Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: priser
Möbelpriser var offentliga
Prisuppgifter i två anbud som hade kommit in till Polismyndigheten i en upphandling av kontorsmöbler var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det fanns ingen särskild anledning att anta att enskilda skulle lida skada av ett utlämnande.
Advokatbyrås timpris var hemligt
Det timpris som Karlskoga kommun betalade till en advokatfirma för juridisk rådgivning var hemligt, ansåg kammarrätten i den här domen. Domstolen tog hänsyn till att advokatbyrån hade begärt att timpriset skulle hemlighållas eftersom det var ”affärskritiskt” om uppgiften lämnades ut. Sökanden kunde därför inte få ut avtalet mellan advokatbyrån och kommunen i den del som visade det avtalade timpriset.
Förklaring till lågt pris var hemlig i anbud
Uppgifter om referensuppdrag och en förklaring till onormalt låga priser var hemliga i ett anbud gällande bemanningstjänster åt Trelleborgs kommun. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Uppgifter angående kunder anses typiskt sett vara företagshemligheter och uppgifter om prissättning är ett viktigt konkurrensmedel, motiverade kammarrätten sin bedömning.
Statligt verk betraktades som ”enskild”
Kammarrätten bedömde att Luftfartsverket, LFV, kunde betraktas som en ”enskild” i OSL:s mening när myndigheten ”såsom anbudsgivare i en offentlig upphandling, agerat inom ramen för en affärsdrivande verksamhet på en öppen marknad.” Därmed kunde prisuppgifter i LFV:s anbud i en upphandling av ”flygtrafiktjänst och MET” vid Halmstads flygplats skyddas med stöd av OSL 31:16. Kammarrätten bedömde att prisuppgifterna var hemliga eftersom ett offentliggörande kunde göra det svårt för LFV att använda samma ”prisöverväganden” i en framtida upphandling. Enligt kammarrätten kunde det ”…inte heller uteslutas att det är möjligt att av prisuppgifterna utläsa den prissättningsstrategi som använts.”
Timpriser i avtal offentliga
En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut avtal mellan kommunen och två företag som hyr ut socialsekreterare och socionomer. Journalisten fick ut avtalen men kommunen hade maskerat uppgifter om konsulternas namn, personnummer samt timpriset för deras tjänster. Journalisten överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Kammarrätten fastställde kommunens beslut att sekretessbelägga konsulternas personnummer. Den sekretess som gäller i myndigheters personaladministrativa verksamhet enligt OSL 39:3 2 st omfattar inte bara anställda utan också inhyrd personal, ansåg domstolen. Däremot slog domstolen fast att uppgifter om konsulternas namn och timpriser skulle lämnas ut.
Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga
Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.
Prisuppgifter i avtal hemliga
Två personer begärde hos Skånetrafiken att få del av avtal och korrespondens mellan Skånetrafiken och företaget Clear Channel Sverige AB gällande upplåtelse av reklamplatser. Skånetrafiken lämnade ut handlingarna med undantag för samtliga avtalade priser. Skånetrafiken menade att ett utlämnande av prisuppgifter skulle kunna skada Clear Channels konkurrenskraft i framtida upphandlingar.
De båda sökande överklagade men kammarrätten gick på Skånetrafikens linje och avslog. Kammarrätten hänvisade till att det i ett av avtalen fanns en paragraf där parterna förband sig att inte lämna ut avtalet till tredje man.
En av de sökande tog ärendet vidare till dåvarande Regeringsrätten som konstaterade att två av de aktuella avtalen hade slutits för mer än fem år sedan, vilket innebar att sekretessen i den åberopade sekretessregeln inte längre gällde för dessa. Vad gällde det tredje avtalet delade Regeringsrätten kammarrättens bedömning och avslog.