Provbetyg hos Skolverket var offentliga

En förälder begärde ut statistik som visade resultaten vid de nationella proven i matematik för årskurs 9 per skolenhet i Nynäshamn för skolåren 2014/15 och 2015/16. Den begärda handlingen bestod av en lista där varje rad representerade ett prov och innehöll uppgift om aktuell skola samt betyg på provet. Skolverket avslog begäran med hänvisning till statistiksekretess. Föräldern överklagade och skrev att han behövde uppgifterna för att kunna påverka de brister han ser i sitt barns skola. Kammarrätten biföll överklagandet och bestämde att listan skulle lämnas ut. Domstolen hänvisade till att uppgifterna om skolor och betyg inte kunde kopplas direkt till enskilda elever. Uppgifter om provresultat är inte heller typiskt sett känsliga, enligt domstolen, eftersom uppgifter om elevers skolbetyg och andra studieresultat oftast är offentliga. Mot bakgrund av det syfte som föräldern hade uppgett med sin begäran såg domstolen ingen risk för att enskilda skulle lida men av ett utlämnande.

KR_Sthlm_4402_17

Anteckningar om elev var allmänna handlingar

Kammarrätten konstaterade att återkommande anteckningar om en elevs skolarbete som hade delats mellan en specialpedagog och en elevassistent var allmänna handlingar. Anteckningarna fördes i kronologisk ordning och nya uppgifter tillfördes fortlöpande. Mot denna bakgrund bedömde kammarrätten att handlingarna skulle betraktas som sådana journaler som blir allmänna handlingar så snart de har färdigställts för anteckning eller införing.

KR_Sthlm_1428_17

 

Resultat från ombedömda prov var offentliga

En rektor på en skola begärde hos Skolinspektionen att få ta del av de nationella prov i fysik som skolans elever hade gjort och som först hade bedömts av skolans lärare och sedan blivit ombedömda av Skolinspektionens expertlärare. Skolinspektionen prövade hennes begäran som om den gällde en sammanställning av provresultaten från de ombedömda proven och avslog med hänvisning till statistiksekretess. Rektorn överklagade och kammarrätten upphävde Skolinspektionens beslut. Domstolen konstaterade att Skolinspektionen inte hade prövat rektorns begäran i den del som gällde att få del av de ombedömda proven och domstolen återförvisade den delen till Skolinspektionen. Domstolen slog också fast att sammanställningen av resultaten från de ombedömda proven kunde lämnas ut med undantag för elevidentifikationsnumren.

KR_Sthlm_2482_16

Klasslista var hemlig för journalist

En journalist hade fått uppgifter om att en 16-årig gymnasieelev på en skola i Sollentuna kommun låg bakom en knivskärning med dödlig utgång. Två dagar efter dådet vände sig journalisten till den aktuella skolan och begärde ut en klasslista för 16-åringens klass. Journalisten uppgav att han tänkte kontakta klasskamrater och lärare för att höra om de ville lämna uppgifter om 16-åringen. Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten skrev kommunen ”att bli uppringd av en journalist som vill ha uttalanden om en klasskamrat som eventuellt har begått brott måste vara synnerligen obehagligt och chockerande”. Kommunen pekade också på att uppgiften om vilken pojke som begått gärningen inte var känd av kommunen och, såvitt kommunen kände till, ej heller offentlig. Kommunen uppfattade därför att journalisten uppgifter byggde på spekulation. Kammarrätten delade kommunens bedömning och avslog överklagandet.

KR_Sthlm_ 6848_04

Mattetest inte elevvårdande verksamhet

Linköpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga de svar som en elev gett på ett lästest och ett matematiktest i skolan. Testen ingick inte i skolans elevvårdande verksamhet, enligt kammarrätten, och skyddades därmed inte av den sekretess som gäller i denna verksamhet.

KR_Jonkoping_3690_09

Klasslistor med särskoleelever hemlighölls på felaktig grund

En person begärde ut klasslistor för årskurserna 1-4 i grundsärskolor i Västerås Stad men fick avslag av kommunen. Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut. Enligt kammarrätten fanns det ingen känd hotbild mot någon av eleverna på klasslistorna. Eventuellt skulle klasslistorna kunna sekretessbeläggas därför att personen som begärt ut listorna kunde förväntas använda dem i strid mot personuppgiftslagen. Men eftersom kommunen inte hade gjort någon sådan prövning så skickade kammarrätten tillbaka ärendet till kommunen.

KR_Sthlm_1889_14

Journalist hade rätt att få ut klasslista

Norrtälje kommun nekade en journalist att få ut klasslistan för en gymnasieklass i kommunen. Bakgrunden till detta var att en av eleverna i klassen hade anmält en lärare för våldtäkt. Journalisten överklagade och fick rätt i högsta instans. Enligt Regeringsrätten hade det inte kommit fram att någon elev i klassen hade skyddade personuppgifter. Det fanns inte heller stöd för att hemlighålla klasslistan enbart av det skälet att en journalist begärde ut den och en av personerna på listan hade anmält ett allvarligt brott.

RA_2005_ref_78

Rektor underrättades när lärare begärde lönelistor

När en lärare begärde ut lönestatistik för anställda på en skola i Borlänge frågade tjänstemannen som tog emot förfrågan vad läraren hette och vad han skulle ha uppgifterna till. Tjänstemannen underrättade dessutom lärarens närmaste chef, en rektor, om att läraren gjort den aktuella begäran. Läraren JO-anmälde kommunens hantering och JO riktade kritik mot att tjänstemannen efterforskat lärarens identitet och syfte med begäran. JO ifrågasatte också det lämpliga i att tjänstemannen lämnat lärarens namn vidare till rektorn. Borlänge kommun fick också kritik för att kommunen dröjt för länge med att lämna ut den begärda statistiken.

JO_3761_14

Hade inte rätt att få ut originalhandling

En person begärde ut en skrivelse från Gymnasieförvaltningen i Kungsbacka kommun och fick då en avskrift av skrivelsen där namnen på ett antal personer utelämnats på grund av sekretess. Personen överklagade och begärde att få se handlingen i original men kammarrätten avslog. Domstolen skrev ”Någon rätt att ta del av originalhandlingen finns inte när handlingen ifråga innehåller delar, t.ex. namn, som inte får röjas”.

KR_Goteborg_12_05

RÅ 1997 ref. 26

Föreningen mot mobbning anmälde ett mobbningsfall på Alby Ängsskolan till skolans rektor. I anmälan pekade föreningen ut tre elever som skyldiga till mobbningen. En av de utpekade elevernas föräldrar begärde ut anmälan och rektorns svar på anmälan men fick avslag med hänvisning till att handlingarna omfattades av elevvårdssekretess. Ärendet överklagades ända upp till Regeringsrätten som konstaterade att föräldrarna skulle betraktas som parter i mobbningsärendet och att de därför hade rätt till partsinsyn. Det fanns inga synnerliga skäl för sekretess enligt domstolen som bestämde att handlingarna skulle lämnas ut till föräldrarna.

RA_1997_ref_26