Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: socialtjänst
Namn bakom orosanmälan offentligt
En man hade rätt att få ut en handling som visade namnet på den person som hade gjort en orosanmälan om mannens familj. Kammarrätten tyckte inte att utredningen i målet visade att det fanns någon risk för att anmälaren skulle utsättas för fara genom utlämnandet.
Fullmakt som ombud hävde inte sekretess
Personen A hade utfärdat en fullmakt för två personer att företräda henne gentemot socialförvaltningen i Danderyds kommun. De två personerna begärde ut samtliga handlingar gällande A från socialförvaltningen men fick avslag. De överklagade till kammarrätten och bifogade en skrivelse från A där hon gav dem rätt att ta del av de begärda handlingarna. Kammarrätten avslog överklagandet. En fullmakt att företräda A hävde inte sekretessen, enligt domstolen. Och trots den ingivna skrivelsen var det inte klarlagt att A gett sitt samtyckte till ett utlämnande. Domstolen hänvisade till den starka socialtjänstsekretessen och ”vad som framkommit i målet”.
Socialtjänstsekretess skyddar inte företag
Socialnämnden i Uppsala kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga en promemoria från polisen med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Promemorian hade skrivits av en polis som oroade sig för flyktingbarn som bodde på ett visst boende. Den innehöll uppgifter om personer som praktiserade på boendet, uppgifter om företaget som drev boendet och företagets företrädare samt uppgifter om ett antal ensamkommande ej namngivna barn.
Kammarrätten ansåg inte att innehållet kunde betraktas som uppgifter om enskildas personliga förhållanden enligt den aktuella sekretessregeln. Vad gällde uppgifterna om de oidentifierade barnen så kunde dessa inte härledas till enskilda individer och då fanns det inte heller risk för att någon skulle lida men av ett utlämnande.
Vårdnadshavare fick ut mer uppgifter
En man begärde hos Socialnämnden i Sundsvall att få ut alla orosanmälningar gällande honom själv, hans dotter och dotterns mamma. Socialnämnden vägrade lämna ut vissa av de begärda uppgifterna. Mannen överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och prövade sedan om det fanns någon tillämplig sekretessbrytande bestämmelse. För två av de begärda orosanmälningarna fanns det inte det, enligt domstolen. Men en av anmälningarna hade lett till en utredning om mannens dotters situation och i den utredningen var mannen part. Men eftersom ärendet var avslutat bedömde kammarrätten att han inte hade ett så beaktansvärt intresse av insyn att det bröt sekretessen. Kammarrätten konstaterade dock att mannen, som vårdnadshavare, hade rätt att få del av uppgifter om dottern eftersom det inte kunde antas att dottern skulle lida betydande men av detta.
HFD 2014 not. 44
År 2013 vände sig en man till kammarrätten för att få ut handlingar ur ett antal mål som hade avgjorts under åren 2002 – 2009. Målen gällde tvångsvård av mannens söner och han hade själv varit part i de flesta av målen. Kammarrätten vägrade lämna ut vissa handlingar med hänvisning till socialtjänstsekretess. Mannen överklagade till HFD som prövade om han hade rätt att få ut handlingarna i egenskap av part i målen. Men enligt domstolen hade mannen inte rätt till partsinsyn eftersom målen avslutats för flera år sedan. Det fanns inte heller några konkreta uppgifter om att mannen var på väg att söka resning eller liknande, vilket hade kunna göra honom till part på nytt. Att mannen hade fått del av alla handlingar när processerna om tvångsvård pågick spelade inte heller någon roll eftersom det var så pass länge sedan. HFD återförvisade ändå ärendet till kammarrätten eftersom det var oklart om kammarrätten verkligen prövat sekretessen för varje handling och uppgift individuellt.
KR Jönköping 1591-14
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) nekade en journalist att få ut en kopia av en lex Sarah-anmälan som kommit in från Jönköpings kommun. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Man kunde utläsa av lex Sarah-anmälan att den drabbade vårdtagaren fanns i en grupp av sex personer. Enligt domstolen var den gruppen så pass stor att det inte gick att spåra den berörda vårdtagaren. Anmälan kunde därför lämnas ut i sin helhet.
KR Sthlm 2519-14
Ekerö kommun nekade en journalist att ta del av samtliga beslut om särskilt boende som inte verkställts. Kommunen ansåg att personerna som beviljats särskilt boende kunde lida men om deras namn lämnades ut. Kammarrätten fastställde kommunens beslut efter överklagande.
KR Sthlm 6085-13
Kontaktpersoner omfattas inte av den sekretess som gäller till skydd för enskilda inom socialtjänsten enligt OSL 26:1 1 st. Kontaktpersonerna ska istället ses som personal som eventuellt skyddas av sekretessen i OSL 39:3 1 st. Det slog kammarrätten fast och undanröjde Spånga-Tensta stadsdelsnämnds beslut att hemlighålla namnen på de kontaktpersoner som haft uppdrag för stadsdelen de senaste tre åren. Domstolen skickade tillbaka ärendet till stadsdelsnämnden med en uppmaning om att pröva om uppgifterna var hemliga enligt OSL 39:3 1 st eller kunde lämnas ut.
JO 4259-11
När kammarrätten återförvisade ett ärende om utlämnande av allmän handling till Socialnämnden i Kalmar så tog det nästan ett halvår innan nämnden omprövade ärendet och fattade ett nytt beslut. JO riktade allvarlig kritik mot nämnden för detta.
KR Sthlm 8540-12
Kammarrätten gav en journalist rätt att få ut ytterligare uppgifter om hur Upplands Väsby kommun hade följt upp ett beslut att placera två barn i jourhem. Domen innebar att journalisten även fick veta hur många tjänstemän som hade besökt barnen i jourhemmet och vad dessa hade för titel. Journalisten fick däremot inte ut uppgifter om när besöken hade gjorts och vad tjänstemännen gjorde vid besöken. Domstolen hänvisade till den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom socialtjänsten.