Ingen GDPR-sekretess för ledighetsansökningar

En förälder vände sig till sin dotters skola och begärde ut alla inkomna ledighetsansökningar för elever i årskurs två som hade kommit in under en viss termin. Bildningsnämnden i den aktuella kommunen avslog med hänvisning till ”kapitel 21 offentlighets- och sekretesslagen”. Föräldern överklagade till kammarrätten som prövade överklagandet mot den sekretessregel i kapitlet som säger att en myndighet kan vägra lämna ut personuppgifter om det kan antas att mottagaren kommer att använda dem i strid med dataskyddsförordningen (GDPR). Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att göra ett sådant antagande och skickade tillbaka ärendet till bildningsnämnden för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som stod i vägen för ett utlämnande.

KR_Goteborg_5040_18

Journalist hade rätt att få ut skolkatalog

En journalist begärde ut klasslistor för en skola under två läsår samt kopia ur skolans skolkatalog avseende klass 6 under ett visst läsår. I klasslistorna fanns uppgifter om elevernas namn, adress, telefonnummer och personnummer och i skolkatalogen fans, förutom fotografier, även uppgifter om elevernas namn. Kammarrätten konstaterade att det inte hade kommit fram att någon av personerna eller deras anhöriga var föremål för sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter. Domstolen såg inte heller några andra skäl för att sekretessbelägga handlingarna: ”Den omständigheten att personer som finns namngivna i en handling är misstänkta för ett allvarligt brott och det är en journalist som har begärt att få del av uppgifterna i handlingen utgör enligt kammarrättens mening inte särskild anledning att anta att någon enskild kan antas lida men om uppgifterna lämnas ut. Det fanns inte heller några andra skäl att vägra lämna ut handlingarna enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_1753_10

Klagomål mot elev skulle lämnas ut till förälder

En förälder till en elvaårig elev hade rätt att ta del av klagomål som andra elevers föräldrar hade riktat mot elvaåringen. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt klagomålen hade elvaåringen utsatt andra elever för våld och trakasserier. Kammarrätten bedömde att klagomålen och rektorns svar på dessa klagomål fick anses ingå i ett ärende om tillrättaförande av elvaåringen och att föräldern därmed hade rätt till insyn som part i ärendet. Visserligen kunde de andra barnen och deras föräldrar anses lida men av ett utlämnade men inte av ett så allvarligt slag att det hindrade partsinsyn, bedömde kammarrätten.

KR_Goteborg_814_18

Säkerhetsansvarig bröt mot efterfrågeförbud

En person begärde att få kopior av klasslistor för årskurs sex vid två kommunala skolor i Höganäs kommun. Han återkallade kort därefter sin begäran när han fick reda på att han inte kunde få listorna mejlade till sig utan bara på papper per post. Rektorn på den ena skolan kontaktade ändå kommunens säkerhetsansvariga och gav henne telefonnumret till mannen som hade begärt ut klasslistorna. Den säkerhetsansvariga ringde sedan upp mannen och frågade vem han var och vilket syfte han hade med sin begäran. JO kritiserade i detta beslut både rektorn och den säkerhetsansvariga för deras agerande. Det fanns inte skäl att efterfråga mannens identitet eller syfte eftersom han hade återkallat sin begäran.

JO_8500_2017

Provbetyg hos Skolverket var offentliga

En förälder begärde ut statistik som visade resultaten vid de nationella proven i matematik för årskurs 9 per skolenhet i Nynäshamn för skolåren 2014/15 och 2015/16. Den begärda handlingen bestod av en lista där varje rad representerade ett prov och innehöll uppgift om aktuell skola samt betyg på provet. Skolverket avslog begäran med hänvisning till statistiksekretess. Föräldern överklagade och skrev att han behövde uppgifterna för att kunna påverka de brister han ser i sitt barns skola. Kammarrätten biföll överklagandet och bestämde att listan skulle lämnas ut. Domstolen hänvisade till att uppgifterna om skolor och betyg inte kunde kopplas direkt till enskilda elever. Uppgifter om provresultat är inte heller typiskt sett känsliga, enligt domstolen, eftersom uppgifter om elevers skolbetyg och andra studieresultat oftast är offentliga. Mot bakgrund av det syfte som föräldern hade uppgett med sin begäran såg domstolen ingen risk för att enskilda skulle lida men av ett utlämnande.

