Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: säkerhetspolisen
RR 1516-10
Dåvarande Regeringsrätten gav forskaren Birgitta Almgren rätt att ta del av Säpos material om ett antal svenskar som misstänktes för samarbete med östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Materialet utlämnades med förbehåll om att Birgitta Almgren inte fick avslöja personernas identitet. Regeringsrätten tog hänsyn till att Östtyskland inte längre existerar som stat, att Tyskland offentliggjort stora delar av Statis arkiv samt att delar av Säpos matieral offentliggjorts i riksdagen samt av Säpo själv.
KR Stockholm 6206-11 och KR Stockholm 7127-11
Två personer, som känt sig utpekade som Stasiagenter i forskaren Birgitta Almgrens bok ”Inte bara spioner”, begärde att få ta del av materialet om dem själva som Säpo lämnat ut till Birgitta Almgren. Säpo avslog begäran och Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet. Domstolen konstaterade att Birgitta Almgren genom en dom i dåvarande Regeringsrätten (mål nr 1516-10) fått ta del av uppgifterna för forskningsändamål, ett ställningstagande som fick ses som ett undantag från den sekretess som normalt gäller för underrättelseuppgifter. Det innebar inte att underrättelsesekretessen upphört att gälla i förhållande till de omskrivna personerna själva, menade domstolen.
KR Sthlm 1965-11
Säpo vägrade lämna ut hela den händelserapport som upprättats vid Länskommunikationscentralen efter att tidigare S-ledaren Mona Sahlin utlöst sitt personlarm. Det här med hänvisning till förundersökningssekretess och sekretess till skydd för enskilda. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet. Det var i februari 2011 som Sahlin larmade sedan en okänd person hade ryckt i dörren till Sahlins hus i Nacka, vilket ledde till en stor polisinsats.
KR Sthlm 1964-11
Riksarkivet nekade en person att få ut vissa uppgifter ur akterna för två personer som var aktiva inom fredsrörelsen på 1950-talet som underrättelsetjänsten intresserat sig för. Kammarrätten delade myndighetens bedömning att uppgifter om bland annat uppgiftslämnare, arbetsmetoder och beteckningar omfattades av försvars- och underrättelsesekretess.