Studentadresser skulle lämnas ut för reklamutskick

Dåvarande Regeringsrätten bestämde att ett utdrag ur Centrala studiestödsnämndens register över mottagare av studiemedel (namn och adress) kunde lämnas ut till Mecenat AB. Bolaget tänkte använda uppgifterna för att skicka ett rabattkort avsett för studenter. Bolaget hade ett berättigat intresse av att behandla personuppgifterna på det aktuella sättet, konstaterade domstolen. Det intresset vägde också över integritetsintresset för de berörda mottagarna av studiemedel. Vid den avvägningen tog domstolen hänsyn till att bolaget bara tänkte göra ett utskick per termin, att det inte fanns något som tydde på att innehållet i utskicken skulle vara integritetskränkande, att uppgifterna som bolaget begärde ut inte var känsliga och att studiemedelsmottagarna hade rätt att säga nej till direktmarknadsföring om de så önskade.

RA_2002_ref_54

Foderproducent fick ut mjölkbönders adresser

Dåvarande Regeringsrätten konstaterade att Jordbruksverkets adressregister över mjölkproducenter kunde lämnas ut till Danisco Sugar AB som ville använda uppgifterna för att marknadsföra sina foderprodukter. Enligt domstolen fanns det inte skäl att tro att bolaget skulle använda uppgifterna i strid mot personuppgiftslagen, PUL. Domstolen konstaterade att bolagets behov av att marknadsföra sina produkter var ett berättigad intresse enligt personuppgiftslagen. Och det intresset vägde över mjölkproducenternas integritetsintresse. Det här eftersom det var fråga om marknadsföring riktad till näringsidkare, att uppgifterna i fråga inte kunde bedömas som känsliga och att mjölkproducenterna kunde motsätta sig att personuppgifterna användes för direktmarknadsföring.

RA_2001_ref_68

Fick inte ut lista med fuskare

Universitets- och högskolerådet, UHR, vägrade lämna ut en lista med 51 personer som hade skrivit högskoleprovet men blivit utan resultat på grund av fusk. Myndigheten hänvisade till vad som hände senast myndigheten lämnad ut liknande uppgifter – då blev fuskarna uthängda på nätforumet Flashback. Det spelade ingen roll att sökanden i det nu aktuella fallet uppgav att han skulle använda uppgifterna för privat bruk. Sökanden överklagade till kammarrätten som fastställde UHR:s sekretessbeslut. Kammarrätten bedömde, i likhet med UHR, att uppgifterna skulle komma att användas i strid mot personuppgiftslagen och därmed var sekretessbelagda.

Sökanden hade uppgett att han var bosatt i Norge, vilket hade betydelse för om han omfattades av personuppgiftslagen. Lagen gäller bara personuppgiftsansvariga som är etablerade i Sverige. Men kammarrätten tyckte inte att det fanns bevis för att sökanden verkligen var bosatt i Norge och  inte i Sverige.

KR_Sthlm_8316_16

HFD 3695-14

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, gav ett norskt företag rätt att få ut Socialstyrelsens register över samtliga legitimerade sjuksköterskor. Socialstyrelsen och kammarrätten menade att uppgifterna var sekretessbelagda eftersom det norska företaget tänkte använda dem på ett sätt som strider mot personuppgiftslagen, PUL. Men HFD konstaterar att PUL inte gäller för företag som är etablerade i utlandet. Därmed kan inte det norska företagets kommande behandling av uppgifterna strida mot den lagen.

HFD_3695_14