anställda som finns i ett bildgalleri på en myndighets intranät är redan existerande handlingar med ett bestämt innehåll. De är alltså färdiga elektroniska handlingar, konstaterade kammarrätten i denna dom. Statens institutionsstyrelse hade därför gjort fel som avslog en begäran om att ta del av fotografierna med hänvisning till att de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till myndigheten för sekretessprövning av fotografierna.

KR_Sthlm_3280_17

Fick inte veta när mejl hade raderats

En person begärde ut 119 mejl som hade skickats mellan Luleå kommun och kommunikationsföretaget Vinter. I ett avslagsbeslut fick sökanden veta att 22 av mejlen hade raderats. Hon begärde då uppgifter om vid vilken tidpunkt mejlen hade raderats. Kommunen avslog begäran nummer två och sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen fastställde kommunens beslut med hänvisning till att de begärde uppgifterna inte fanns i kommunens e-postlogg och inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

KR_Sundsvall_2996-16

Kommun skyldig ta fram mejl med ordet ”tiggare”

En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut mejl som politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige skickat under en viss tidsperiod och som innehöll vissa ord. De aktuella orden var tiggare, tiggeri, tiggar- (valfri ändelse), hemlös, hemlösa, hemlöshet, zigenar- (valfri ändelse), romer, uteliggare och missbrukare. Kommunen avslog med hänvisning till att mejlen inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan önskade ta del av de enskilda mejlen, det vill säga ett antal färdiga elektroniska handlingar. Kommunen hade alltså avslagit begäran på felaktiga grunder. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för ny prövning.

KR_Goteborg_514_15

Kommunen gjorde en sökning utifrån journalistens önskemål och den visade att 13 politiker hade skickat sammanlagt 171 mejl som innehöll de uppräknade orden. Kommunen bedömde att 25 av dessa mejl vara allmänna handlingar och lämnade ut dem till journalisten. Kommunen ansåg att övriga mejl inte vara allmänna handlingar därför att de,
1. avsåg mejl av privat karaktär,
2. avsåg mejl som avsändaren sänt i annan egenskap än som företrädare för kommunstyrelsen eller fullmäktige som myndigheter,
3. eller avsåg mejl som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen.
Journalisten överklagade återigen. Kammarrätten återförvisade ärendet på nytt eftersom kommunen inte prövat om mejlen som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen ändå var allmänna handlingar därför att de var färdigställda.

KR_Goteborg_2326_15

Kommunen prövade ärendet en tredje gång och kom fram till att mejlen som bara skickats intern inom kommunstyrelsen inte heller vara allmänna handlingar på den grunden att de blivit färdigställda. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut.

KR_Goteborg_4111_15

E-postloggar inte färdiga e-handlingar

En person begärde ut e-postloggar för samtlig 65 anställda vid Konsthögskolan ett år tillbaka i tiden. Myndigheten avslog begäran eftersom den var allt för arbetskrävande. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen konstaterade att de begärda loggarna inte kunde betraktas som färdiga elektroniska handlingar utan att det rörde sig om sammanställningar av uppgifter (potentiella handlingar). Frågan blev då om dessa sammanställningar kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Det tyckte inte kammarrätten eftersom e-postloggarna för samtliga anställda skulle ta mer än tio timmar att sammanställa.

KR_Sthlm_4558_15

HFD: Fyra till sex timmars arbete inte rutinbetonat

En journalist begärde hos Skatteverket att få ut uppgifter om personnummer på samtliga personer som utvandrat från Sverige till Estland, Lettland och Litauen under åren 2009-2013. Skatteverket avslog med motiveringen att det skulle krävas 4-6 timmars arbete med programmering och kvalitetskontroller för att få fram en läsbar sammanställning. Efter överklagande fastställde HFD beslutet med hänvisning till att den beräknade arbetsinsatsen gick utöver vad som kan anses utgöra en begränsad
arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Sammanställningen kunde alltså inte göras med rutinbetonade åtgärder och var därför inte en allmän handling hos myndigheten.

HFD_4266_14

KR Jönköping 2090-14

En företrädare för en snöskoterorganisation begärde ut en sammanställning av uppgifter ur vägtrafikregistret men fick avslag av Transportstyrelsen. Av integritetsskäl får myndigheten bara använda vissa specificerade sökbegrepp vid sökning i registret. Den aktuella sammanställningen krävde ett sökbegrepp som inte fanns med bland de tillåtna. Myndigheten hade alltså inte befogenhet att göra sammanställningen och den var därmed inte en förvarad handling hos myndigheten. Kammarrätten fastställde Transportstyrelsens avslagsbeslut efter överklagande.

KR_Jonkoping_2090_14

JO 1061-13

En företrädare för Sverigedemokratisk ungdom, SDU, begärde hos Ungdomsstyrelsen att få ett diarium som visade till vilka personer myndigheten lämnat ut SDU Stockholms medlemsförteckning. Ungdomsstyrelsen behandlade begäran som en begäran om uppgifter ur en allmän handling, vilket fick till följd att myndighetens beslut att maska namnen på mottagarna inte gick att överklaga. JO var kritisk och menade att SDU-företrädaren hade begärt en sammanställning av uppgifter ur myndighetens diarium, det vill säga en potentiell handling. Myndigheten borde därför ha fattat ett överklagbart beslut om detta.

JO prövade sedan om Ungdomsstyrelsen hade haft stöd för att maskera namnen på de personer som begärt och fått ut medlemsförteckningen. JO slog till att börja med fast att tanken är att myndigheters diarium ska vara allmänt tillgängliga. Om det hade funnits skäl att sekretessbelägga namnen borde dessa inte ha förts in i diariet. JO underkände därefter samtliga grunder för sekretess som Ungdomsstyrelsen tagit upp i sitt avslagsbeslut.

JO_1061_13

Se även KR Sthlm 784-13.

JO 3341-13

Om någon begär ut en sammanställning av uppgifter ur en databas eller någon annan form av upptagning ska myndigheten skyndsamt avgöra om sammanställningen kan göras med rutinbetonade åtgärder och därmed är en potentiell handling (se TF:2:3 2 st). JO kritiserade Säpo för att myndigheten dröjt mer än sju månader med att underrätta en journalist om att en sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

JO_3341_13

KR Jönköping 3943-12

En spegelkopia av en beslagtagen hårddisk i en polisutredning är en elektronisk handling som har ett bestämt och fixerat innehåll. Det krävs ingen sammanställning av uppgifter för att skapa handlingen och därför anses  handlingen förvarad hos myndigheten oavsett om myndigheten kan göra den tillgänglig med rutinbetonade åtgärder eller inte. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

KR_Jonkoping_3943_12