Statligt skadestånd efter sekretessmiss om bortadopterat barn

En integritetskänslig uppgift om en förälders bortadopterade barn lämnades, på grund av ett registerfel hos Skatteverket, ut efter en inkommen begäran för tolv år sedan. Nu får den drabbade personen 7 000 kronor i statlig ersättning för kränkning. Justitiekanslern (JK) understryker i ett beslut att utlämnandet inneburit ett obehag och att informationen också funnits under lång tid i folkbokföringsdatabasen. Skatteverket har för sin del medgett att det handlat om uppgifter som omfattas av sekretess, och har skyllt på en felaktig registrering som följde med i överföringen av folkbokföringen från kyrkan 1991. Myndigheten ansåg utifrån det att rätten till skadestånd var preskriberat. Den uppfattningen delar dock inte JK, med hänvisning till att uppgifterna i databasen rättades först 2020.

Bakgrunden är en begäran om att få ut samtliga personnummer till den berörde personens barn. Bland dessa uppgifter fanns det bortadopterade barnet, som alltså fortsatt var registrerat på den biologiska föräldern.

Stadsdelsnämnd får rätt till inkomstuppgifter för att eftergranska biståndsutbetalningar

Skatteverkets beslut att neka Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd inkomst- och skatteuppgifter för ett antal biståndssökande personer underkänns i kammarrätten, som betonar att nämndens intresse av att få ut uppgifterna väger tyngre än det enskilda intrång i integriteten som ett utlämnande innebär. Skatteverket har argumenterat för att den sekretess som gäller inom en socialnämnds verksamhet är svagare än sekretessen inom beskattningsverksamheten. Den uppfattningen delas visserligen av kammarrätten, men domstolen betonar samtidigt att uppgifterna har stor betydelse för nämndens uppföljningsarbete.

Inkomst- och skatteuppgifterna ska enligt nämnden användas vid efterkontroller med syftet att upptäcka och återkräva felaktiga utbetalningar i biståndsärenden.

Anteckningar från interna möten var färdigställda

Mötesanteckningar och dagordningar från möten i ränteavdragsgruppen vid Skatteverket var allmänna handlingar, bedömde kammarrätten i dessa domar. Vid mötena deltog anställda på Skatteverket. Kammarrätten tog fasta på att anteckningarna och dagordningarna hade daterats och signerats av en av deltagarna. Dessutom hade handlingarna skickats mellan gruppmedlemmarna. Enligt kammarrätten visade det att handlingarna var färdigställda och därmed allmänna. Ärendet skickades tillbaka till Skatteverket för en sekretessprövning av uppgifterna i handlingarna.

Underkände beslut att sekretessbelägga skattediarium

Handlingarna som fanns i ett ärende om så kallat tredjemansföreläggande vid Skatteverket omfattades av absolut sekretess. Handlingarna i ärendet hade inte heller tillförts det ärende där sökanden var part, vilket betydde att han inte hade rätt till partsinsyn i dessa. Däremot kunde det finnas uppgifter i diariet över handlingarna i ärendet om tredjemansföreläggande som var offentliga. Det bedömde kammarrätten i det här målet. Domstolen fastställde sekretessen för handlingarna i ärendet, men återförvisade ärendet till Skatteverket i den del som gällde diariet.

Skatteverket sekretessprövade det begärde diariet och kom fram till att samtliga uppgifter i detta var hemliga på grund av skattesekretess. Personen överklagade på nytt och fick delvis rätt. Kammarrätten slog fast att flera uppgifter i diariet skulle lämnas ut, bland annat diarienummer och datum.

Fel kräva personnummer av sökande

En person begärde hos Skatteverket att få ut en adressuppgift för ett visst personnummer. Dagen därpå fick han besked från myndigheten att uppgiften var sekretessbelagd. Han begärde då ett överklagbart beslut. Myndigheten svarade att den ”innan beslut skickas” ville ha sökandens personnummer, postadress och information om syftet med hans begäran. När sökanden vägrade med hänvisning till anonymitetsskyddet i TF fick han höra att Skatteverket behövde dessa uppgifter för att pröva sekretessfrågan.

Sökanden JO-anmälde handläggningen. JO konstaterade att uppgifter hos Skatteverket om en persons folkbokföringsadress som regel är offentliga. I det här fallet fanns dock en så kallad sekretessmarkering, vilket innebar att det fanns skäl att anta att uppgifterna var sekretessbelagda. I en sådan situation är det inte fel att, som en del av sekretessprövningen, efterfråga en sökandes identitet och syfte, enligt JO. Men det får inte framställas som ett krav att sökanden lämnar dessa uppgifter för att överhuvudtaget få en prövning och ett överklagbart beslut.

