Detaljerade prisuppgifter var hemliga

Detaljerade prisuppgifter i ett vinnande anbud i en upphandling var hemliga även efter att upphandlingen hade avslutats. Det bedömde kammarrätten i den här domen som gällde en upphandling i Simrishamns kommun. Enligt kammarrätten fast det ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna från det berörda företaget om att ett utlämnande skulle skada företagets konkurrenskraft i en framtida upphandling inom samma område.

Pris för att hyra reklamplats var hemligt

Uppgifter som visade vad reklamföretaget Wennergren-Williams betalade SJ för reklamplatser var hemliga, enligt den här domen i Regeringsrätten. Både SJ och bolaget kunde skadas om sådana uppgifter blev kända. Det här mot bakgrund av att priset i stort sett var det enda som skilda olika reklamföretag åt i konkurrensen om reklamplatserna.

Avtal med prisuppgifter var hemliga

Bolaget Svenska datacentralen begärde ut avtal som Göteborgs servicenämnd, genom sitt ADB-kontor, hade tecknat med två av bolagets konkurrenter. Servicenämnden avslog och Svenska datacentralen överklagade. Kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att avtalen, som bland annat innehöll uppgifter om priser och andra villkor, omfattades av affärssekretess. ADB-kontoret utförde inte bara ADB-tjänster åt Göteborgs kommun och dess bolag utan konkurrerade även på den öppna marknaden om kontrakt på liknande tjänster i andra kommuner. Ett utlämnande av avtalen kunde antas skada ADB-kontoret i förhållande till konkurrenterna, enligt kammarrätten. Dessutom kunde ADB-kontorets avtalsparter skadas om avtalen lämnades ut till ett bolag som var konkurrent till dem. Svenska datacentralen överklagade till Regeringsrätten men fick avslag även där.

Á-prislistor hemliga i ett fall – offentliga i ett annat

Ett företag begärde ut á-prislistor och mängdförteckningar i anbud som hade kommit in till Vägverket från Vägverket produktion respektive NCC. Vägverket avslog begäran. Företaget överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fann att handlingarna i Vägverket Produktions anbud var hemliga med stöd av den sekretess som skyddar myndigheters affärsförhållanden. Det här eftersom ett utlämnande kunde antas gynna Vägverket Produktions konkurrenter. Däremot ansåg kammarrätten att handlingarna i NCC:s anbud kunde lämnas ut eftersom NCC inte hade anfört några skäl för att handlingarna skulle behandlas konfidentiellt.

KR_Sundsvall_642_03

Möbelpriser var offentliga

Prisuppgifter i två anbud som hade kommit in till Polismyndigheten i en upphandling av kontorsmöbler var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det fanns ingen särskild anledning att anta att enskilda skulle lida skada av ett utlämnande.

KR_Goteborg_1635_06

Advokatbyrås timpris var hemligt

Det timpris som Karlskoga kommun betalade till en advokatfirma för juridisk rådgivning var hemligt, ansåg kammarrätten i den här domen. Domstolen tog hänsyn till att advokatbyrån hade begärt att timpriset skulle hemlighållas eftersom det var ”affärskritiskt” om uppgiften lämnades ut. Sökanden kunde därför inte få ut avtalet mellan advokatbyrån och kommunen i den del som visade det avtalade timpriset.

KR_Goteborg_2691_18

Anbudssammanställning var offentlig

Lunds energiverk vägrade lämna ut en sammanställning av inkomna anbud i en upphandling av 1.200 elmätare. Av sammanställningen framgick bland annat namnet på respektive leverantör, erbjudet fabrikat och styckpris. Lunds energiverk menade att ett utlämnande av dessa uppgifter skulle innebära skada för verket vid kommande upphandlingar. Bolaget hävdade rent av att sekretess var en förutsättning för en fortsatt låg prisnivå. Flera leverantörer ställde också krav på sekretess, förklarade energiverket. Sökanden överklagade beslutet ända upp till Regeringsrätten. Domstolen menade att Lunds energiverks skäl för sekretess var allmänt hållna och tyckte inte att man kunde anta att energiverket skulle skadas av ut utlämnande. Det fanns inte heller någon särskild anledning att befara att leverantörerna skulle lida skada, enligt domstolen. Regeringsrätten beslutade att anbudssammanställningen skulle lämnas ut.

RA_1991_ref_56

Timpriser i avtal offentliga

En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut avtal mellan kommunen och två företag som hyr ut socialsekreterare och socionomer. Journalisten fick ut avtalen men kommunen hade maskerat uppgifter om konsulternas namn, personnummer samt timpriset för deras tjänster. Journalisten överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Kammarrätten fastställde kommunens beslut att sekretessbelägga konsulternas personnummer. Den sekretess som gäller i myndigheters personaladministrativa verksamhet enligt OSL 39:3 2 st omfattar inte bara anställda utan också inhyrd personal, ansåg domstolen. Däremot slog domstolen fast att uppgifter om konsulternas namn och timpriser skulle lämnas ut.

KR_Goteborg_226_17

Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga

Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.

RA_2007_not_154

Prisuppgifter i avtal hemliga

Två personer begärde hos Skånetrafiken att få del av avtal och korrespondens mellan Skånetrafiken och företaget Clear Channel Sverige AB gällande upplåtelse av reklamplatser. Skånetrafiken lämnade ut handlingarna med undantag för samtliga avtalade priser. Skånetrafiken menade att ett utlämnande av prisuppgifter skulle kunna skada Clear Channels konkurrenskraft i framtida upphandlingar.

De båda sökande överklagade men kammarrätten gick på Skånetrafikens linje och avslog. Kammarrätten hänvisade till att det i ett av avtalen fanns en paragraf där parterna förband sig att inte lämna ut avtalet till tredje man.

En av de sökande tog ärendet vidare till dåvarande Regeringsrätten som konstaterade att två av de aktuella avtalen hade slutits för mer än fem år sedan, vilket innebar att sekretessen i den åberopade sekretessregeln inte längre gällde för dessa. Vad gällde det tredje avtalet delade Regeringsrätten kammarrättens bedömning och avslog.

RA_2006_not_103