KR_Sthlm_4402_17

Anteckningar om elev var allmänna handlingar

Kammarrätten konstaterade att återkommande anteckningar om en elevs skolarbete som hade delats mellan en specialpedagog och en elevassistent var allmänna handlingar. Anteckningarna fördes i kronologisk ordning och nya uppgifter tillfördes fortlöpande. Mot denna bakgrund bedömde kammarrätten att handlingarna skulle betraktas som sådana journaler som blir allmänna handlingar så snart de har färdigställts för anteckning eller införing.

KR_Sthlm_1428_17

 

Resultat från ombedömda prov var offentliga

En rektor på en skola begärde hos Skolinspektionen att få ta del av de nationella prov i fysik som skolans elever hade gjort och som först hade bedömts av skolans lärare och sedan blivit ombedömda av Skolinspektionens expertlärare. Skolinspektionen prövade hennes begäran som om den gällde en sammanställning av provresultaten från de ombedömda proven och avslog med hänvisning till statistiksekretess. Rektorn överklagade och kammarrätten upphävde Skolinspektionens beslut. Domstolen konstaterade att Skolinspektionen inte hade prövat rektorns begäran i den del som gällde att få del av de ombedömda proven och domstolen återförvisade den delen till Skolinspektionen. Domstolen slog också fast att sammanställningen av resultaten från de ombedömda proven kunde lämnas ut med undantag för elevidentifikationsnumren.

KR_Sthlm_2482_16

Klasslista var hemlig för journalist

En journalist hade fått uppgifter om att en 16-årig gymnasieelev på en skola i Sollentuna kommun låg bakom en knivskärning med dödlig utgång. Två dagar efter dådet vände sig journalisten till den aktuella skolan och begärde ut en klasslista för 16-åringens klass. Journalisten uppgav att han tänkte kontakta klasskamrater och lärare för att höra om de ville lämna uppgifter om 16-åringen. Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten skrev kommunen ”att bli uppringd av en journalist som vill ha uttalanden om en klasskamrat som eventuellt har begått brott måste vara synnerligen obehagligt och chockerande”. Kommunen pekade också på att uppgiften om vilken pojke som begått gärningen inte var känd av kommunen och, såvitt kommunen kände till, ej heller offentlig. Kommunen uppfattade därför att journalisten uppgifter byggde på spekulation. Kammarrätten delade kommunens bedömning och avslog överklagandet.

KR_Sthlm_ 6848_04

Mattetest inte elevvårdande verksamhet

Linköpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga de svar som en elev gett på ett lästest och ett matematiktest i skolan. Testen ingick inte i skolans elevvårdande verksamhet, enligt kammarrätten, och skyddades därmed inte av den sekretess som gäller i denna verksamhet.

KR_Jonkoping_3690_09

Klasslistor med särskoleelever hemlighölls på felaktig grund

En person begärde ut klasslistor för årskurserna 1-4 i grundsärskolor i Västerås Stad men fick avslag av kommunen. Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut. Enligt kammarrätten fanns det ingen känd hotbild mot någon av eleverna på klasslistorna. Eventuellt skulle klasslistorna kunna sekretessbeläggas därför att personen som begärt ut listorna kunde förväntas använda dem i strid mot personuppgiftslagen. Men eftersom kommunen inte hade gjort någon sådan prövning så skickade kammarrätten tillbaka ärendet till kommunen.

KR_Sthlm_1889_14