Resultat från urvalstest hemliga

En person som hade sökt men nekats tjänst som gruppchef vid insatsstyrkan inom Polismyndighetens region väst begärde ut uppgifter om de kandidater som hade fått tjänsterna. Det handlade om resultat från begåvnings- och personlighetstest samt från en av de intervjuer som hade genomförts i rekryteringen. Polismyndigheten vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till att ett utlämnande kunde innebära en allvarlig kränkning av de numera anställda gruppchefernas integritet. Personen överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Domstolen bedömde att personen hade ställning som part i rekryteringen men att han kunde tillvarata sin rätt, bland annat vid ett överklagande till Statens överklagandenämnd, genom uppgifter i andra handlingar som han hade fått ut från Polismyndigheten. De begärda test- och intervjuresultaten kunde därför inte lämnas ut enligt reglerna om partsinsyn. De kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_1016_17

IT-incidenter var hemliga

En politiker begärde ut IT-incidentrapporter som hade kommit in till Myndigheten för säkerhetsskydd och beredskap (MSB) från andra myndigheter. MSB lämnade ut rapporterna men med merparten av uppgifterna maskerade. Politikern överklagade till kammarrätten och skrev att fler uppgifter borde kunna offentliggöras, till exempel namnen på de rapporterande myndigheterna och datumangivelser. Dessutom menade hon att vissa uppgifter borde kunna lämnas ut med sekretessförbehåll. Kammarrätten avslog överklagandet. Det framgår inte av domskälen om kammarrätten prövade frågan om sekretessförbehåll.

KR_Gbg_5858_16

Patientuppgifter röjdes för privata läkarsekreterare

JO utdelade allvarlig kritik mot två landsting för att ha röjt sekretessbelagda patientuppgifter genom att lämna ut dem till läkarsekreterare vid ett privat företag. De berörda landstingen anlitade företaget vid arbetstoppar när de egna läkarsekreterare hade svårt att hinna med journalföringen. Arbetet var upplagt så att de privata läkarsekreterare loggade in i landstingets journalsystem via en säker anslutning där de kunde lyssna på inlästa diktat från landstingets läkare och sedan skriva in uppgifterna i patienternas journaler. Uppgifterna lagrades därför aldrig utanför landstingens IT-system.  JO konstaterade att de privata läkarsekreterarna visserligen hade en slags tystnadsplikt som följde av ett avtal med deras arbetsgivare samt de regler som styr personuppgiftsbehandling. Men det var inte tillräckligt eftersom uppgifterna var så integritetskänsliga att bara en straffsanktionerad tystnadsplikt kunde ge ett tillräckligt skydd för patienterna. Enligt JO fanns det inte heller några sekretessbrytande regler som gav landstinget rätt att lämna ut uppgifterna.

JO_3032_2011

Födelsedatum kunde lämnas ut med förbehåll

En SVT-journalist hade rätt att få ut uppgifter om namn, befattning, arbetsort och födelsedatum för samtliga anställda vid Skatteverket. Födelsedatum kunde enligt kammarrätten lämnas ut med ett förbehåll som inskränkte journalistens rätt att sprida eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Kammarrätten överlät åt Skatteverket att utforma förbehållet och bestämma på vilket sätt uppgifterna skulle lämnas ut.

KR_Stockholm_8221_12

JO 1992/93 s. 197 (dnr 145-90)

JO kritiserade i detta beslut två polismyndigheter som lämnat ut kopior av brottsanmälningar till brottsofferjourer med stöd av i förväg beslutade sekretessförbehåll för samtliga personer inom brottsofferjourernas verksamhet. JO slog fast att varje handling måste prövas för sig och att bara anmälningar som innehåller sekretessbelagda uppgifter får omfattas av sekretessförbehåll. Ett beslut om förbehåll måste fattas för varje enskilt utlämnande, enligt JO, och av beslutet ska framgå vilken handling som förbehållet gäller, vem handlingen lämnas ut till och vad förbehållet har för innebörd.

JO_1992_93_s_197

KR Sthlm 5456-14

En journalist från SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut en övervakningsfilm från Husbykravallerna våren 2013 med sekretessförbehåll. Men AB Svenska bostäder som hade filmen nekade och journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att klaganden var journalist och att det därför var troligt att han tänkte sprida filmen vidare. Att journalisten lovade avidentifiera personerna på filmen var inte tillräckligt för kammarrätten. Det gick inte heller att utforma ett sekretessförbehåll som undanröjde risken för de enskilda, enligt domstolen.

KR_Sthlm_5456_14

Se även KR Sthlm 2849-14

KR Sthlm 2849-14

Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:3 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.

KR_Sthlm_2849_14

Se även KR Sthlm 5456-14

RÅ 1990 not. 418

Regeringsrätten underkände två av villkoren i ett sekretessförbehåll som Försvarsmakten ställde upp när myndigheten lämnade ut vitsorden för tre befäl till en person. Enligt de aktuella villkoren behövde personen beställa tid för att komma och ta del av handlingarna och det skulle dessutom ske i närvaro av de berörda befälen. Domstolen konstaterade att villkoren inte var relevanta för att undanröja skaderisken enligt den aktuella sekretessregeln.

RA_1990_not_418

RÅ 2007 not. 45

Migrationsöverdomstolen hade ställt upp ett generellt sekretessförbehåll för alla uppgifter i ett mål. Sökanden överklagade. Regeringsrätten upphävde förbehållet med hänvisning till att Migrationsöverdomstolen måste göra en individuell prövning av varje enskild uppgift eftersom det bara är sekretessbelagda uppgifter som kan omfattas av ett förbehåll.