Bakläxa för Kriminalvården om försvarssekretess i internrevisionsrapport

Kriminalvårdens beslutade i fjol – efter en begäran från en journalist – att hemlighålla en tidigare utkommen internrevisionsrapport om myndighetens rekrytering, med hänvisning till försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL. Det godtas dock inte utan vidare av Kammarrätten i Jönköping. Beslutet att inte lämna ut handlingen i någon del bygger på en alltför svepande bedömning där myndigheten inte närmare har övervägt vilka typer av uppgifter det är fråga om, anser domstolen. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna i rapporten visserligen kan sägas röra sådan verksamhet som avses i lagrummet, men påminner samtidigt om att bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, med presumtion för offentlighet. Det blir nu upp till Kriminalvården att sekretesspröva handlingen på nytt.

Journalisten betonade i sitt överklagande i fallet att det handlade om en äldre rapport som knappast återspeglar aktuella förhållanden, vilket ytterligare talar emot Kriminalvårdens bedömning.

Nyfiken hade rätt att få ut uppgift

En person vände sig till Försäkringskassan och begärde att få veta vem som var arbetsgivare åt en annan person. Bakgrunden till begäran var enligt sökanden ”nyfikenhet”. Försäkringskassan ansåg att uppgiften var sekretessbelagd och avslog.

Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att en uppgift om arbetsgivare är harmlös typiskt sett. Att personen hade begärt ut den av nyfikenhet gjorde inte att det fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle leda till men för den berörda.

Arbetsgivare kan vara hemlig om journalist frågar

En journalist vände sig till Försäkringskassan för att ta reda på vilka arbetsgivare två personer hade. Myndighet avslog begäran med hänvisning till att personerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut.

Journalisten överklagade och kammarrätten skrev följande i sina domskäl:

”En uppgift om vilken arbetsgivare som finns registrerad hos Försäkringskassan för en viss person är dock av sådan art att den typiskt sett måste betraktas som harmlös och som därför i normalfallet inte behöver hållas hemlig”.

Men eftersom sökanden hade begärt ut uppgifterna i egenskap av journalist på TV4Nyheterna fanns det skäl att göra en närmare prövning av riskerna med ett utlämnande, ansåg kammarrätten. Domstolen skickade därför tillbaka ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.

RÅ 1997 not. 32

En journalist hade rätt att få ut registreringsnumret för rikspolischefens förmånsbil från Rikspolisstyrelsen. Regeringsrätten konstaterade att varken uppgiftens art eller omständigheterna i det aktuella fallet talade för att ett utlämnande skulle leda till att rikspolischefen utsattes för våld eller annat allvarlig men.

RA_1997_not_32

RÅ 1981 2:34 I

En person som drev ett inkassoföretag hade inte rätt att få ut uppgifter från Försäkringskassan om en skuldsatt persons arbetsgivare och arbetsgivarens telefonnummer. Regeringsrätten hänvisade till förarbetena som säger att men ska anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde även om åtgärden i och för sig är helt laglig och accepterad.

RÅ 1994 ref. 91

Regeringsrätten slog fast att en man hade rätt att få ut en handling från Försäkringskassan som innehöll en uppgift om hans tidigare hustrus bostadsadress i utlandet. Att
långvariga och djupgående motsättningarna mellan de tidigare makarna leder till att kvinnan sannolikt uppfattar varje kontakt med mannen som obehaglig kan
inte anses vara liktydigt med att hon lider men, konstaterade Regeringsrätten. Den tillämpliga sekretessregeln hade ett rakt skaderekvisit.

RA_1994_ref_91