Offentligt vilka poliser som önskar delpension

En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.

KR_Sthlm_253_17

Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.

Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.

KR_Stockholm_2418_17

Fick inte veta när mejl hade raderats

En person begärde ut 119 mejl som hade skickats mellan Luleå kommun och kommunikationsföretaget Vinter. I ett avslagsbeslut fick sökanden veta att 22 av mejlen hade raderats. Hon begärde då uppgifter om vid vilken tidpunkt mejlen hade raderats. Kommunen avslog begäran nummer två och sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen fastställde kommunens beslut med hänvisning till att de begärde uppgifterna inte fanns i kommunens e-postlogg och inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

KR_Sundsvall_2996-16

E-postloggar inte färdiga e-handlingar

En person begärde ut e-postloggar för samtlig 65 anställda vid Konsthögskolan ett år tillbaka i tiden. Myndigheten avslog begäran eftersom den var allt för arbetskrävande. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen konstaterade att de begärda loggarna inte kunde betraktas som färdiga elektroniska handlingar utan att det rörde sig om sammanställningar av uppgifter (potentiella handlingar). Frågan blev då om dessa sammanställningar kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Det tyckte inte kammarrätten eftersom e-postloggarna för samtliga anställda skulle ta mer än tio timmar att sammanställa.

KR_Sthlm_4558_15

Patientdata var allmänna handlingar

Region Skåne hade tillgång till patientuppgifter från privata vårdgivare genom ett system för sammanhållen journalföring. Kammarrätten bedömde att uppgifterna var förvarade hos och inkomna till regionen och därmed allmänna handlingar. Uppgifterna skulle på begäran lämnas såvida de inte var sekretessbelagda.

KR_Gbg_1919_15

HFD: Fyra till sex timmars arbete inte rutinbetonat

En journalist begärde hos Skatteverket att få ut uppgifter om personnummer på samtliga personer som utvandrat från Sverige till Estland, Lettland och Litauen under åren 2009-2013. Skatteverket avslog med motiveringen att det skulle krävas 4-6 timmars arbete med programmering och kvalitetskontroller för att få fram en läsbar sammanställning. Efter överklagande fastställde HFD beslutet med hänvisning till att den beräknade arbetsinsatsen gick utöver vad som kan anses utgöra en begränsad
arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Sammanställningen kunde alltså inte göras med rutinbetonade åtgärder och var därför inte en allmän handling hos myndigheten.

HFD_4266_14

JO 1061-13

En företrädare för Sverigedemokratisk ungdom, SDU, begärde hos Ungdomsstyrelsen att få ett diarium som visade till vilka personer myndigheten lämnat ut SDU Stockholms medlemsförteckning. Ungdomsstyrelsen behandlade begäran som en begäran om uppgifter ur en allmän handling, vilket fick till följd att myndighetens beslut att maska namnen på mottagarna inte gick att överklaga. JO var kritisk och menade att SDU-företrädaren hade begärt en sammanställning av uppgifter ur myndighetens diarium, det vill säga en potentiell handling. Myndigheten borde därför ha fattat ett överklagbart beslut om detta.

JO prövade sedan om Ungdomsstyrelsen hade haft stöd för att maskera namnen på de personer som begärt och fått ut medlemsförteckningen. JO slog till att börja med fast att tanken är att myndigheters diarium ska vara allmänt tillgängliga. Om det hade funnits skäl att sekretessbelägga namnen borde dessa inte ha förts in i diariet. JO underkände därefter samtliga grunder för sekretess som Ungdomsstyrelsen tagit upp i sitt avslagsbeslut.

JO_1061_13

Se även KR Sthlm 784-13.

KR Sundsvall 2859-12

En journalist begärde ett urval av uppgifter ur Lantmäteriets fastighetsregister som skulle ta 30 timmar att sammanställa enligt myndigheten. Det kunde inte ses som en rutinbetonad åtgärd menade Lantmäteriet som avslog. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde beslutet eftersom sammanställningen skulle kräva en kvalificerad arbetsinsats av olika yrkeskategorier och dessutom var allt för tidskrävande.

KR_Sundsvall_2859_12

KR Sthlm 2747-12

En person ville bland annat veta hur stora belopp som Uppsala kommun hade betalat ut i avgångsvederlag till olika anställda under vissa angivna år. Kommunen nekade med hänvisning till att det krävdes en manuell genomgång av uppgifter i både databaser och pappershandlingar för att sammanställa de begärda uppgifterna. Efter överklagande konstaterade kammarrätten att det inte finns någon skyldighet för myndigheter att sammanställa uppgifter ur olika allmänna handlingar till en ny handling. Enligt domstolen kunde inte heller uppgifterna i databaserna sammanställas med rutinbetonade åtgärder, vilket krävs för att de ska betraktas som en potentiell handling enligt TF 2:3 2 st 2 p.

KR_Sthlm_2747_12

KR Göteborg 5340-11

Elsäkerhetsverket vägrade att lämna ut en förteckning över alla elektriker med viss behörighet eftersom det skulle kräva en omfattande manuell hantering för att sammanställa uppgifterna från myndighetens register. Företaget som begärt ut förteckningen överklagade men fick avslag i kammarrätten som delade myndighetens bedömning sammanställningen inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

KR_Goteborg_5340_11

RÅ 1977 Ab 310

Ett företag hade rätt att få ut registerutdrag från Statistiska centralbyrån, SCB, med både namn och adress för vissa lärare och studenter trots att uppgifterna fanns i olika register och behövde sammanställas. Regeringsrätten pekade på att SCB lagt adressuppgifterna i ett separat register av praktiska skäl och det inte var ett skäl att begränsa allmänhetens tillgång till uppgifterna.

RA_1977_Ab_310