Skattemyndigheten hade också upplyst sökanden om att hans personuppgifter ändå skulle behöva registreras om han överklagade till domstol vid en senare tidpunkt. JO tyckte att upplysningen kunde ifrågasättas eftersom sökanden hade rätt att vara anonym under hela handläggningen hos Skattemyndigheten. I stället kunde den uppfattas som att myndigheten försökte få sökanden att ”att ge upp sin grundlagsskyddade rätt till anonymitet”.

JO var också kritisk till att Skatteverket, i sitt avslagsbeslut, skrev ut personnumret på den person vars bostadsadress sökanden vill ha uppgift om. Personnumret behövdes inte för att uppfylla kravet på beslutsmotivering och det blev ett hinder mot att skicka beslutet med e-post till sökanden.

Handläggningstiden i ärendet var lång och inte förenligt med skyndsamhetskravet i TF, konstaterade JO. Ombudsmannen gav sammanfattningsvis myndigheten allvarlig kritik för hanteringen av ärendet.

HFD: Sekretess för uppgifter på skattekonto

En journalist på DN begärde utskrifter från tidigare statsminister Fredrik Reinfeldts skattekonto samt hans bolags skattekonto för en viss tidsperiod. Skatteverket lämnade ut uppgifter om slutlig skatt, beslut om avdragen skatt, debiterad preliminärskatt, moms att betala eller återfå och arbetsgivaravgifter att betala eller få tillbaka. I övrigt avslogs begäran med hänvisning till skattesekretess och den sekretess som gäller för uppgifter om enskilds ekonomiska förhållanden i skattedatabasen.

Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Han gick då vidare till HFD. Där anförde han att uppgifter om saldon, inbetalningar, tillgodoförda belopp och räntor på ett skattekonto inte kan anses förekomma i en verksamhet som avser ”bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt”. Därmed omfattas dessa uppgifter inte av skattesekretessen. Han tyckte inte heller att uppgifterna var sekretessbelagda med stöd av databassekretessen, eftersom de omfattades av en sekretessbrytande regel.

HFD ansåg att uppgifterna var hemliga enligt regeln om databassekretess och gick därför inte in på om uppgifterna också omfattades av skattesekretess.

Diarienummer var hemliga

En nyhetsbyrå begärde ut beslut från Skatteverket om avregistrering av falska identiteter i folkbokföringen. Skatteverket lämnade ut besluten med ett antal uppgifter maskerade: namn, personnummer, adress, passnummer samt diarienummer.

Nyhetsbyrån invände att diarienummer inte är sådana personliga förhållanden som skyddas av sekretessregeln. Men Skatteverket stod fast vid att även diarienumren var hemliga. Nyhetsbyrån överklagade.

Kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut. Domstolen skrev: ”Uppgifterna kan tillsammans med andra uppgifter bidra till upplysning om vilken person som avses eller ge ledning om var en person vistas”.

Saldo på skattekonto var hemligt

Klaganden menade att saldouppgifter på ett skattekonto har med inbetalning att göra och därför inte omfattas av den skattesekretess som gäller i verksamhet som avser ”bestämmande av” eller ”fastställande av underlag” för skatt. Han ansåg inte heller att uppgifterna omfattades av den sekretess som gäller uppgifter i beskattningsdatabasen.

Kammarrätten lät sig inte övertygas, utan delade Skatteverkets bedömning och avslog överklagandet utan att hämta in de sekretessprövade handlingarna.

Uppgifter på skattekonto var hemliga

En konkursförvaltare begärde ett skattekontoutdrag för ett konkursat bolag som han förvaltade, men nekades av Skatteverket. Uppgifterna ingick i myndighetens verksamhet för bestämmande skatt och omfattades alltså av skattesekretess, ansåg Skatteverket. Myndigheten bedömde också att uppgifterna var en del av beskattningsdatabasen och omfattades av den sekretess som gäller för uppgifter som har tillförts denna.

Konkursförvaltaren överklagade men kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut.

Ingen skattesekretess i ärende om namnändring

Skattesekretessen omfattar inte namnändringsärenden hos Skatteverket. Det slog kammarrätten fast i den här domen.