Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde ut e-postloggar för samtlig 65 anställda vid Konsthögskolan ett år tillbaka i tiden. Myndigheten avslog begäran eftersom den var allt för arbetskrävande. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen konstaterade att de begärda loggarna inte kunde betraktas som färdiga elektroniska handlingar utan att det rörde sig om sammanställningar av uppgifter (potentiella handlingar). Frågan blev då om dessa sammanställningar kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Det tyckte inte kammarrätten eftersom e-postloggarna för samtliga anställda skulle ta mer än tio timmar att sammanställa.
Region Skåne hade tillgång till patientuppgifter från privata vårdgivare genom ett system för sammanhållen journalföring. Kammarrätten bedömde att uppgifterna var förvarade hos och inkomna till regionen och därmed allmänna handlingar. Uppgifterna skulle på begäran lämnas såvida de inte var sekretessbelagda.
En journalist begärde ett urval av uppgifter ur Lantmäteriets fastighetsregister som skulle ta 30 timmar att sammanställa enligt myndigheten. Det kunde inte ses som en rutinbetonad åtgärd menade Lantmäteriet som avslog. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde beslutet eftersom sammanställningen skulle kräva en kvalificerad arbetsinsats av olika yrkeskategorier och dessutom var allt för tidskrävande.
En person ville bland annat veta hur stora belopp som Uppsala kommun hade betalat ut i avgångsvederlag till olika anställda under vissa angivna år. Kommunen nekade med hänvisning till att det krävdes en manuell genomgång av uppgifter i både databaser och pappershandlingar för att sammanställa de begärda uppgifterna. Efter överklagande konstaterade kammarrätten att det inte finns någon skyldighet för myndigheter att sammanställa uppgifter ur olika allmänna handlingar till en ny handling. Enligt domstolen kunde inte heller uppgifterna i databaserna sammanställas med rutinbetonade åtgärder, vilket krävs för att de ska betraktas som en potentiell handling enligt TF 2:6 2 st.
Landstinget Dalarna hade inte skäl att neka Karolinska institutet att få del av uppgifter om blodgivare och blodtagare med hänvisning till att det skulle vara till men för de enskilda. Det här mot bakgrund av Karolinska institutet tänkte använda uppgifterna för forskningsändamål. Däremot var det oklart om den efterfrågade sammanställningen av uppgifter skulle kräva allt för stor arbetsinsatts av landstinget. Kammarrätten återförvisade denna fråga till landstinget för ny prövning.