Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: skatteverket
Kallade handläggare för horor och fick böta
I ett mål om utlämnande av allmänna handlingar i kammarrätten uttalade sig den klagande kränkande om en handläggare vid Skatteverket. Bland annat påstod han att han hade nekats ett beslut av ”Skatteverkets horor genom uppsåtligt lagbrott”. För detta dömde kammarrätten honom för rättegångsförseelse till penningböter på 2.500 kronor.
Uppgifter på skattekonto var hemliga
En journalist på Dagens nyheter begärde en utskrift från tidigare statsminister Fredrik Reinfeldts och hans aktiebolags skattekonton under vissa angivna år. Journalisten fick ut uppgifter om slutlig skatt, beslut om avdragen skatt, debiterad preliminärskatt, moms att betala eller återfå och arbetsgivaravgifter att betala eller få tillbaka. Övriga uppgifter sekretessbelades av Skatteverket.
Journalisten överklagade till kammarrätten. I överklagandet påpekade han att Skatteverket inte hade specificerat vilka uppgifter som hade sekretessbelagts, men han gjorde ett antagande om att det var åtminstone uppgifter om saldo, inbetalningar, tillgodoförda debiterade skatter och avgifter och påförda respektive tillgodoräknade räntor.
Han påpekade att skattesekretessen gäller i verksamhet som avser ”bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt”. Saldouppgifter och uppgifter om ränta på skattekontot ingår inte i sådan verksamhet, enligt honom.
Han menade också att flera av de registrerade uppgifterna på skattekontot utgjorde beslut som därför borde omfattas av det undantag från sekretessen som gäller just uppgifter i Skatteverkets beslut.
Slutligen ansåg han att uppgifterna på skattekontot omfattades av en sekretessbrytande regel i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Enligt lagen får uppgifter om ”registrering enligt skatteförfarandelagen” lämnas ut till en enskild.
Kammarrätten avslog överklagandet och gick helt på Skatteverkets linje. Kammarrätten bedömde att Skatteverkets registrering av uppgifter på skattekontot är ”en integrerad del i myndighetens verksamhet att bestämma skatt” och därmed omfattas av skattesekretessen. Enligt domstolen är skattekontot också en del av beskattningsdatabasen och därför omfattas av den sekretess som gäller specifikt för denna.
Kammarrätten ansåg inte heller att de begärda uppgifterna omfattades av något undantag från sekretessen eller någon sekretessbrytande regel. Enligt domstolen gäller beslutsundantaget bara beslut som innebär att Skatteverket ”skiljt sig från ett beskattningsärende”.
Den sekretessbrytande regeln som innebär att uppgifter om ”registrering enligt skatteförfarandelagen” får lämnas ut syftar, enligt domstolen, inte på alla registrering på skattekontot utan på registreringar enligt 7 kap. skatteförfarandelagen, det vill säga uppgifter om att någon är registrerad som skattskyldig för till exempel moms eller arbetsgivaravgifter.
Kammarrätten fastställde sekretess för skattekonto
Uppgifter på enskildas skattekonton var under lång tid offentliga. År 2019 kom Skatteverket med ett nytt ställningstagande med innebörden att myndigheten i fortsättningen skulle hålla vissa uppgifter hemliga. Det gällde till exempel saldo på kontot, in- och utbetalningar samt uppgifter om indrivning av tidigare beslutade skatter.
Ställningstagandet byggde på en ny tolkning som innebar att uppgifter om in- och utbetalningar samt indrivning av beslutade skatter skulle ses som en del av Skatteverkets verksamhet avseende bestämmande av och fastställande av underlag för skatt. Tidigare hade den typen av uppgifter ansetts falla utanför den verksamheten. Enligt det nya ställningstagandet var uppgifterna även hemliga enligt den bestämmelse som omfattar uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts myndighetens beskattningsdatabas.
Detta mål rörde företaget Advice som hade begärt ut ”aktuellt och fullständigt” kontoutdrag för en enskild person. Skatteverket avslog i linje med det nya ställningstagandet. Någon närmare förklaring till varför indrivning och betalning av beslutade skatter skulle ses som en del av myndighetens verksamhet för bestämmande av skatt gavs inte i beslutet. Det fanns enligt myndigheten inte heller någon tillämplig sekretessbrytande regel som gjorde ett utlämnande möjligt.
Advice överklagande. Kammarrätten delade Skatteverkets bedömning att uppgifterna avsåg bestämmande av skatt och hänvisade i den delen till ett uttalande i förarbetena: ”Inte bara själva taxeringsärendena etc. täcks av uttrycket verksamhet som avser bestämmande av skatt osv. utan också t.ex. registerföring och annan verksamhet som har anknytning till förfarandet, men som saknar ärendekaraktär (prop. 1979/80:2 Del A s. 258)”.
