Obduktionsprotokoll var delvis offentligt

Anhöriga till en avliden person begärde ut obduktionsprotokollet men fick avslag från sjukvården som menade att den tekniska beskrivningen i protokollet inte ”…var till gagn för den dödes minne.” De anhöriga överklagade. Kammarrätten konstaterade först att en av de anhöriga inte hade begärt ut handlingen och därför inte kunde överklaga. Hennes överklagande avvisades. Domstolen prövade däremot överklagandet från den andra anhöriga och kom fram till att hon hade rätt att få ut delar av protokollet. Den anhöriga hade redan fått ta del av den avlidnes patientjournal och fått obduktionsresultatet redovisat för sig per telefon. Mot den bakgrunden kunde första sidan i protokollet lämnas ut samt namnen på den personal som hade utfört eller närvarat vid obduktionen som framgick på den fjärde sidan.

KR_Goteborg_2335_18

Patientuppgifter röjdes för privata läkarsekreterare

JO utdelade allvarlig kritik mot två landsting för att ha röjt sekretessbelagda patientuppgifter genom att lämna ut dem till läkarsekreterare vid ett privat företag. De berörda landstingen anlitade företaget vid arbetstoppar när de egna läkarsekreterare hade svårt att hinna med journalföringen. Arbetet var upplagt så att de privata läkarsekreterare loggade in i landstingets journalsystem via en säker anslutning där de kunde lyssna på inlästa diktat från landstingets läkare och sedan skriva in uppgifterna i patienternas journaler. Uppgifterna lagrades därför aldrig utanför landstingens IT-system.  JO konstaterade att de privata läkarsekreterarna visserligen hade en slags tystnadsplikt som följde av ett avtal med deras arbetsgivare samt de regler som styr personuppgiftsbehandling. Men det var inte tillräckligt eftersom uppgifterna var så integritetskänsliga att bara en straffsanktionerad tystnadsplikt kunde ge ett tillräckligt skydd för patienterna. Enligt JO fanns det inte heller några sekretessbrytande regler som gav landstinget rätt att lämna ut uppgifterna.

JO_3032_2011

Omtvistad sambo hade rätt till obduktionsprotokoll

Kammarrätten slog fast att ett obduktionsprotokoll skulle lämnas ut till en advokat som företrädde en kvinna som levt i ett parförhållande med den döde mannen. Kammarrätten konstaterade att kvinnan var väl insatt i den döde mannens ”hälsotillstånd och problematik”. Uppgifterna i protokollet hade inte heller någon betydelse i kvinnans tvist med mannens släktingar om ersättning från mannens livförsäkring. Tvisten gällde huruvida kvinnan var sambo med mannen vid dödsfallet.

KR_Jonkoping_2254_16

KR Göteborg 6760-14

En man begärde hos Närhälsan i Hisings backa att få ta del av en ljudupptagning från ett samtal mellan hans  avlidne far och sjukvårdsupplysningen. Samtalet skulle ha skett samma kväll som fadern avled. Närhälsan avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter det att mannen överklagat. Domstolen var oenig men majoriteten menade att uppgifterna kunde kränka “…den frid som bör tillkomma den avlidne”. Domstolen hänvisade till det tillfälle då uppgifterna lämnades och att de lämnades anonymt.

KR_Goteborg_6760_14

KR Göteborg 7184-12

Kammarrätten undanröjde Landstinget Värmlands beslut om sekretess för uppgifter i en mejlkorrespondens. Kammarrätten påpekade att den beslutande myndigheten noggrant ska pröva varje uppgift i en allmän handling. Om en uppgift inte kan lämnas ut ska myndigheten precisera vilken skada eller men som ett utlämnande skulle innebära. Det hade inte landstinget gjort, menade kammarrätten, som därmed skickade tillbaka ärendet till landstinget för ny prövning.

KR_Goteborg_7184_12

 

 

JO 1984/85 s. 269

En journalist begärde ut en skrivelse som hade kommit in till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd från en kvinna som hade synpunkter på den sjukvård som hennes mamma hade fått. En registrator lämnade ut skrivelsen efter att ha avidentifierat den genom att ta bort patientens namn och födelsenummer (utom födelseåret) och avsändarens namn och adress. I ett yttrande till JO, som granskade ärendet, skrev en kanslichef vid landstinget att avidentifieringen borde ha gått ett steg längre och även omfattat sådana omständigheter som kunde leda till att en begränsad, redan delvis initierad, krets människor kunde identifiera avsändaren och hennes mamma. JO delade den bedömningen och konstaterade att stor försiktighet är nödvändigt vid prövning av om uppgifter inom hälso- och sjukvården kan hänföras till en enskild person.

JO_1984_85_s_269

KR Göteborg 9063-11, KR Göteborg 7250-11

Kammarrätten avslog överklagandena i två mål som gällde personer som begärt ut sina föräldrars medicinska journaler i syfte att använda dem i arvstvister. I båda fallen hade föräldrarna testamenterat eller gett bort egendom till anhöriga i slutskedet av livet, egendom som annars hade tillfallit de klagande i form av arv. Kammarrätten konstaterade att de anhöriga som fått egendom av den avlidne skulle kunna lida men av ett utlämnande.

KR_Goteborg_9063_11

KR_Goteborg_7250_11

KR Jönköping 570-12

En journalist på Alingsås Tidning fick rätt att ta del av ett klagomål mot hemtjänsten i Vårgårda kommun som skickats till en ansvarig i kommunen. Detta enligt en dom i Kammarrätten i Jönköping. Kommunen vägrade att lämna ut handlingen eftersom hemtjänsttagaren som klagomålet rörde skulle kunna identifieras, men domstolen slog fast att brevet kunde lämnas ut sedan vårdtagarens och brevskrivarens namn maskerats.

KR_Jonkoping_570_12

KR Göteborg 3995-10

En person begärde hos smittskyddsläkaren i Skåne att få veta vem som anmält honom som misstänkt smittad. Smittskyddsläkaren avslog begäran och kammarrätten fastställde beslutet. Eftersom det handlade om uppgifter om spridande av smitta så var det uppgifter om den berörda personens hälsotillstånd som skyddades av sekretess. Uppgiften kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll.

KR_Goteborg_3995_10