Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: raderade mejl
Covidmörkning fick JO-kritik
En journalist begärde ut uppgifter om antal covid-19-smittade inom äldreomsorgen från bland annat kommunerna Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. Kommunerna delade sedan journalistens begäran med övriga kommuner i länet och med region Sörmland. Kommunikationscheferna på de berörda myndigheterna drog upp vissa gemensamma riktlinjer för hur och när begäran skulle besvaras:
”Vi har nu haft ett möte med kommunikationscheferna i länet. Det vi kom fram till:
- Dagens mediebegäran – ska svaras på onsdag (skjuta det framför oss)
- Två alternativa svar: går inte att ge ut då det inte finns som en allmän handling samt för liten kommun – riskerar att avslöja patientsekretessen”
Kommunerna agerade sedan enligt de uppdragna riktlinjerna. Men när detta JO-anmäldes hävdade alla att de hade tagit sina beslut i utlämnandeärendena självständigt. JO tyckte inte att det fanns tillräckliga bevis för motsatsen och riktade ingen kritik mot Nyköping, Oxelösund och Trosa i den delen. I Gnestas fall hade den tillförordnade kommunikationschefen både deltagit i diskussionen om de gemensamma riktlinjerna, uttalat att kommunen ”följer det allmänt sagda” och sedan själv beslutat att inte lämna ut de begärda handlingarna. Mot den bakgrunden ansåg JO att det fanns skäl att tro att hon hade påverkats av den gemensamma riktlinjen snarare än att hon hade gjort en självständig och objektiv rättstillämpning i utlämnandeärendet. Hon fick därför kritik.
JO var också kritisk till vissa uttalanden i den mejväxling som hade förekommit mellan olika chefer när de gemensamma riktlinjerna för utlämnande togs fram. Till exempel kommenterade Trosas kommunchef journalistens begäran med att ”det är förunderligt vad de publicistiska fantomerna vill att vi ska prioritera högst just nu”.
JO kritiserade också att en tjänsteman på Region Sörmland hade tagit bort en mening ur en allmän handling som löd ”det är angeläget att siffrorna inte hamnar i pressen”. Även regiondirektören fick kritik för att ha raderat mejl efter att han tagit emot en begäran om att få ta del av dessa. ”En handling får givetvis inte förstöras när det finns en begäran om att ta del av den som ännu inte har prövats slutligt (se t.ex. JO 1998/99 s. 503), skrev JO.
JO:s övergripande slutsats var att det som hade kommit fram genom utredningen visade på en bristande förståelse och respekt hos personer i ledande befattning i flera av kommunerna och i regionen för den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar. JO uppfattade också en bristande respekt för den viktiga roll som medierna spelar för granskningen av offentlig verksamhet. Diskussionerna som hade förts var olämpliga och JO kunde förstå att det hade uppstått misstankar om att kommunerna och regionen hade velat begränsa insynen i sin verksamhet. Enligt JO fanns det också en risk för en kvarstående misstro mot kommunerna och regionen på grund av det inträffade.
Domstol kan inte kräva att raderade mejl återskapas
Kammarrätten har inget stöd i lagen för att förelägga en myndighet att återskapa raderade mejl från en säkerhetskopia, oavsett om mejlen har raderats felaktigt eller inte. Kammarrätten kan inte heller förelägga den aktuella myndigheten att ange vid vilken tidpunkt respektive mejl har raderats. Det framgår av den här domen.
Fick inte veta när mejl hade raderats
En person begärde ut 119 mejl som hade skickats mellan Luleå kommun och kommunikationsföretaget Vinter. I ett avslagsbeslut fick sökanden veta att 22 av mejlen hade raderats. Hon begärde då uppgifter om vid vilken tidpunkt mejlen hade raderats. Kommunen avslog begäran nummer två och sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen fastställde kommunens beslut med hänvisning till att de begärde uppgifterna inte fanns i kommunens e-postlogg och inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.
Felaktigt raderade mejl ska återskapas
Säkerhetskopior av e-postmeddelanden blir inte allmänna handlingar även om originalen raderats i strid med gallringsreglerna. Däremot har myndigheten en skyldighet att så långt som möjligt återskapa felaktigt raderade handlingar från säkerhetskopierat material och sedan pröva om dessa kan lämnas ut. Det framgår av två domar i HFD. En advokat och en journalist hade drivit frågan till högsta instans men det blev avslag i båda målen. HFD konstaterade att mejlen som begärts ut i dessa fall inte hade återskapats av de berörda myndigheterna, trots att originalen sannolikt raderats felaktigt. Handlingarna fanns alltså enbart som sådana säkerhetskopior som inte är allmänna handlingar.
KR Sthlm 752-14
En journalist begärde ut en mejlväxling mellan kommunstyrelsens ordförande i Uppsala och ett it-företag. Kommunen avslog bland annat därför att mejlen var raderade. Journalisten överklagade till kammarrätten och påpekade att mejlen fanns sparade på backup-band. Kammarrätten kom fram till att syftet med banden var att kunna återskapa information som gått förlorad till exempel på grund av tekniskt fel. Det var alltså fråga om sådana säkerhetskopior som inte är allmänna handlingar enligt TF 2:13 2 st.