Kammarrätten delade även Skatteverkets bedömning att uppgifterna på skattekontot omfattades av sekretessen som gäller uppgifter om enskilda som har tillförts beskattningsdatabasen. Domstolen gick inte in på frågan om det fanns några tillämpliga sekretessbrytande regler.
Domstol kan inte kräva att raderade mejl återskapas
Kammarrätten har inget stöd i lagen för att förelägga en myndighet att återskapa raderade mejl från en säkerhetskopia, oavsett om mejlen har raderats felaktigt eller inte. Kammarrätten kan inte heller förelägga den aktuella myndigheten att ange vid vilken tidpunkt respektive mejl har raderats. Det framgår av den här domen.
Brottsligt att följa Skatteverkets rutin
JO kritiserade Skatteverkets posthanteringsrutin som innebar att inkommande personadresserad post skulle öppnas av myndigheten även om det inte fanns något medgivande från den tjänsteman som brevet var adresserat till. JO konstaterade att rutinen inte var förenlig med grundlagen och att tjänstemän riskerade straff om de följde rutinen och därmed bröt mot brevhemligheten. Skatteverket menade att rutinen hade införts för att man skulle kunna registrera inkomna allmänna handlingar utan dröjsmål men JO ansåg att det måste lösas på annat sätt.
Tjänsteman vägrade uppge namn – myndigheten kritiseras
I det här beslutet kritiserad JO Skatteverket för att en tjänsteman vid ett av verkets servicekontor vägrat att uppge sitt efternamn. JO konstaterade att en tjänstemans namn bara kan sekretessbeläggas i rena undantagssituationer. JO noterade med viss förvåning att Skatteverket inte ens i sitt svar på JO-anmälan redovisade namnet på den aktuella tjänstemannen.
Pågående skatterevision inte hemlig för den berörde
En person som utreddes av Skatteverket begärde ut handlingarna i utredningen men fick avslag av myndigheten. Skatteverket hänvisade till att utredningen mot personen var en del av ett större projekt där myndigheten granskade utlandstransaktioner. Enligt Skatteverket skulle projektet äventyras om myndighetens planläggningsstrategier röjdes. Personen överklagade beslutet till kammarrätten som gav honom rätt. Domstolen konstaterade att Skatteverket hade påbörjat sin granskning av personen och därför inte kunde anses vara i ett stadium av planläggning inför denna granskning. Domstolen kunde inte heller se att de begärde handlingarna innehöll information som kunde skada andra planerade granskningar i Skatteverket projekt. Handlingarna var därför inte sekretessbelagda enligt den bestämmelse som Skatteverket hade åberopat, det vill säga OSL 17:1. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Skatteverket för prövning av om handlingarna i stället omfattades av sekretess enligt OSL 17:2 eller andra sekretessbestämmelser.
Inhyrd internrevision var fristående
Trafikverkets internrevision fick i uppdrag att utreda om Skatteverkets ledning hade följt gällande lagar och regler i ett visst ärende. Uppdraget byggde på en överenskommelse mellan de båda myndigheterna där Skatteverket betalade för de utredningsresurser som Trafikverket ställde upp med. Syftet med att ta in en extern part för att granska Skatteverkets ledning var att utredningen skulle bli oberoende. En journalist begärde ut de handlingar som hade utväxlats mellan Skatteverket och de personer vid Trafikverkets internrevision som arbetade med utredningen. Journalisten fick avslag men överklagade och fick senare rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att Trafikverkets internrevision var fristående i förhållande till Skatteverket och att handlingar som hade utväxlades mellan de båda myndigheterna därför blev allmänna. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Skatteverket för prövning av om de begärda handlingarna var sekretessbelagda i några delar.
Födelsedatum kunde lämnas ut med förbehåll
En SVT-journalist hade rätt att få ut uppgifter om namn, befattning, arbetsort och födelsedatum för samtliga anställda vid Skatteverket. Födelsedatum kunde enligt kammarrätten lämnas ut med ett förbehåll som inskränkte journalistens rätt att sprida eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Kammarrätten överlät åt Skatteverket att utforma förbehållet och bestämma på vilket sätt uppgifterna skulle lämnas ut.
Kritik mot att hemliga uppgifter mejlades okrypterat
Under en revision av ett bolag skickade Skatteverket okrypterade mejl till bolaget trots att mejlen innehöll sekretessbelagda uppgifter. Myndigheten fick kritik av JO för detta. Bolaget hade visserligen bett Skatteverket kommunicera via mejl men JO ansåg att Skatteverket borde ha upplyst bolaget om att sekretesskyddet då inte kunde garanteras. Dessutom innehöll vissa av mejlen uppgifter om tredje man och de fick i vilket fall som helst inte mejlas enligt JO.