Läkares namn var inte hemliga

En journalist begärde ut namnen på de läkare som tjänstgjorde vid kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset under april – juni 2017. Landstinget avslog begäran, journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Namnuppgifter omfattas inte av den starkare sekretess som gäller för anställdas personuppgifter vid vissa myndigheter. Det fanns inte heller något som tydde på att ett utlämnande skulle leda till att läkarna utsattes för våld eller annat allvarligt men, enligt kammarrätten. De begärda namnuppgifterna skulle alltså lämnas ut till journalisten.

KR_Jonkoping_2976_17

KR Göteborg 6760-14

En man begärde hos Närhälsan i Hisings backa att få ta del av en ljudupptagning från ett samtal mellan hans  avlidne far och sjukvårdsupplysningen. Samtalet skulle ha skett samma kväll som fadern avled. Närhälsan avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter det att mannen överklagat. Domstolen var oenig men majoriteten menade att uppgifterna kunde kränka “…den frid som bör tillkomma den avlidne”. Domstolen hänvisade till det tillfälle då uppgifterna lämnades och att de lämnades anonymt.

KR_Goteborg_6760_14

Patientdata var allmänna handlingar

Region Skåne hade tillgång till patientuppgifter från privata vårdgivare genom ett system för sammanhållen journalföring. Kammarrätten bedömde att uppgifterna var förvarade hos och inkomna till regionen och därmed allmänna handlingar. Uppgifterna skulle på begäran lämnas såvida de inte var sekretessbelagda.

KR_Gbg_1919_15

KR Göteborg 7223-13

Konsultföretaget BDO Consulting Group granskade Citysjukhuset + 7 i Göteborg på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Det resulterade i en granskningsrapport som fick Västra Götalandsregionen att ifrågasätta om Citysjukhuset levt upp till sitt avtal med regionen. Citysjukhuset + 7 begärde senare ut underlaget till rapporten för att bland annat få reda på vilka journaler som hade granskats av BDO. Västra Götalandsregionen vägrade vid två tillfällen att lämna ut underlaget med hänvisning till att det inte var en allmän handling men fick bakläxa i kammarrätten vid båda tillfällena. Regionen sekretessbelade då istället underlaget enligt OSL 19:9 eftersom ett utlämnande skulle försvaga regionens ställning som part i en kommande rättstvist med Citysjukhuset + 7. I överklagandet hävdade Citysjukhuset + 7 att det inte fanns någon pågående eller förestående rättstvist vid den tid då underlaget togs fram. Men enligt kammarrätten ugjorde underlaget grunden för en möjlig kommande rättstvist därför var det sekretessbelagt.

KR_Goteborg_7223_13

Se även:

KR Goteborg 6082-13

KR Goteborg 4725-13

KR Sthlm 1941-13

En journalist nekades få ut de incidentrapporter som rörde IT-säkerheten för Karolinska universitetssjukhuset under 2012 och 2013. Även uppgiften om antalet rapporter om IT-säkerheten vid sjukhuset var sekretessbelagd. Det slog kammarrätten fast med hänvisning till att ett utlämnande kunde motverka landstingets säkerhetsåtgärder. Landstinget hade bland annat hävdat att en uppgift om antalet IT-incidentrapporter i sig kunde utlösa ett försök att testa myndighetens säkerhetssystem.

KR_Sthlm_1941_13

KR Göteborg 7184-12

Kammarrätten undanröjde Landstinget Värmlands beslut om sekretess för uppgifter i en mejlkorrespondens. Kammarrätten påpekade att den beslutande myndigheten noggrant ska pröva varje uppgift i en allmän handling. Om en uppgift inte kan lämnas ut ska myndigheten precisera vilken skada eller men som ett utlämnande skulle innebära. Det hade inte landstinget gjort, menade kammarrätten, som därmed skickade tillbaka ärendet till landstinget för ny prövning.

KR_Goteborg_7184_12

 

 

JO 1984/85 s. 269

En journalist begärde ut en skrivelse som hade kommit in till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd från en kvinna som hade synpunkter på den sjukvård som hennes mamma hade fått. En registrator lämnade ut skrivelsen efter att ha avidentifierat den genom att ta bort patientens namn och födelsenummer (utom födelseåret) och avsändarens namn och adress. I ett yttrande till JO, som granskade ärendet, skrev en kanslichef vid landstinget att avidentifieringen borde ha gått ett steg längre och även omfattat sådana omständigheter som kunde leda till att en begränsad, redan delvis initierad, krets människor kunde identifiera avsändaren och hennes mamma. JO delade den bedömningen och konstaterade att stor försiktighet är nödvändigt vid prövning av om uppgifter inom hälso- och sjukvården kan hänföras till en enskild person.

JO_1984_85_s_269

KR Sthlm 3592-12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, hade inte stöd för att sekretessbelägga var en anmäld läkare arbetade eller hade arbetat. Det slog kammarrätten fast. Kammarrätten poängterade att det bara är särskilt integritetskänsliga uppgifter som kan sekretessbeläggas enligt den bestämmelse (OSL 25:8 b) som gäller hos ansvarsnämnden.

KR_Sthlm_3592_12